Fredagslistan 2017, vecka 31: Rens var det här!

Välkomna, fredagsvänner!

Som ni ser har bloggen fått en rejäl ansiktslyftning, hoppas ni ska gilla det!
Men nu, till saken.

Sedan jag tog mitt pick och pack och flyttade söderut för ungefär femton år sedan har min vokabulär utökats en smula. Det finns en del ord och begrepp i skånska språket som jag fortfarande ställer mig frågande inför, exempelvis varför fralla kallas bulle, skinkor benämns som ballar, disktrasa heter lase. Obegripligt. Men det finns också många lysande genidrag i den här dialekten. Asa, räligt och mög är några favoriter. Och så det mest strålande begrepp av dem alla - ÅLARENS!

Ålarens är (förutom att vara resterna efter en urtagen ål) ett kraftuttryck av rang som man tar till för att riktigt ingående beskriva hur ofattbart korkad någon väl vald person är. En tvättäkta imbecill och amöba till person = ett ålarens. Ja, ni fattar.

Av ordet ålarens kan vi utvinna själva essensen för bra metal, nämligen rens. Temat för dagens fredagslista är kort och gott detta och vi sparkar igång direkt!


JUSTICE FOR THE DAMNED går hårt ut med en trivsam dänga under den hyfsat nedriga titeln No Flowers On Your Grave.

Här har vi att göra med ett ursinnigt rens från Australien i dödsmetalltappning med tjusiga tempväxlingar som kontrast till det snabba anslaget som helt enkelt sitter som en smäck. Första fullängdaren är detta, vid namn "Dragged Through The Dirt". Må det komma många fler.

Så till ett lite mer malande och illasinnat rens, nämligen PHRENELITH - bördiga från Danmark, spelandes en mycket gedigen dödsmetall. Tremolo-slingorna står som spön i backen, det dyrkas Satan, det går fort men långsamt, loggan är bland det spretigaste jag vilat korpgluggarna på, det är bara rakt av så jävla sjovt. Jag kan för mitt liv inte begripa varför jag inte lyssnat på det här innan. Sju av sju pentagram!

REBEL SOULS glider in som nummer tre i listan och kör ett lite mer traditionellt galopp-stomp-rens åt det svärtade hållet. Snygga riff, furiösa trummor och en och annan blinkning åt DISMEMBER-hållet.

Jag är fullgott nöjd med Descent från "The Forces Of Darkness", det lökiga skivomslaget till trots.

Nästa alster är signerat NECROWRETCH och har en skön blackkänsla. Häxvrål, blastbeats, prat om förbannelser och blasfemi. En basist som heter Vlad. Ja, ni förstår ju åt vilket håll detta leder - mot en solklar promenadseger. Heja Season Of Mist, heja den franska scenen! 

ARTIFICIAL BRAIN får avsluta med teknisk döds och tematik som sniffar på ämnen såsom science fiction och universums oändlighet.

Vi drar med detta ner tempot och låter det mer eftertänksamma renset komma till sin rätt i Absorbing Black Ignition. Det här gänget är hyfsat organiskt till sin ljudbild med tanke på den ofta kliniskt klingande genren. Trivsamt!



Med detta tillönskas en god helg!

/Susanne

Fredagslistan 2017, vecka 31: Rens var det här!

Fredagslistan 2015, vecka 51: Kvartsamtal

2015 närmar sig så sakteliga sitt slut. Tack och lov! Detta har varit ett veritabelt skitår på så många plan men lyckligtvis inte musikmässigt. Där har vi snarare hittat guldkorn både här och var. I och med årsbokslutet kallar jag in ett gäng band till kvartsamtal (som det hette på min tid) för att klappa på axeln, säga "bra jobbat, fortsätt så!", klistra guldstjärna i kanten samt ge en mental high five i fikarummet. Jag skulle inte vilja säga att det här är årets absolut bästa skivor, kan finnas sådant jag missat som skulle platsat bättre och en vill ju icke förhäva sig, men de är onekligen mycket väl godkända album.

