Fredagslistan 2025, vecka 33: I Martins lurar

 Gott folk!

Som en bumerang kommer jag tillbaka med ytterligare en fredagslista, men nu blir det på temat vad jag lyssnat på under den senaste tiden - inga konstigheter egentligen - och ni kommer nog känna igen flera av banden i veckans lista, det kan ni kanske stå ut med med tanke på att musiken är så rungande bra? 

Ni hittar listan här om ni kör med Tidal, och här om ni kör med YouTube. 

Vi kör!

Vi inleder med AN ABSTRACT ILLUSION som, om vi ska gå på hur magiskt bra No Dreams Beyond Empty Horizons är verkar ha ytterligare en skiva i absolut toppklass på gång. Deras senaste, "Woe" (2022) satte jag högst upp på årsbästalistan så att jag har längtat efter nytt material från Boden/Lund bandet är ju liiiiiiiiiiiiite av en underdrift. Det är precis lika magiskt mäktigt som tidigare. Det skaver stundtals, men innehåller också en hel del oerhört vacker tonkonst - melodislingorna bölar ut så mycket känsla att man baxnar. 

Tredje plattan från BLACKBRAID, och ja, det är ju löjligt bra detta! Det som bandet inte peakar på är ju att skivorna bara heter I, II och ja ni fattar. Tack herre satan för att musiken är lika bra som den brukar. Hela skeppslaster med känsla från Adirondackbergen gör att skivan kommer hamna på en hel del listor när årets ska summeras. För egen del har jag oerhört svårt att sluta lyssna på skivan. 

AVERSED från Boston. När jag skrev om "Erasure Of Color" så tyckte jag att skivan stal lyssnartid från andra skivor som jag kanske borde lyssna på. Och ja, den har fortsatt att göra detta. Progressiv melodisk death metal, det kan ju vara hur analt som helst egentligen, och det är väldigt många band som inte lyckas inom genren. AVERSED är inte ett av dessa band. Satan vilka stänkare till låtar, fyllda med både mening, mål och känsla. 

Dalarnas bästa band IN MOURNING är också på gång med nytt album, och det är riktigt bra kan jag berätta. Smakproven Song Of The Cranes och The Sojourner är rediga godbitar, men skivan, "The Immortal", är som helhet otroligt fin. Det är både imponerande och glädjande att det här bandet lyckas på skiva efter skiva att skriva musik av denna kalibern.

FINISTÈRE från Bremerhaven lirar en kylig black metal som det inte är svårt att uppskatta även för en noob inom genren som undertecknad. Desperat skönhet kanske är några ord som passar att beskriva skivan "Am Grauen Meer" som min själ är så bra att ni får den i sin helhet. 

Vi tar helg på detta kamrater!

/Martin

God afton! I skrivande stund har vårt södra grannland (som i folkmun går under epitetet Köpendanmark) sedan två dagar tillbaka huserat festivalen Copenhell 2023. De senaste åren har närvaron varit klen för undertecknad, det har varit pandemi och benbrott och fan vet om jag inte lyckades pricka in migrän ett år också. Men skam den som ger sig, imorrn åker Martin och jag dit för hygge och påsyn. 

Klipska som ni är har ni förstås redan räknat ut att temat för dagens lista blir just Copenhell. Vi kör igång direkt!

Fenomenala black metal-akten AFSKY består av dansken Ole Pedersen Luk och han har sedan starten 2015 släppt hela tre fullängdare, två EPs och en singel. "Om Hundrede År" är den senaste skivan, den släpptes i mars i år och bjuder på en stor portion atmosfär och ångest. Låten Stormfulde Hav inleds med en minut av tjusigt plinkplonk som sedan öppnar upp för ett rent vitglödgat vemod. Storartat!

Listans nummer två, BLACKBRAID, är även det ett enmansband bestående av amerikanske Sgah'gahsowáh med rötter i ursprungsbefolkningen som lever i bergsmassivet Adirondackerna. Musiken är vacker och spirituell; melodisk men blandad med en välbehövlig råhet. The Spirit Returns bygger upp en känsla av frihetslängtan och en blinkning till svunna tider och det är man ju svag för. Det enda tråkiga i kråksången är att BLACKBRAIDs spelning på Copenhell krockar med listans nummer tre...

...som är portugisiska GAEREA. Jag vet ärligt talat inte hur jag ska få ihop detta, kanske får jag på något vis klona eller teleportera mig mellan scenerna, fan vet. GAEREA spelar en fullmatad och lite meckig black metal med ett förjävla bra tryck i sången. Jag hade med deras album "Limbo" på årsbästalistan 2020 och senaste släppet "Mirage" som kom förra året är i princip lika bra den. Elände och rens für alle!

Men nu till ett band som lyckligtvis inte krockar med något annat i morgondagens program och som jag vet att både jag och Martin ser fram emot likt småbarn på julafton: SPECTRAL WOUND från Kanada! Det här är black metal man inte skojar bort. Jag har valt Soul Destroying Black Debauchery från "A Diabolic Thirst" som är en skiva av rent episka mått. Det enda jag kanske hade önskat mer av är en snäppet råare produktion (läs kakburk i garage) men på det stora hela är detta ett band som levererar fem av fem blodapelsiner. 

Nästan bara black i listan idag men vi bryter av i sista stund med dödsmetallakten UNDERGANG som genomgående skriver och sjunger på danska. Det är en bedrift! Visst finns det mer kvalitativa dödsband som spelar på Copenhell i år men knappast charmigare. UNDERGANG har låttitlar som Vaeskende Sår, Skåret i Småstykker, Spontan bakteriel selvantændelse och Klynget op i en galge af egne indvolde och det gör att de utan tvekan kvalar in som listans band nummer fem. 

Det var allt för idag, ha en sygeligt fedt helg så ses vi på andra sidan!

/Susanne

Fredagslistan 2023, vecka 24: Mot Copenhell!