Fredagslistan 2023, vecka 11: Till skogs!

 

Gott folk! I takt med att jag blivit äldre så har naturen kommit att betyda allt mer för mig. Då jag växte upp i Karlskrona, mitt i havet, var man inte bortskämd med natur i växtform i någon större omfattning. Kanske är det därför som jag, något amatörpsykologmässigt, numera älskar att så fort jag tittar ut från bostaden kan se träd. Riktiga skogskännare skrattar nog åt mig, då det inte är fråga om någon skog i egentlig mening, men ändå. 

Denna veckans fredagslista går i detta tema: skog. Nu kanske ni tror att det bara kommer att bli black metal - för jösses vad med låtar jag skulle ha kunnat trycka in i listan om jag kört på detta spår. Istället blir det en ganska varierad lista med allt från groovig rock, progressiv black metal, post-metal och death metal. Jag vågar påstå att de flesta kommer att hitta minst en låt att gilla i veckans lista. 

Vi kör!

GREEN LUNG från London, England lirar en oerhört svängig och djupt beroendeframkallande stoner/doom/rock som jag haft vansinnigt svårt att slita mig ifrån. Från magiska skivan "Woodland Rites" har jag valt titellåten, men jag kunde ha valt vilken låt som helst från skivan. GREEN LUNG är ett band vars namn har seglat förbi i min periferi, men jag har inte - förrän nu - gjort slag i att faktiskt lyssna på bandet. Som ni förstår så ångrar jag mig inte direkt, haha!

Svårt att helt strunta i black metal i veckans lista - därför får ENSLAVED slinka med. Jag har ett kluvet förhållande till detta minst sagt hyllade band från Norge. Det är inte ett band som jag kastar mig över när det kommer ny musik, det kan gå åratal innan jag kollar in skivor, men när jag väl gör det så är det inte svårt att fatta varför bandet uppskattas. Nya plattan "Heimdal" har jag inte lyssnat på rakt igenom alls. Faktum är att jag bara kollat in Forest Dweller och det hade jag inte gjort om jag inte bestämt mig för detta temat i veckans lista. Men detta är faktiskt riktigt bra. Spretigt och inte alls genrekonformistiskt - det var bra länge sedan ENSLAVED slängde alla förväntade grepp överbord, vilket bara är bra - och låten får mig att vilja kolla in mer från skivan. 

Detta kan vara den fulaste loggan jag sett. Desto bättre är musiken från belarusiska DEADMARSH. Riktigt gitarrstinnt är det, men inte helt utan poäng i sitt ganska thrashiga uttryck. Given låt att ha med Sherwood Forest från skivan "To The Sky" som kom 2008. Bandet är satt som "on-hold" på Metal Archives, men helt utan poänger är detta inte. 

Från Tennessee kommer WHITECHAPEL. Bandet har pendlat upp och ner i kvalitet under åren, men oftast har de varit väl värda både tid och uppmärksamhet. "The Valley" som jag har tagit Doom Woods ifrån är en finfin skiva som jag tycker att ni ska kolla in om ni inte har gjort det. Videon är vansinnigt snygg och gestaltar låten fint. 

Avslutar med IF THESE TREES COULD TALK och From Roots To Needles. Jag har lyssnat på detta instrumentala post-metalband i många år, och kan helt ärligt säga att jag älskar det. Det finns något rogivande med bandets musik som jag finner väldigt tilltalande, utan att bli ett dugg slentrianmässigt. Nerv, glöd, intensitet allt håller högsta klass. Och variationsrikedomen är oändlig. Jag tröttnar aldrig på det bandet gör. 

Vi tar helg på det!

/Martin

Fredagslistan 2023, vecka 11: Till skogs!

Fredagslistan 2019, vecka 12: Nytt och noterbart

Gott folk!

Föga förvånande så är det dags för en fredagslista med ny, intressant musik. Ni börjar kanske ana ett mönster i hur jag tänker mig lägga upp mitt fredagslistande under 2019, och det gör ni alldeles rätt i, haha!

Vi kör!

Kanadensaren tillhör den ganska lilla skara musiker som jag tycker sticker ut lite extra i sitt skapande - alltid spretigt och ofta utmanande har Devin Townsend med sjuklig produktivitet varit en sporadisk följeslagare i mitt liv. Oftast har hans gamla band STRAPPING YOUNG LAD varit förstahandsvalet, men nu kan detta ändras då kommande "Empath" lyckas kombinera influenser från SYL med finess med, ja, en hel massa annat. Genesis är en ypperlig låt som innehåller allt från blastats, körer, och ren episkhet. Jag misstänker dock att detta är en vattendelare till låt och artist, haha!

