Fredagslistan 2023 - vecka 1: We Need More Happy Metal!

 Gott folk!

Hjärtligt välkomna till den första fredagslistan för 2023! Januari är - inte speciellt förvånande - inte den bästa månaden på året. Därför tänker jag att jag får ta i, och det utav bara fan. Veckans lista är kanske till och med överdrivet positiv - myckenheten power metal kan upplevas som provocerande, men skulle så vara fallet så får ni leta upp lite funeral doom för att balansera, för det kommer ni inte hitta i veckans lista, haha!

Vi kör!

Bandet som förenar alla från black metal, hardcore, grindcore - ja i stort sett alla som har lyssnat på CLUTCH från Germantown i Maryland har blivit bättre människor. I alla fall gladare, för denna kvartett har förvärvat en i det närmaste telepatisk kommunikation på skiva och live som gör att andra band kan försöka svänga på samma sätt, CLUTCH är helt enkelt liiiiiite bättre än alla andra på detta. Jag lyssnade alldeles för lite på "Sunrise On Slaughter Beach" när den damp ner. Det kan jag ångra ibland. Det är svinbra, vilket jag tror att ni redan vet. Annars har ni här Slaughter Beach som förmodligen kommer att övertyga er. 

Här har vi en oldie but goldie! Tina S. med sin vansinniga verkshöjd på gitarr som fick en jävla massa lirare att baxna för 7 år sedan med sin cover på DRAGONFORCEs klassiska Through The Fire & Flames. 30 miljoner visningar. Jag blir alltid glad när jag hör den här låten, och Tinas fenomenala coolhet när hon shreddar sig igenom låten höjer upplevelsen ytterligare. 

Floor Jansen från NIGHTWISH gör Kill The Pain Away till en stratosfäriskt bra låt. Jag lyssnade otroligt mycket på hela skivan den kommer ifrån, och den var ju som ni vet en skiva som var nominerad till årsbästalistan. En starkt bidragande faktor till det var de två låtar som Floor Jansen medverkar på. Maken till klös i stämman!

Jag hade helt missat FELLOWSHIP om det inte hade varit för att Garden Tale på Angry Metal Guy hade med "The Saberlight Chronicles" i sin årsbästalista. Britterna från Harwich är inte ett band man står och väger på. Antingen är det tokdyrkan eller stort hat.  Jag tror inte ni behöver undra hur jag ställer mig, haha!

Vi avslutar med POWER PALADIN från Island. Maken till fantastisk tramsig och underbar video, det får ni leta efter. Specialeffekter av hög kaliber? Nä, det här bandet lägger hellre tid på musiken, haha! Det är rent omöjligt att inte gilla detta. Är det nydanande? Nä, inte ett vitten. Men det spelar ingen roll, det funkar så förträffligt ändå. 

Vi tar helg på det!

/Martin

Fredagslistan 2023, vecka 1: We Need More Happy Metal!

Fredagslistan 2019, vecka 16: Glad påsk!

Gott folk!

Jag vet inte vilket förhållande ni har till påsken, men för egen del så är den en källa till trevnad och umgänge med familj och vänner, på ett nästan helt kravlöst sätt. Tro nu inte att veckans fredagslista speglar detta - det finns gott om rejält matig musik att tugga i sig i veckans urval - men jag var ju tvungen att sätta någon rubrik på veckans lista, haha!

Vi kör!

Det här franska bandet släpper sin andra platta idag faktiskt, och den är väl värd att kolla in! Gillar man sin death metal med inslag av både progressiva som tekniska inslag så är FRACTAL UNIVERSE ett band att kolla in. Några genreindikatorer: jag hör spår av DEATH, CYNIC men också stänk av DARKANE i fransmännens musik som trots att skivan har gått på repeat nästan hela veckan ständigt bjuder på nya upptäckter.

Jomenvisst, även ALLEGAEON släpper nytt idag, och vill man veta i detalj vad jag tycker om den så tycker jag ni ska kolla in min recension av "Apoptosis" på WeRock. Det är i vanlig ordning rejält matig, vetenskaplig shred som bandet från Colorado bjuder på. På de två senaste plattorna så har ALLEGAEON växlat ut rejält och bjudit på sin bästa musik genom hela karriären.

