Gott folk!
För de litterärt bevandrande av er så kanske ni uppfattar titeln på den här veckans lista som något av en parafras av William Shakespeare och hans Hamlet som ju utspelar sig på Kronborgs slott i Danmark. Och under många herrans år så var vårt grannland inte speciellt berömt för sin metalscen, men det var då. Sedan ett antal år har danskarna spottat ur sig mängder med bra band som har levererat oerhört intresseväckande musik - och då pratar jag inte om exempelvis HATESPHERE, ILLDISPOSED, DIRT FORGE eller DAWN OF DEMISE som vi ju skrivit om ganska mycket under åren.
Vi kör!
Aalborg har inte bara ett brännvin i världsklass, de kan också skryta med ANUBIS GATE som lirar en väldigt stilren och välproducerad metal med progressiva inslag och det är i alla fall för mig omöjligt att inte falla för hur jävla snyggt det låter. Tack och lov är det inte det enda företrädet ANUBIS GATE har - det osar av talang och hantverksskicklighet om det här gänget.
Betydligt hårdare, men inte mindre välljudande är MANTICORA som har hållit på ett tag till stor acklamation om vi ska tro recensenterna på Metal Archives som ger bandet från Hvidovre vädigt goda betyg. MANTICORA spelar en form av progressiv power/speed metal som är galet bra till stora delar. Att de rackarna är duktiga på melodier också gör att jag stundtals tänder på alla cylindrar.
PYRAMAZE från Hjordkær brer på med besked! Det är så satans snyggt att jag baxnar mest hela tiden. Gillar du power metal med rejält med både feeling och finlir så kommer du att gilla detta, det vågar jag nästan lova.
RISING från Köpenhamn har inte bara ett kriminellt snyggt omslag på senaste plattan "Sword And Scythe", de har också fyllt skivan med så hårt frestande musik att den är en njutning från början till slut. Rejält organisk ljudbild, framför allt låter trummorna ordentligt jordiga. Jag såg RISING på Copenhell 2017 och slogs då av hur galet bra det här gänget är live. De har lyckats kanalisera den känslan på ett väldigt fint sätt ner i senaste skivan.
Åh, SLAEGT! Combon av black metal och traditionell heavy metal är så svårt frestande att det är lika bra att ge upp direkt. Följer ni mina mupperier på WeRock så kanske ni drar er till minnes att jag satte köpenhamnarnas "The Wheel" på plats 10 över förra årets skivor? Jag har återkommit med stigande frekvens till den skivan även efter det att årsbästalistan spikades. Bara det borde få er att kolla in den, haha!
Bonus! URKRAFT matar fram riffen så tjocka att det bara är att spänna fast haklappen och haka på. Bonus för att de använder slagverksinstrumentet vibraslap med stor ackuratess!
Och med det tar vi helg!
/Martin
