Martins måndagsmeck 2019, vecka 36

Gott folk!

Tycker ni, liksom jag, att det var trist att mina tekniska tisdagstips bara försvann helt abrupt? Den serie inlägg som jag inleder idag kommer att råda - åtminstone delvis - bot på detta tragiska tillstånd. Varje måndag, med vissa undantag som när verkligheten ofrånkomligen kommer slå sig in och tvinga mig att exempelvis vabba, kommer ni kunna ta del av ett skivtips av det lite jobbigare slaget. Det kommer bli en hel del fokus på teknisk döds, brutal döds, dödsgrindcore - helt enkelt musik som oftast får gemene hen att rygga tillbaka - och det ska bli så satans gott!

I dagens tips, i vilket jag såklart vill öppna med en helvetisk bredsida, gottar vi ner oss i DISENTOMB. Kolla bara in den kvistiga loggan gott folk! Ni fattar redan nu att här vankas det svavellavemang deluxe. DISENTOMB från Brisbane i Australien har haft en lika respekterad som ekonomiskt torftig karriär sedan starten 2009. Jag upptäckte bandet med senaste plattan "The Decaying Light" som kom i år, och den är såklart en skiva som får mig att känna att jag hade velat upptäcka bandet tidigare.

Bandets brutala dödsmetall är så fläskläppsgrov att jag hoppas ni kommer baxna likt mig. "The Decaying Light" är en skiva som jag tror kommer hamna högt upp på årsbästalistor hos skribenter som gärna hissar extrem musik. Bandet gör allt rätt från produktion till spelskicklighet och urstarka låtar fängslar den här skivan något vansinnigt.

/Martin

Fredagslistan 2019, vecka 29: Current state of affairs

Gott folk!

Det blir en ganska spretig lista denna vecka. Jag har mest lyssnat planlöst på nyare musik, och från en hel massa olika subgenrer så att hävda att alla kommer att hitta minst en låt att spinna vidare på är ingen överdrift.

Vi kör!

Första smakprovet från OPETHs kommande "In Cauda Veneum" som bjuder på både engelska och svenska versioner av samma låt kom ju i förra veckan, tror jag. Heart In Hand/Handen vet vad hjärtat gör låter ju typiskt OPETH, och det är ju alltid trevligt även om jag hoppas att det kommer finnas lite mer utmanande musik än detta. Jag vill gärna att det ska ta lite möda att uppleva ett album från OPETH.

Mycket mer möda kan jag garanterat lova när DISENTOMB dukar upp till en meckig dödsfest som heter duga. Det är inte lika jobbigt att lyssna på som exempelvis ULCERATE, men inte långt därifrån. Jag har tillbringat försvarlig tid med "The Decaying Light" under veckan, och upptäcker ständigt nya detaljer i detta mästerliga rens.

Ni fattar att nu blir det 1980-tal så det bara stänker om det, eller hur? RIOT CITY älskar verkligen sitt IRON MAIDEN, ACCEPT, och JUDAS PRIEST och de gör det utan att be om ursäkt alls. Och varför skulle de? Detta är totalt underbart och gör att jag vill dricka öl, yla med och luftgitarrspela!

"Planetary Clairvoyance". Lägg den titeln på minnet. Detta kan vara den bästa dödsmetallplattan ni kommer höra i år. TOMB MOLD får mig att minnas varför jag verkligen älskar death metal. Detta är rakt igenom en murkenhetens fest för öronen. Med osviklig ackuratess ser det här kanadensiska bandet till att även den mest kräsne death metallyssnare kommer att vilja röja undan möblemanget och mosha.

Kolla in det omslaget! Efter all hetsig musik i veckans lista så tänkte jag avrunda med en fin, vemodig och sorgsen låt från DEAD TO A DYING WORLDs senaste platta "Elegy". En låt som Syzgy gör att jag vill ta och krypa upp i soffan, sluta ögonen och bara andas. Oerhört vacker.

/Martin


Fredagslistan 2019, vecka 29: Current state of affairs