Jag har med skrämmande frekvens återkommit till AVANTASIAs senaste platta "Moonglow" den senaste tiden. Den är så mäktig och bra genomgående att jag utan vidare omsvep deklarerar att jag tycker den är svinbra. Episkt långa The Raven Child med bland andra Jorn Lange på sång är en ren njutning rakt igenom.

En skiva som har gått varm under veckan är NUMENOREANs "Adore". Det här post-black metal bandet från Calgary har lyckats skriva en skiva som totalt fängslar med sitt hantverk. Det är oerhört stämningsfullt med ett stråk av djupaste vemod i allt rens som finns med på den här skivan. Av de skivor jag hört i år så kvalar "Adore" helt klart in på den övre halvan. Häromdagen lyssnade jag på skivan rakt igenom tre gånger i rad, och hade utan problem lyssnat fler gånger om jag inte skulle ha pass på biblioteket. Så bra är skivan att jag utan tvekan har lagt hela jävla albumet som avslutning i veckans lista.

Med det tar vi helg!

/Martin

Fredagslistan 2019, vecka 16: Glad påsk!

Fredagslistan 2019, vecka 5: Som hand i handske

Gott folk!

En illasinnad migrän satte käppar i hjulet för Susanne förra veckan - därav blev det ingen fredagslista.

För egen del så kommer jag när klockan slår 17 idag lägga en 7-dagars arbetsvecka bakom mig, vilket känns ganska skönt måste jag säga. Men då veckan har varit väldigt rolig också så får ni denna veckan en fredagslista med låtar som sannerligen har hållit mitt humör svävande i den högre stratosfären.

Vi kör!

Jomenvisst - jag inleder med episk power metal. Högst rimligt om ni frågar mig att öppna med en vansinnigt peppande låt som Moonglow är. Refrängen är ju helt galet lysande. När jag upptäckte låten så gick den på repeat nästan ohälsosamt mycket. Beroendeframkallande? Jo, minst sagt! Som vanligt har Tobias Sammet slagit sig samman med en hel racka gästartister. I den här låten är det Candice Night som kanske en del av er känner igen från  BLACKMORE'S NIGHT.

Blev faktiskt lite uppfriskad av BRING ME THE HORIZONs senaste platta som är en minst sagt spretig historia. "amo" sorterar inte i striktaste mening in under metallen, men vem bryr sig när det svänger så brutalt underbart som det gör i MANTRA?

Kvalitetsdöds från DIABOLICAL gör ju att en drar lite extra på smilbanden. Med tanke på hur helvetiskt bra Betrayal gungar och svänger så blir jag oerhört nyfiken på hur resten av "Eclipse" låter. Melodierna är så hypnotiskt förföriska att jag baxnar.

Alldeles oavsett om ni gillar AUGUST BURNS RED och spelet Zelda så måste ni uppskatta graden av nördighet som bandet uppvisar när de gör en låt baserat på musiken i det verkligt dunderklassiska spelet som såg dagens ljus i mitten av 1980-talet. Jag och Susanne har fröjdats hela jävla veckan över amerikanarnas rent sanslöst medryckande låt. Det är exakt den här typen av upptåg som gör att jag uppskattar band som annars tycks ta sig själva på lite för stort allvar. För i ärlighetens namn - vi är alla mer eller mindre nördar.

Jag avslutar veckans lista med norska SPIDERGAWD som jag ju föll så brutalt hårt för med deras skiva "IV" som kom 2017. Min kärlek till bandet minskar inte när jag lyssnar på "V" då det här gänget alltid levererar ett sånt helvetiskt drivigt sväng att det är omöjligt att värja sig.

Och med detta, gott folk, önskar jag er en synnerligen trevlig helg!

/Martin

Fredagslistan 2019, vecka 5: Som hand i handske

Fredagslistan 2017, vecka 8: Rymden

Gott folk!

Har ni hängt med under veckan här på bloggen så kanske ni börjar bli lite matta av alla utflippade rymdrelaterade tips som har flödat ymnigt? Jag får erkänna att jag själv inser att en viss mättnad har infunnit sig. Men innan jag låter den här veckan gå till historien så ska ni få en fredagslista på temat rymden.

Vi kör!

