Fredagslistan 2017, vecka 43: Huggen i granit

Ave Hej, fredagsvänner!

Idag ska vi botanisera i den rika flora och fauna som riktigt stabbig och stabil musik utgör. Med andra ord, låtar som på intet sätt ber om ursäkt eller mjäkar runt, frågar om lov eller tyst knyter näven i fickan, nej här är det snarare alster är som huggna i granit som serveras. Pek med hela handen det vill säga.

Utan vidare ado kliver vi rakt ner i brötets ärkebröt som värks fram av gruppen PRIMITIVE MAN. Det spelas så långsamt i My Will att man tror att det när som helst ska ta stopp, orden frustas och stånkas fram, den musikaliska tyngden är lika fast förankrad som en ståplats i Nybroviken.

Herregud vad bra! Ens öron formligen släpas fram som i tjära när man lyssnar på detta. Vänner av seriös och osnabb musik lär falla på knä med detsamma och dyrka detta episka band från Colorado som släppt exakt en fullängdare innan årets "Caustic" dök upp.

Stämningen lättas upp åtskilliga pinnhål med låt nummer två, Between Voids, som framförs av GOD MOTHER.

År 2015 släppte nämnda band en fullängdare vid namn "Maktbehov" som fick välförtjänt goda vitsord från siter som Loudwire, Metalinjection och Pitchfork. Nästföljande alster är skivan som Between Voids kommer från, nämligen en mycket kompetent utförd split med GOD MOTHER och ARTEMIS.

Det här är högkvalitativ grindcore mina vänner, försök bara sitta still med stampa-takt-foten, I dare you.


Från moshpit-tempo tillbaka till den mer makliga katakombhammocken. SPECTRAL VOICE
kommer även de från Colorado och spelar en långsam dödsmetall som ger skön mersmak.

Låten Thresholds Beyond  bjuder först på lite gitarrplink som formar en dyster men enkel melodislinga och sedan kommer en vokal insats med sådan distans och kyla att det känns som om karln står i en vindtunnel och growlar. Och det menar jag på ett bra sätt. "Eroded Corridors of Unbeing" som låten härstammar från är i sanning en spöklik skiva med stark atmosfär som biter sig fast likt en köldskada. Göttans!

Så går vi med raska kliv mot det mer svulstiga och pompösa! AUÐN är från Island och om jag ska våga mig på en gissning vad gäller namnvalet ligger ju den gamle gynnaren Oden rätt nära till hands. "Farvegir Fyrndar" ser dagens ljus i november men redan nu har fyra spår släppts till allmän beskådan och Í Hálmstráið Held  är ett av dem.

AUÐN tar helt klart i ända från tårna och har en attityd som andas lika delar fullt ställ som sålt smöret och tappat pengarna. Tänk vidsträckta Sagan om ringen-landskap, hjärtekross i rännsten samt scenen i Braveheart då Mel Gibson slutligen vrålar FREEDOM efter ett par timmar skön tortyr. Bra blandning helt enkelt!

UNSANE klassas enligt interwebz som en noise rock/post-hardcore-hybrid och den beskrivningen kan jag väl gå med på. Musiken är svängig som satan och samtidigt skitig som ett par crustpunkbrallor efter en hård festivalvecka.

"Sterilized" heter plattan som huserar Aberration och ytterligare nio guldkorn till låtar och det här är helt klart en av årets bästa skivor, kanske till och med en av livets bästa. Skojar inte.

UNSANE har existerat som band på denna jord sedan anno 1988 och jag har inte hört en enda ton av dem förrän nu. 1988, smaka på siffrorna och känn historiens vingslag. Det är pinsamt på gränsen till brottsligt att jag missat detta, jag ska under helgen sätta mig ner och knyppla på en dumstrut.

Med detta säger jag tack och hej för idag och hyser förhoppningar om att ni får en god helg!

/Susanne

Fredagslistan 2017, vecka 43: Huggen i granit

Fredagslistan 2015, vecka 29: Halvårsrapport

Ave!

Till dagens tema har jag valt braiga låtar som släppts under 2015 utan min vetskap. Så fort man vänder ryggen till dyker det upp bra metal i världen. Fint det! Vi kör direkt, ladda youtubespelaren.

 

 

Australien har fött fram UR DRAUGR och de har i sin tur klämt fram en Ep med namnet "The Wretched Ascetic", som är en sjukt trivsam liten historia. Vi bjuds på black och death, doom och progressive i en smakfull gott och blandat-påse. Ibland kommer jag att tänka på ULCERATE. Hurra och stående ovationer! Låten jag valt är Unseen Golgotha men hela Ep:n är värd att ta en närmare titt på.

 Nummer två i listan är INQUINAMENTUM. (Testa att säga det snabbt tio gånger på raken.) Depressiv black metal i kombination med melodisk döds. Precis hur bra som helst även om tempoväxlingarna i Banned To The Nether känns en smula förvånande vid första genomlyssningen. Men det är innan man inser storheten i detta. Regnrock och stövlar på, nu kliver vi ut i grådasket och åkallar mörkrets makter. Mumma!

EXGENESIS från Stockholm bjuder upp till dans på bryggan härnäst. En ganska långsam och doomig sådan men med riktigt trallvänliga slingor på sina ställen. Påminner lite om eminenta DAYLIGHT DIES. Kanske också PARADISE LOST. Hur som, denna duo vet hur en slipsten ska dras och var man ställer skåpet. Cloudburst avnjutes bäst när sommarkvällsmörkret lagt sig över nejden. Pluspoäng för uggleomslaget!


Tempohöjning! GOD MOTHER spelar i första klassens grind/hardcore-skola. Dra igång moshpiten i vardagsrummet för nu ska här åkas karusell. Maktbehov heter fullängdaren och jag drämmer till med två låtar till priset av en bara för att de är så korta och även har fenomenala namn. Jag ger er Blodfors och Strypgrepp!

Sista bandet blir CHAPEL OF DISEASE, tyskar som lirar old-schooldöds i ny kostym. Introt till ...of Repetitive Art är aningen långt och pompöst men misströsta icke mina vänner, runt 3.35-snåret in i låten drar det hela igång. Och håll hårt i häxhatten för det går undan! (Åtminstone för en stund.) Det känns ungefär som att trilla ner i en dammig gammal krypta att lyssna på detta. Ödesmättat, svalt och mysobehagligt. Underbart!



Gutår och god helg.

/Susanne

Fredagslistan 2015, vecka 29: Halvårsrapport