Jag erkänner utan omsvep att jag verkligen älskar BATTLE BEAST, den finska dunderorkestern som sannerligen kan konsten att kavla ut en mustig deg som osar av heavy metal med starka refränger. Eden, som är låtvalet från dagsfärska "No More Hollywood Endings" är inte på något sätt en nyskapande låt. Men den är rackarns effektiv och lätt den låt i veckans lista som jag har lyssnat flest gånger på.

Jag drar gärna en lans för WHITECHAPEL, deathcorebandet från Knoxville i Tennessee, trots att de oftast inte lyckas producera skivor som håller hela vägen. Men det finns alltid ett antal låtar på varje skiva som knäcker. Återstår att se om "The Valley" som släpps nästa vecka lyckas knäcka hela vägen som inledande spåret When A Demon Defiles A Witch gör. Till stora delar stenhård, har låten ändå mycket mer melodier än vad jag är van vid när det kommer till detta band.

Ett extremt hopp över till australiensiska VOYAGER som jag har lyssnat vrålmycket på den här veckan. Och framför allt då Brightstar som är väldigt snygg och melodisk progressiv metal. Den här låten har så sjuka 80-tals och 90-talsvibbar! Jag tänker ofta på ett band som heter MEW (som inte alls är metal, men kolla gärna in skivan "Frengers" som är mycket bra), när jag lyssnar på den här låten. Den har något vansinnigt hemsökande i sig.

Nytt från ABNORMALITY! Jag blev så satans glad över att det vankas nytt från detta brutala tekniska gäng att jag dansade en liten dans när jag drog igång Curb Stomp. Det är lika svintungt som på förra plattan "Mechanisms Of Omniscience" som jag gav en betygsåtta för två år sedan - och precis lika välskriven och minnesvärd som den skivan är. Röj undan möblemanget - nu blir det mosh!

/Martin

Fredagslistan 2019, vecka 12: Nytt och noterbart

Fredagslistan vecka 47: Den braiga listan

Tjena.

Efter alla tematiska listor vi har kört på den senaste tiden kände både jag och Susanne att nu fick det räcka med det ett tag. I synnerhet efter förra veckans i stort sett utmattande lista så kände i alla fall jag att jag längtade efter en lista utan krusiduller.

Susanne inleder med lite metal med påtaglig spelglädje i SOPHICIDE. Måste vara ett taget namn, haha! Skämt åsido, bandets melodiska metal med flinkt gitarrarbete går jag igång på utan större tvekan. Within Darkness är en klämkäck dänga som på ett värdigt sätt inleder veckans lista.

Redan i låt två slänger Susanne in ANAAL NATHRAKH och Of Fire, And Fucking Pigs. Inte mig emot - jag tror att ni har noterat att brittduons musik är något som jag och Susanne har gemensam sympati för. Varje gång bandet släpper nytt så kan ni räkna med att vi står som två saliverande lågstadieelever utanför en godisaffär i spänd förväntan.

Lite CONVERGE kanske? Jag kommer ihåg hur bra jag tyckte att "Axe To Fall" var. Nu är det inte från den skivan Susanne hämtar låten till listan utan från nya "All We Love We Leave Behind". Låten Trespasses får mig att varva upp för lite härlig ringdans. I motsats till hur det faktiskt låter så blir jag verkligt glad av denna låten.

"Plaguempire" från GHAMOREAN. Jag har faktiskt missat denna platta. Får nog ta och ändra på det efter att ha hört Existence Without God som man väl få anta har ett antikristet tema.

THIS GIFT IS A CURSE. Jag lyssnade på bandets "I, Guilt Bearer" häromdagen. Nja säger jag. Nja. Nog för att jag gillar kaos, men detta blir lite för mycket. Produktionen gillar jag inte alls.

Susanne hoppar vidare med SOLSTAFÍR och över åtta minuter långa 78 Days In The Desert. Jag har lyssnat väldigt lite på islänningarna. Det jag hör i denna låten får mig att tänka att det nog är dags att kolla upp bandet mer. För det låter alldeles för bra för att negligera mycket längre. Musiken har en ljuv mustighet, ett gött driv och en retroartad produktion som jag verkligen uppskattar.