Jag har valt exakt en låt per platta på måfå som smakprov, ni ska naturligtvis lyssna igenom HELA skivorna för bästa effekt men spellistan hade ju blivit så hiskeligt lång med kompletta album i så jag fick sätta ner foten. På ett ungefär lika många band representerade här som det finns mellanstadieelever i en skolklass, låt säga 4B. Jag har med flit inte tagit med något av de alster som Martin nominerade härom veckan, enkom för att de har ni redan koll på. Håll en vuxen hårt i handen för nu kör vi!

OUTER HEAVEN lirar doom/sludge på det sätt som triggar min "spela snabbare!"-reflex, men oj så fint det är när man kommer in i malandet. Tänk på långsamheten så att du helgar den, som vi brukar säga. Album: "Diabolus Vobiscum".

LEVIATHAN är ett enmansband från San Fransisco som tillverkar black metal av det mer kaotiska slaget. Vilken frenesi! Vilket knas! Hur gör karln? Vad bra det är. Album: "Scar Sighted".

KJELD, black från Nederländerna men som låter som sprungna direkt ur en mycket kall norsk fjällbäck. Prick allt som är bra har de stuvat in i den här skivan, kapitulera och gå till skogs! Album: "Skym".

IMPERIAL TRIUMPHANT (får mig osökt att tänka på elefant och har en låt på detta album som heter Krokodil) spelar åt det avantgardistiska hållet men utan att bli alltför bajsnödiga. Det tackar vi för. Album: "Abyssal Gods".

CHAPEL OF DISEASE kommer från Cologne (fniss) som ligger i Tyskland. Svängig döds på bästa gammelskolsmanér, lite experimentverkstad på det och slutligen ett fruktansvärt snyggt skivomslag. Heja! Album: "The Mysterious Ways of Repetitive Art".

TRIBULATION. Ack, ack som jag belackade detta album till en början. Jag var förälskad i första fullängdaren, blev förargad av den andra och avfärdade denna nr 3 i ordningen som rent fnys-humbug. Jag hade fel och tar tillbaka, det här är bra. Album: "The Children of The Night".

NECROWRETCH nästa! Uj vad bra! Snabbt går det och glad blir man av detta episka mangel i den mer svärtade dödsskalan. Extra plus för galopptakt. Album: "With Serpents Scourge".

DESOLATE SHRINE visar var det nihilistiska skåpet ska stå! Bra growl, skön känsla av "hej, vi kröp just upp ur gammal gravjord". Hade jag ägt en häxhatt skulle jag lyft på den till detta. Album: "The Heart of the Netherworld".

ISVIND kommer fra Oslo och avhandlar ämnen som döden, ondska och vinter. Vad kan gå fel i detta? Svar: absolut inget. Utom möjligen bandnamnet, men det är fortfarande miltals bättre än exempelvis SNÖTÅRAR. Album: "Gud".

MOONREICH. Hurra för MOONREICH! Jag har fastnat stenhårt för riffandet här, skönt driv även från trumsektionen. Album: "Pillars of Detest".

SCYTHIAN gillar BATHORY och skriver låtar om krig. Det är raka rör som gäller här på bästa gammeldödsmanér. Frågor på det? Nej, tänkte väl så. Album: "Hubris in Excelsis".

HOPE DRONE hade jag med härom veckan. De slinker med här också, av den enkla anledningen att de gör snorbra musik. Album: "Cloak of Ash".

NECHOCHWEN, ett namn nästan lika outtalbart som AKERCOCKE. De spelar så vacker folkmetall att det näst intill uppenbarar sig skräp i ögonvrån. Heja mysledset! Album: "Heart of Akamon".

BLACK BREATH har slagit av på takten bitvis på nya plattan. Det är både bra och dåligt, vissa band har sannerligen förtjänst av tempot och Svarta Pustet är ett av dessa. Trots det är det skojsigt att få lite variation och en något tyngre ljudbild än vi är vana vid. Album: "Slaves Beyond Death".

BLACK FAST - från flåsigt svart till snabbt sådant! Thrash för fulla muggar kommer lastat. Bra driv och melodi i detta. Man har dessutom stuvat in gitarrsolon som känns legitima och inte irriterar mig, bara det är en bedrift. Album: "Terms of Surrender".

FLUISTERAARS betyder viskningar på holländska. Hur var det här då? Jo tack bra, atmosfärisk black med väsig sång. Ibland blir trummorna platta men det kan jag förlåta. Krispigt ljud och skön fräschör på det bådar gott inför kommande släpp. Album: "Luwte".

