Eftersom vi varit inne och nosat på flera polska akter vid andra tillfällen tänkte jag ta tillfället i akt och göra en lista med lite gott och blandat.
Den polska black metal scenen är gammal och anrik. På några sätt liknar den hur scenen har kommit att växa fram i Finland. Samma varning gäller för den polska scenen som den finska. Det finns väldigt många band med tveksamma åsikter och värderingar. Detta är något jag har stött på hos polacker också. Det kanske är lättare och roligare att provocera med nazist-flirtar när landet faktiskt var ockuperat under andra världskriget? Jag vet inte men jag vill bara säga att jag inte tar något som helst ansvar för politiska åsikter hos andra människor. Nog om detta. Listan hittar ni här och som vanligt i slutet av inlägget.
Besatt - "Mad minds" (Hail Lucifer, 2000, Pagan Black Cult)
Vi börjar med ett band som började spela 1991 och fortfarande håller på till dags dato. Känns inte riktigt som de någonsin fått ett större genombrott trots att det är ganska kompetent musik.
Besatt spelar snabbt och melodiös black metal av nordiskt snitt. Jag hör influenser av både Dark Funeral och Urgehal. Fast någonstans påminner det mest om Tsjuder.
Det är mangliga trummor och oväntat fläskiga basgångar som snarare än mörkt och ondskefullt gör att låten låter pigg och samtidigt drar åt det episka hållet.
Att bandets namn är Besatt skvallrar kanske lite om att den nordiska stilen är en uppenbar förebild. Nu går vi vidare.
Massemord - "The Madness Tongue Devouring Juices Of Livid Hope" (EP, 2010, Pagan Records)
Ännu ett polskt band med ett namn som för tankarna till Danmark eller Norge. Detta gäng har spelat sen 2000 och det är oklart om de fortfarande är aktiva. De har inte släppt något material på över 13 år men inom black metal behöver det ju inte betyda något alls.
Massemord är intressanta. På några av deras tidigare släpp låter bandet verkligen som äldre Marduk men på denna låt och ep är det något helt annat. Istället får vi en trettiofem minuter lång låt med väldigt mycket progressiva inslag. Det är postrockigt, influenser från hc och effekter. Grunden är dock trummor och bas som ligger och maler. Jag tror utan tvekan att fans av modern post-metal och hc kan digga detta. Som med alla såna här episka låtar krävs det ofta något extra för att jag ska orka med hela låten. Jag tycker Massemord lyckas hålla intresset uppe hela tiden. Inte helt olika svenska Pest gjorde det med "Lífit es dauðafærð" även om den låten bara klockar in på strax över 20 minuter. Raskt hoppar vi över till något annat. Skumt omslag som känns dsbm.
Witchmaster - "Goathorn Witchfuck" (Masochistic Devil Worship, 2002, Pagan Records)
Okej. Detta är ju kanske lite cringe eller en guilty pleasure beroende på hur man ser det. Black / thrash metal med sataniska och sexuella teman är ju ingen direkt nyhet. Det gjordes redan i slutet på 80-talet i bland annat Sydamerika. Band som jobbar vidare med den här typen av musik och texter kryddar inte helt sällan musik med samplingar från diverse vuxenfilmer. För min del kan det kännas lite pinsamt helt enkelt. Men nu ska vi inte uppehålla hos vid det utan prata om Witchmaster.
Bandet bildades i Polen 1996 men är tydligen baserad i Storbritannien numera. Det jag har hört av bandet är väldigt kompetent black/ thrash metal med fantastiska trummor av Inferno som bland annat är känd för sina insatser bakom trummorna i Behemoth. Bandet kör på med sin stil och jag måste verkligen ge dom en eloge för att de är så konsekventa. Gillar man denna smala subgenre är Witchmaster en given lyssning.
För den som är intresserad av låttexten kan jag bjuda på ett utdrag här, ska dock sägas att jag trodde att sången var på polska fram till refrängen:
Lustful bitch
She's ready to die
Fuck with goat
Sabbath rite
Skämskudden kommer fram med andra ord. Omslaget är ju också i samma lätt pinsamma anda.
Nu kör vi vidare med ett annat band som jag verkligen också uppskattar trummorna hos.
Kriegsmaschine - "Lies of the Fathers" (Enemy of Man, 2014, No Solace Records)
Innan vi kör igång med detta är det nog på plats med en liten heads-up. Kriegsmaschine består idag av medlemmarna från Mgla och ett par andra musiker. Texterna och konceptet bakom bandet bygger till stor del på övermänniskoideal och andra tveksamma tankegångar från början av 1900-talet. Bandnamnet säger väl det också egentligen men jag vill ändå påpeka detta.
Bandet bildades 2002 och har genomgått ett par olika musiker men idag verkar det som sagt vara mer eller mindre ett sidoprojekt till Mgla. Låten jag har valt är från deras fullängdare från 2014. Musikaliskt är detta modern black metal på alla sätt. Det är väldigt välspelat och tekniskt utfört. Just trummorna är något jag alltid fastnar och kommer tillbaka till. Kriegsmaschine lyckas med att låta nedstämda och nästan deprimerande på ett sätt som mest liknar fransk modern black metal. För min del jämför jag Kriegsmaschine med ett möte mellan Aosoth och Mgla med lite mer fokus på tekniskt spelande. Nu över till dagens sista låt.
Black Witchcraft - "Devilish forces" (Stare into the Blackest Depths of Hell, 2025, Under the Sign of Garazel Productions)
Det riktiga polska vansinnet sparade vi till sista denna gång. Idag representeras det av Black Witchcraft som är en ny bekantskap för min del men då bandet gav ut en fullängdare på det alltid lika pålitliga bolaget Under the Sign of Garazel Productions förra året var det ju givet för min del att köpa skivan. Och det ångrar jag inte en enda sekund.
De två medlemmarna i detta relativt nystartade band har skapat en cocktail bestående av extremt snabb och arg black metal som den spelas i Sverige och Finland blandat med en skevhet som jag känner är mer typisk för mer mellaneuropisk black metal. Sången står verkligen ut med mycket bra skrik och obehagliga ljud. I denna låt som jag har valt kommer det också in lite synthar och en orgel som ökar på den obehagliga känslan. Överlag finns det en bra balans och roligt låtskrivande och för min del är detta en av förra årets bästa skivor.
Om man gillar Katharsis, Funeral Mist och säg Horna tror jag att Black Witchcraft kan passa.
Det var allting för denna gång. Vi har knappt skrapat på ytan och kommer definitivt återkomma till Polen för bloggens räkning. Vill för en sista gång trycka på att jag inte delar politiska åsikter med artister som finns här på listan.
Listan hittar ni här. /Oscar K.
