Gott folk!
Måndag till onsdag tillbringade jag i Belgien och Holland besökandes 3 stycken bibliotek som minst sagt har sett till att biblioteksvärlden tittar lite extra på städerna Gent, Tilburg och Amersfoort. Så temat - dock framtaget i samarbete med vår programansvarige Jonas - var ganska givet. Och jösses, det är inte bara bibliotek de är bra på i Belgien och Holland - det fanns minsann ett knippe band som är värda er tid och uppmärksamhet. Vi kör!
Bandet som tar sitt namn efter plötslig spädbarnsdöd kommer faktiskt från Gent i belgiska Flandern. Det här bandet fladdrade förbi i mitt flöde för ett par år sedan utan att jag tyckte att jag behövde bry mig nämnvärt. Men detta är för bra för att förbigås i tystnad. Det finns en fin känsla i bandets ej överproducerade black metal som gör att det nog får bli lite mer av detta gäng i framtiden.
Svårt att komma runt ABORTED som kanske är Belgiens mest kända band - de har i alla fall satt sitt märke på metalscenen under en herrans massa år. Jag pendlar fram och åter till bandet - ibland kan jag inte få nog av denna dödsmetallorkester, ibland så tycker jag annan musik är mer intressant. Men det jag hör på "Terrorvision" är rejält bra, och får mig att glida in i en ny beroendeperiod känner jag.
Ytterligare en no-brainer är ASPHYX som banne mig har sett till att den holländska dödsmetallen har hållit sig lika flämtande efter luft som härligt murken.Med vissa uppehåll så har det här bandet från Oldenzaal - en stad med knappt 32.000 invånare - kavlat ut sin dödsmetall med kompromisslös vivör.
Det coolaste biblioteket vi såg under resan var det i Tilburg. I en gammal verkstad för ånglok med en imponerande takhöjd hade staden byggt ett mycket imponerande bibliotek som räknas som ett av världens bästa. Från samma stad kommer ANTROPOMORPHIA, som vi har skrivit om tidigare här på bloggen och WeRock. Jag tycker att detta band är djupt sympatiska, om än något traditionella.
Och vi avslutar min själ med ytterligare ett band från Tilburg - DODECAHEDRON som är svårt förtjusta i att lira krångligt. Svårt oemotståndligt!
/Martin
Martin Bensch, Susanne Johansson, Andreas Johansson, Oskar Svensson, Hjalmar Beronius och Oscar Klang skriver om musik som kräver hängivenhet: allt från den melodiösa metallen till den hårdaste grindcoren, så om du gillar pop är detta inte sidan för dig.
Visar inlägg med etikett Wiegedood. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Wiegedood. Visa alla inlägg
fredag, mars 06, 2020
fredag, maj 12, 2017
Fredagslistan 2017, vecka 19: Spretigt och bra
Gomorrn i stugan!
Fredagen är återigen över oss och till denna serveras tillhörande lista. Idag kör jag otematiskt och spretigt, den enda sammanhållande faktorn är att det helt enkelt är bra låtar. Ibland är det lika självklart och genialt att göra fredagslistor som det vackra i att montera sig en macka med sylt och jordnötssmör. Vi hugger in!
Först ut är MOUNTAIN WITCH som gör musik som får mig att vilja se på Motorsågsmassakern och andra strålande bra skräckfilmer från 70- och 80-talet. Världen känns lika sepiatonad som ett paket gula Blend när The Dead Won't Sleep sveper sina ljudvågor kring en, det är lite sandigt och skitigt men hemvant. Bandmedlemmarna heter René, René och Tobert, kommer från Tyskland och körde från början instumentalt i den här konstellationen men har numera adderat sång till sin svängiga stoner. Ett smart drag om ni frågar mig. Vänner av UNCLE ACID AND THE DEADBEATS, GHOST och liknande retroflirtande band kommer att bjuda upp till dans redan vid start.