VI heter nästa akt och kommer från Frankrike. Gillar man DEATHSPELL OMEGA kommer detta sitta som en bit knäck i visdomstanden, dvs fast förankrat. På med ritualkåpan och öka volymen, här ska svartmässas! Album: "De Praestigiis Angelorum".

ENSLAVED härnäst. Den här skivan är nästan lika bra som fabulösa alstret "RIITIIR" och det vill inte säga lite. De kommer undan med rensången, growlandet är fantastiskt. Album: "In Times".

INVOKER känns som en riktigt välbevarad hemlighet, hörde bandet först härom dagen och föll som en julgran på en gång. Jag är väldigt svag för DISSECTION och det här ger mig liknande vibbar musikmässigt. Lyssna och njut! Album: "Aeon".

Och härmed tar vi rast, gör pausgymnastik samt äter en välförtjänt clementin. Snyggt jobbat, klapp på axeln och god helg!

Fredagslistan 2015, vecka 51: Kvartsamtal

Fredagslistan 2015, vecka 27: Hellfest

God morgon kosmonauter!

Temat för denna fredagslista blir Hellfest. Ni vet, den där fräsiga franska festivalen som går av stapeln i mitten av juni varje år i Clisson. Tongångar av det lite extremare slaget brukar stå på tapeten men även småputtriga heavy metalinslag, skrevrock och allmänt bluesgung får också hänga med på en kant. Årets lineup bjöd på godbitar som MESHUGGAH, MASTODON, GHOST BRIGADE och BLOODBATH (för att bara nämna några som undertecknad hade gått och kikat på i den händelse man befunnit sig på franska jaktmarker när det begav sig).

Men band jag redan har koll på får icke inträde denna fredag, jag har istället botaniserat runt bland det som inte är mig särskilt välbekant. Och se, där fanns allt riktigt glitter bland kattguldet. Då far vi!

VALLENFYRE kommer från England och lirar dödsmetall med doomkänsla. Skitigt och grovhugget med en smak av svensk 90-talsdöds (här tänker jag främst på stockholmsscenen). Inte jätteoriginellt men gediget och svängigt för oss som tycker att det var lite bättre förr. Scabs kommer från plattan ”Splinters” med ett urgulligt omslag till.



Vidare till NECROWRETCH och låten med den elaka titeln The Bells of Evil Schism! Ondskans klockor klingar på bandets andra fullängdare. Snabba trummor och allmänt härj från både den döda och den svarta skalan bjuds vi på av dessa flinka filurer. Mitt tips till er: för dagar som kräva mangel, uppsök NECROWRETCH. Sångaren kallar sig Vlad, enough said.

Belgarna ENTHRONED följer upp med Sine Qua Non. En rejäl skopa black metal av den gamla skolan med tema Lucifer kommer lastat. Ingen pardon, alla ska med. Fruktansvärt snabba blast beats i perioder, jag undrar ibland hur det där går till utan att man sträcker sig. Vissa midtempopartier bjuds också och det ger en sjysst variation låten igenom som gör att jag återvänder till den. Tumme upp!

MORGOTH är nästa band till rakning och nu jäklar blir det svängdöds! Som Martin brukar säga, man blir sugen på ringdans. Fantastisk sånginsats av Karsten Jäger som påminner om Chuck Schuldiner fast med aningen mer basröst. Musiken då? Skön 90-talsfeeling igen, bara att tacka och ta emot. 12 poäng till Tyskland. 






THE GREAT OLD ONES är, föga förvånande, inspirerade av H.P. Lovecraft! Eftersom jag avslutade med SULPHUR AEON härom veckan kändes det passande att dessa fransoser får den äran idag. Från skivan "Tekeli-Li" (ni som inte vet vad det betyder kan med fördel slänga in en fråga på wikipedia och få mer kött på benen om di gamle och shoggotherna) lyssnar vi till skönt släpiga Antarctica. En skräckdröm på 9:39 att dyka ner i med huvudet före. Stort, atmosfäriskt och vemodigt. Nämnde jag röj också? Detta är så bra att nackhåren reser sig!

Ha nu en helgjuten helg!

/Susanne

Fredagslistan 2015, vecka 27: Hellfest