ENSLAVED för oss vidare på långalåtarspåret med episka i flera bemärkelser Thoughts Like Hammers (titeln, titeln!) från nya "RIITIIR". Vi har haft den med på andra listor, men det skiter vi i rakt av.

Nu kommer vi till fransk metal. GOJIRA och titellåten från "L'Enfant Sauvage". Jag får faktiskt erkännna att jag tröttnat lite på fransmännens musik. Inte för att den är dålig men den säger mig inte så mycket längre.

WHITECHAPEL har släppt en del skivor. Inte en enda finns på Spotify förutom "The Somatic Defilement". Och en annan låt - Hate Creation. Titeln är, jag vet, så fruktansvärt ickeoriginell att jag sprängs lite inombords. Manglet väger dock upp för en del. WHITECHAPEL är inte bandet som håller igen även om just denna låt innehåller lite melodiska element.

Susanne avslutar sin del av listan med A FRAIL BECOMING och deras Hold On To Nothing. Att Susanne är svag för goth kanske ni visste? Här blandas dysterheten upp med lite trevlig growlsång i alla fall, haha!

Jag inleder lite lagom trallvänligt med THE AGONIST och Dead Ocean från senaste skivan "Prisoners". Inga konstigheter, bara musikalisk flinkhet.

Sen blir det skitigare. NEKROMANTHEON har fått ganska många att gå i spinn. De gör det mesta rätt - det låter skitigt på rätt sätt. Det är ett jävla driv. Och så har titellåten från "Rise, Vulcan Spectre" en grym refräng i all sin enkelhet.

Sedan Nosegarden öppnade ögonen för TREPALIUM åt mig så har det blivit några vändor i lurarna med fransmännens musik. Och jävlar vilket sväng de kopplar på emellanåt. Det händer en hel del annat i bandets musik också för den delen. Synnerligen värda att kolla in. Låtval: Daddy's Happy från "XIII".

På tal om sväng - inledningen på Iesus Nazarenus, Servus Mei från THE PROJECT HATEs "Bleeding The New Apocalypse". Där har ni sväng. Låten är i övrigt så sjukt episk att jag baxnar.

Dammar av lite gammal ANAAL NATHRAKH i form av The Lucifer Effect från "In The Constellation Of The Black Widow". Skrämmande bra låt från en tid då bandets musik var verkligt oroande.

Sen drar vi en tvär vänstersväng och brakar in i MEGADETH och trevliga Tornado Of Souls. Skivan: "Rust In Peace" - den överlägset bästa bandet gjort.

Sväng i DECAPITATED? You bet your behind. Flash - B(L)Ack från "Organic Hallucinosis" innehåller förutom ett jävla ställ lite av den varan.

Lite mer dysterhet i form av PARADISE LOST. Ni vet vilken låt vid det här laget tror jag, haha!

Listan avslutas av BRING ME THE HORIZON och IN MOURNING. Av BMTH har jag valt en låt med den orimligt långa titeln. Och från IN MOURNING en gammal fin låt från "Monolith". Har faktiskt blivit lite nerknarkad på det bandet får jag erkänna.

Det var det hela - en inga krusidullerlista - ett inga krusidullerinlägg. Får kanske bli tema nästa vecka, eller vad säger ni?

/Martin

Fredagslistan vecka 47: Den braiga listan.

Nyheter på Werock.se

Aningens konstig uppdatering på WeRock denna veckan.

Jag hade pingat två nya recensioner att läggas upp imorgon - men det ville inte databasen som lade upp dem bums. Kollar ni på publiceringsdatumet står det dock 15/6. WeRock är alltså en site som kan warpa tiden ;).

Vilka skivor pratar jag då om?

BEFORE THE DAWNs "Rise Of The Phoenix" är den ena. Och det är en riktigt trevlig skiva kan jag säga - stenhård med oerhört melankoliska melodiska detaljer som sig bör när det gäller finska band.

Den andra är brutala WHITECHAPEL. Jag recenserade även föregångaren till den nya självbetitlade skivan och tyckte att den hade sina förtjänster. Musiken på senaste given har tagit flera kliv framåt - Bozeman på sång har hittat en jordplätt han gillar - för han står kvar och stampar allt vad han orkar på den genomgående.

Plus - en pekbok. Från synnerligen roliga förlaget Kalla Kulor. Samma förlag som Mattias Klings Europe-biografi kom ut på.