När Hinterlands sedan sparkar igång som nr 2 i ordningen märks det direkt vartåt detta barkar. Skön uppbyggd stämning av trummor och gitarrslingor som står beredda och stampar vid startlinjen och 0:15 in i låten byts till blastbeats och ett rungande tjusigt vokalt utrop i form av det klassiska metall-RAAAAAAH:et. RAAAAAAH! Vad lycklig man kan bli av bara ett sånt litet rivigt grymtande som ju egentligen borde vara kutym att inleda med i ALL metall. Ja, ni hörde mig. ALL.
Melodisk döds av klassiskt DISSECTION-snitt är vad som bjuds här av Jönköpingsbördiga NETHERBIRD (pun intended) och det tackar en ju aldrig nej till! Skön variation låten igenom med midtempo som manar till det klassiska fosterställningsvaggandet såväl som snabbare tongångar i veva med håret-stil.
Tillbaka till stonerns förlovade land! VISTA CHINO heter nästa gäng och namnet gör att jag ser Arnold Schwarzenegger i beiga chinos framför mig, det kan inte hjälpas. VISTA CHINO består av före detta medlemmar ur KYUSS som vid tillfälle höll ett långdraget domstolsbråk med resterande bandkamrater om rättigheterna till namnet KYUSS LIVES!, vann dessa rättigheter och sedan helt sonika döpte om KYUSS LIVES! till VISTA CHINO.
Men det som egentligen är intressant här är en helt annan sak, nämligen att sångaren John Garcia i låten Dargona Dragona sjunger i en av Jim Morrisons gamla mikrofoner! Ja, THE DOORS-Jimpas mick, även känd som The U87 Microphone. Fatta hur fränt det är på en skala. Ljudet är råbarkat och svänget konstant på fullängdaren "Peace" som släpptes 2013 på Napalm Records.
Tvära kast till d-taktens domäner när vi på plats fyra i listan hittar MARTYRDÖD och List, titelspåret till fullängdaren med samma namn som släpptes förra året hos Southern Lord. Hurra för hardcore! Jag är sällan ett fan av vikingar när det kommer till musik men med MARTYRDÖDs cruststomp funkar det förvånansvärt bra att blanda in lite dylika tongångar. Melodislingorna klistrar sig fast i öronsnäckan, öset sitter som en smäck och jag kan bara säga tack Göteborg för detta.
Vi dröjer oss kvar bland folkmusikens vindlingar men stämmer ner gitarrerna några hack och lyssnar till WIEGEDOOD som är ett totalt geniband från Belgien på temat Väldigt svart black metal och matchande snygga skogspinnar på omslaget. Fy satan alltså, det här är inte muntert! Men vilket STÄLL. Jag vill hävda att det är omöjligt att lyssna på Ontzieling och inte omedelbart bli drabbad av mörkret och tyngden likt ett tak som plötsligen ger vika och rasar in i ens lägenhet.
Det här är musik som gör mig lycklig inombords och det är få akter förunnat att snudda vid den känslan. Albumet vars namn jag aldrig lär kunna uttala på rätt sätt heter "De doden hebben het goed II" och min försiktiga gissning är att det handlar om död, gud och siffran två.
Fredagslistan är all, jag önskar en fenomenal helg och säger på återseende.
/Susanne
Fredagen är återigen över oss och till denna serveras tillhörande lista. Idag kör jag otematiskt och spretigt, den enda sammanhållande faktorn är att det helt enkelt är bra låtar. Ibland är det lika självklart och genialt att göra fredagslistor som det vackra i att montera sig en macka med sylt och jordnötssmör. Vi hugger in!
Först ut är MOUNTAIN WITCH som gör musik som får mig att vilja se på Motorsågsmassakern och andra strålande bra skräckfilmer från 70- och 80-talet. Världen känns lika sepiatonad som ett paket gula Blend när The Dead Won't Sleep sveper sina ljudvågor kring en, det är lite sandigt och skitigt men hemvant. Bandmedlemmarna heter René, René och Tobert, kommer från Tyskland och körde från början instumentalt i den här konstellationen men har numera adderat sång till sin svängiga stoner. Ett smart drag om ni frågar mig. Vänner av UNCLE ACID AND THE DEADBEATS, GHOST och liknande retroflirtande band kommer att bjuda upp till dans redan vid start.