Tobias Sammet huserar i alla fall på pappret till största delen i EDGUY, men det är med sitt projekt AVANTASIA som han har rönt större uppmärksamhet. "Lost In Space" var egentligen två stycken EP som kom 2007. 2008 kom samlingen där Sammet slängde med en liveversion av titellåten, en förlängd version och ett antal covers för att ha något sorts alibi för att ge ut samlingen. Personligen kom jag direkt att tänka på den film från 1998 där en forskarfamilj ger sig av ut i rymden för att, såklart, rädda mänskligheten. Filmaffischen ser ni till höger. Ja, ni fattar. Själv trodde jag att filmen kunde vara nåt att ha, men det är den inte, haha! Det är däremot själva låten från EP:n. Den är likt mycket Sammet har gjort extremt hejig och refrängstark. Det är definitivt inte det bästa som gjorts, men tillräckligt bra för att öppna listan denna vecka.

GALACTIC EMPIRE är ett coverband som gör metalversioner av John Williams fantastiska musik från Star Wars-filmerna. Detta är ett band som fick sin start genom en crowdfundingkampanj som lyckades samla in 61.000 dollar under en ganska kort tid. Och jag kan förstå varför. Detta är i det närmaste helt oemotståndligt. Kolla bara in hur bandet ser ut. Exakt. Är detta bara en gimmick? Nja, snarare ett projekt som ömsint och med glimten i ögat tar sig an något av det mest ikoniska i filmmusikväg som gjorts. Och de gör det bra.

Jag har aldrig riktigt kollat in Arjen Lucassens många projekt, men har liksom alltid haft ett medvetande att han gör musik som väldigt många uppskattar. AYREON är ett av dessa projekt där Lucassen är chef och bjuder in en myriad av gästartister. 2008 gav bandet ut två skivor, "The Universal Migrator" del ett och två. Det är rejäla mängder musik som väntar er om ni väljer att kolla in plattorna. Om GALACTIC EMPIRE görs med glimten i ögat så är AYREONs musik på gravt allvar. Detta är musik med ambitioner. Jag har valt My House On Mars och den är en rejält dyster och stämningsfull låt som kanske kommer att avskräcka en del av er då den hämtar inspiration mer från mörk synth än metal. Jag gillar den skarp då den tar i och är ett bevis på att AYREON vågar vara allvarliga.

Ja, jag tar med en låt från IRON MAIDENs "The Final Frontier" som kom 2010. Detta är ju inte MAIDENs bästa skiva på långa vägar, men den har ändå en hel del riktigt bra låtar. Jag har valt Starblind och mer är väl inte att säga om det, haha!

"Logal Ki En" av RINGS OF SATURN kommer sannolikt aldrig att få pris som det mest smakfulla av omslag, men nog gör det jobbet att fånga uppmärksamheten. RINGS OF SATURN lirar teknisk deathcore med tung tonvikt på vetenskap, utomjordiska invasioner, rymden och jordens förstörelse. Det vore i det närmaste tjänstefel att inte ha med en låt från någon av deras skivor i veckans fredagslists, haha! Bandet bildades när medlemmarna fortfarande gick i high-school, och fick skivkontrakt när de sista av bandets medlemmar gick ut från den utbildningsinstansen 2011. Det här är ett band som imponerar med att verkligen kunna lira på sina instrument, men de är inte rädda att totalt strunta i sin subgenres konventioner.

/Martin

Fredagslistan 2017, vecka 8: Rymden

Fredagslistan 2014, vecka 51: EPs!

Godmorgon!

Jag har funderat lite på det här med EPs under den gångna veckan, och tänkte att det kanske kunde vara ett lämpligt tema för en fredagslista, en fredagslista som blir den sista för i år. Nästa vecka är det ju jul, och jag inbillar mig att ni, precis som jag, har andra saker för er då? Precis.

Vi kör.

Lite av en no-brainer. Jag gillar WITHERSCAPE enormt mycket. Det bandet, bestående av Dan Swanö och Ragnar Widerberg, gör rätt mycket rätt om jag säger så. Detta är en kul EP, som visserligen bjuder på enbart en ny originallåt från bandet. Det räcker rätt långt, för resten av materialet är sjukt kul att lyssna på.