Boken, lämpligt betitlad "Pek-Heavy" är en bok som man enligt recencent BiblioteKarin, behöver ha en smula humor för att uppskatta.

/Martin

Whitechapel returns!

De sköna galningarna i WHITECHAPEL återvänder med ett nytt släpp betitlat föga fyndigt "Whitechapel" den 18/6. Förra skivan "A New Era Of Corruption" hade, om än sporadiska, stora förtjänster och när det gäller verkligt krossande gitarrmattor är det svårt att slå bandet då det i gruppen huserar 3 gitarrister.

Hur det låter? Tryck på länken så får ni veta :)

/Martin

Whitechapel

Kommer ni ihåg WHITECHAPEL? Jag recenserade bandets "A New Era Of Corruption" förra året, och gillade med vissa förbehåll vad jag hörde. Nu är bandet på gång med nytt material i form av en EP betitlad "Recorrupted" som tydligen ska innehålla en akustisk låt, och ett antal remixar av gammalt material förutom en cover av PANTERAs Strength Beyond Strength och en ny låt Section 8. De två sistnämnda bjuder också på första tillfället att höra bandets nye trummis Ben Harclerode. Baserat på videon nedan så kan han sina grejer, minst sagt.

Riffen är precis så köttiga som på tidigare plattor, men något annat är ju inte att vänta sig när man som WHITECHAPEL har tre gitarrister, haha!

/Martin

Årsbästalista 2010 - de nominerade plattorna, nr 16

Nominerad: "New Era Of Corruption" - WHITECHAPEL

Rejält tung metal bjuds det på "New Era Of Corruption", en platta så bedövande brutal i sin ljudbild att jag kippar efter andan. Och annat är ju inte att vänta sig av ett band som begagnar sig av 3 gitarrer som brer på en riffmacka lika fet som underhudsfettet på en blåval.

/Martin

Mer recensioner

Som utlovat finns nu tre nya recensioner att läsa på WeRock - vilket gör att det totalt sett blev 28 stycken denna månad. Ja, jag kan inte få nog av att säga det igen, ha ha.

Du läser Jontes text om Nicke Anderssons "Imperial State Electric" här, Henkes recension av FATAL EMBRACEs "The Empire Of Inhumanity" här och mitt tyckande om WHITECHAPELs "New Era Of Corruption" här. Dessutom kan man ta del av en lång intervju med WINTER'S VERGE som Robban har gjort.

I övrigt är det väldigt mycket WATAIN nu - är svårt nerknarkad på bandets "Lawless Darkness" och då i synnerhet Waters Of Ain som kan vara den mest episka avslutningslåten vi kommer få höra i år.

Som en liten bonus får ni en lista med de band som jag skulle ha sett om jag åkt på SRF i år.

SRF-listan

Lyxproblem och fredagslista

Den gångna veckan har bjudit på en i det närmaste grotesk i omfattning musiklyssningsorgie inför månadens recensioner på WeRock. Det har för egen del blivit hela 7 recensioner - personligt rekord - och dessbättre är den överväldigande majoriteten riktigt bra skivor. Men gosse, ibland har det blivit lite för mycket musik har jag märkt. Eller vad säger ni själva: börjar man drömma om att man jagas av killarna i MAMMUTANT till tonerna av Embracing Extinction av MISERY INDEX så kan man har fog för att man lyssnat en hel del på musik.

MAMMUTANTs "Atomizer" och MISERY INDEXs "Heirs To Thievery" hör till de alster som har recenserats av mig för WeRocks räkning. De övriga fem är CELESTIAL DECAYs "Contradictum", TORTURE DIVISIONs "Evighetens Dårar II", CARVEDs "Carved", AEONs "Path Of Fire" och DEW-SCENTEDs "Invocation".

Och det är inte bara jag som har kommit loss och recenserat järnet - sammantaget kommer WeRocks skribenter att ha klämt ur sig närmre 30 recensioner som kommer att hittas på siten den 1/6 kl. 00:00:01.

Förutom de ovan nämnda plattorna har jag såklart lyssnat på annat också - det har blivit lite WHITECHAPEL, DECAPITATED, TORTURE DIVISION, KEEP OF KALESSIN och märkligt nog THE WHO bland andra. Vad jag lyssnat på mer i veckan finns såklart i vecka 21 Fredagslista.