När Hinterlands sedan sparkar igång som nr 2 i ordningen märks det direkt vartåt detta barkar. Skön uppbyggd stämning av trummor och gitarrslingor som står beredda och stampar vid startlinjen och 0:15 in i låten byts till blastbeats och ett rungande tjusigt vokalt utrop i form av det klassiska metall-RAAAAAAH:et. RAAAAAAH! Vad lycklig man kan bli av bara ett sånt litet rivigt grymtande som ju egentligen borde vara kutym att inleda med i ALL metall. Ja, ni hörde mig. ALL.Melodisk döds av klassiskt DISSECTION-snitt är vad som bjuds här av Jönköpingsbördiga NETHERBIRD (pun intended) och det tackar en ju aldrig nej till! Skön variation låten igenom med midtempo som manar till det klassiska fosterställningsvaggandet såväl som snabbare tongångar i veva med håret-stil.
Tillbaka till stonerns förlovade land! VISTA CHINO heter nästa gäng och namnet gör att jag ser Arnold Schwarzenegger i beiga chinos framför mig, det kan inte hjälpas. VISTA CHINO består av före detta medlemmar ur KYUSS som vid tillfälle höll ett långdraget domstolsbråk med resterande bandkamrater om rättigheterna till namnet KYUSS LIVES!, vann dessa rättigheter och sedan helt sonika döpte om KYUSS LIVES! till VISTA CHINO.
Men det som egentligen är intressant här är en helt annan sak, nämligen att sångaren John Garcia i låten Dargona Dragona sjunger i en av Jim Morrisons gamla mikrofoner! Ja, THE DOORS-Jimpas mick, även känd som The U87 Microphone. Fatta hur fränt det är på en skala. Ljudet är råbarkat och svänget konstant på fullängdaren "Peace" som släpptes 2013 på Napalm Records.
Tvära kast till d-taktens domäner när vi på plats fyra i listan hittar MARTYRDÖD och List, titelspåret till fullängdaren med samma namn som släpptes förra året hos Southern Lord. Hurra för hardcore! Jag är sällan ett fan av vikingar när det kommer till musik men med MARTYRDÖDs cruststomp funkar det förvånansvärt bra att blanda in lite dylika tongångar. Melodislingorna klistrar sig fast i öronsnäckan, öset sitter som en smäck och jag kan bara säga tack Göteborg för detta.
Vi dröjer oss kvar bland folkmusikens vindlingar men stämmer ner gitarrerna några hack och lyssnar till WIEGEDOOD som är ett totalt geniband från Belgien på temat Väldigt svart black metal och matchande snygga skogspinnar på omslaget. Fy satan alltså, det här är inte muntert! Men vilket STÄLL. Jag vill hävda att det är omöjligt att lyssna på Ontzieling och inte omedelbart bli drabbad av mörkret och tyngden likt ett tak som plötsligen ger vika och rasar in i ens lägenhet.
Det här är musik som gör mig lycklig inombords och det är få akter förunnat att snudda vid den känslan. Albumet vars namn jag aldrig lär kunna uttala på rätt sätt heter "De doden hebben het goed II" och min försiktiga gissning är att det handlar om död, gud och siffran två.
Fredagslistan är all, jag önskar en fenomenal helg och säger på återseende.
/Susanne
Fredagslistan 2017, vecka 19: Spretigt och bra
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Featured Post
Fredagslistan 2026, vecka 40: Året är fortfarande 2006 del 3
Den där tidsmaskinen är tydligen igång igen. Nådens år 2006 bodde jag i Malmö. Antingen på Värnhem eller Östra Sorgenfri jag minns inte ri...
Populära inlägg
-
Nominerad: "Heirs To Thievery" - MISERY INDEX. Politisk rensdöds när den är som bäst får man sig serverad från kvalitetsknäckande...
-
Gott folk! Har ni hängt med under veckan här på bloggen så kanske ni börjar bli lite matta av alla utflippade rymdrelaterade tips som har ...
-
Denna nostalgitripp tillägnas alla som minns videobandsmärket BASF. Jag var dryga sju år gammal och tv-tablån gjorde gällande att SVT skulle...






