CARPATHIAN FOREST kändes givna i sammanhanget, ooouaaaeroooough-häxlätet är extra legendariskt i Skjend Hans Lik så den fick det bli. Håll i ett väggfast bord av furu under dessa krampartade fem minuter av norsk argledsenhet.På tal om träd och Norge kommer här nästa legendariska band - KVIST. De släppte exakt en fullängdare år 1996 och den håller än idag. Har ni inte hört den om och om igen så gör det ögonaböj. Ockultism och mörker für alle i träslöjdslokalen!
Tempoväxling nedåt i skalan nu, FOREST OF SHADOWS gör en långsam och doomig powerballad. Gothdoftande sång, melankoliskt plinkplonk och ta mig tusan om det inte är en flöjt där i början också. Upp med ciggtändaren och vaja i takt till Eternal Autumn.
Vi fortsätter på den långsamma banan med FORGOTTEN WOODS. Den gullpluttiga melodislingan som går som en röd tråd genom hela låten sätter sig fast i huvudet något djävulskt. Det är både bra och dåligt för i längden blir låten The Principle And The Whip något monoton, likväl svår att sluta lyssna på.
CLINGING TO THE TREES OF A FOREST FIRE (pust och stånk för detta bandnamn!) beskriver sig som "total fucking dissonant anti life funeral grind". Jag håller med men det är en viss ojämnhet som erbjuds. Typexempel på ett band som vill för mycket och till sist går vilse i trollskogen pga ängslighet. Men här finnes viss potential så CTTTOAFF får avrunda listan med I Walked Away from the Human Race. Ja, det är helt rätt - ibland får man bara gå ifrån.
Peppar peppar, ta i trä - nu är det fredag! Med förhoppningar om en trivsam helg,
/Susanne