Jag skrev i min recension av skivan att

Resten av skivan består av covers utvalda av bandet eftersom de har en speciell hemmavist i deras hjärtan, plus att originalversionerna inte hade produktioner som bandet tyckte gjorde låtarna rättvisa. Jag har ingen närmre relation till WARRIOR, KISS eller JUDAS PRIEST men jag lyssnade såklart igenom originalversionerna av Defenders Of Creation (Från ”Fighting For The World (1985)), A World Without Heroes (från ”Music From ’The Elder’” (1981)) och Out In The Cold (från ”Turbo” (1986)). Och WITHERSCAPEs versioner är, well, tyngre och i mina öron, bättre.
När band väljer covers är detta alltid en rolig grej i mina ögon. Det är ju inte helt oväsentligt att se vilka, influenser kanske är ett för starkt ord, men vilka inspirationskällor som band har. Att WITHERSCAPE väljer en låt från KISS kanske mest utskällda och kommersiellt underpresterande skiva säger kanske mindre om KISS kvaliteter än om WITHERSCAPEs önskan att ge en låt (skiva?) som de tyckte hade viss potential en mer ”rättvis” behandling. Eller så kanske det bara är jag som drar växlar. Avgör själva – kul lyssnande är det i vilket fall.

 AVANTASIA är ett av få power metalband jag har koll på. Och uppskattar. HELLOWEEN och ALPHA TIGER är två andra. Polare Mats Manhammar (förresten bror till Magnus Manhammar socialdemokratisk riksdagsledarmot som läxar upp Sverigedemokrater) har bra koll på power metal. Han tipsade mig för många år sedan om "Lost In Space" EP:arna. De är två till antalet. Bägge skivorna är kul att lyssna på. Inte i närheten av "The Metal Opera", men ändå.

En skiva från tiden då Angela Gossow hanterade sången i ARCH ENEMY. Jag har alltid gillat denna EP, mycket för att titellåten är en personlig favoritlåt. Resten av skivan består av några livespår som även de är kul att lyssna på, plus ett antal covers - däribland en version av MEGADETHs Symphony Of Destruction.

Gott folk, fredagslistan tar nu paus till 2015. I vanlig ordning går det såklart bra att lämna förslag till teman för listor, antingen via en kommentar här på bloggen, eller ett mejl till metallbibliotekarien@gmail.com.

God jul och gott nytt!

/Martin

Fredagslistan 2014, vecka 51: EPs!

Fredagslistan 2014, vecka 49: Konceptalbum

Godmorgon!

Idag ska vi prata konceptalbum. Det följer på en så pass överdriven genre som metal att det förekommer album som berättar, helt eller delvis, en historia på ett sätt som kanske inte NAPALM DEATHs album gör. Kanske är det en önskan att bli tagen på större allvar som får metalorkestrar över hela planeten att göra konceptalbum, kanske känner de behovet att ha en riktlinje i sitt kreativa arbete, kanske är det helt enkelt alltför svårt att avstå att göra något verkligt pretentiöst som gör att det numera finns en uppsjö av album av dylik sort. Vad vet jag?

Vad jag däremot vet är att flera av dessa skivor är så pass bra att de har sålt stora upplagor och i vissa fall anses vara kreativa höjdpunkter i bandens diskografier. Med den uppsjö av musik som finns inom denna ganska speciella nisch var det inte helt lätt att välja 5 skivor som jag tycker förtjänar lite extra uppmärksamhet. Men det gick, haha!

Vi kör.

"The Key" av NOCTURNUS. Denna skiva kom 1990, en tid då death metal fortfarande var relativt ny som genre och då väldigt mycket av texterna handlade om olika akter av våld. Det var mycket blod, tarmar och ond bråd död. I detta skede släpper NOCTURNUS en skiva som handlar om en cyborg som åker tillbaka i tiden till år 0 i akt och mening att hindra att kristendomen fick så stort genomslag. Vilket den också lyckas med, och historien blir ganska så annorlunda. Lägg till detta ett bruk av keyboards som verkligen inte var ett instrument som sågs med blida ögon av den extremt traditionella death metalscenen och vi får en skiva som verkligen var före sin tid, och som verkligen är bra.

"The Singularity (Phase I: Neohumanity" av SCAR SYMMETRY.
Med denna skiva har SCAR SYMMETRY påbörjat det som ska bli en trilogi med transhumanism som sammanhållande tema. Skivan beskriver en värld där människa och maskin går samman för att skapa nästa steg i evolutionen. Jag vill redan nu utnämna skivan som det bästa SCAR SYMMETRY släppt från sig. Projektets hela mäktighet är av sådan grad att nog ganska många band skulle dra sig från att ge sig in i dylika krumsprång. Med en sådan här inledning blir jag dock extremt till mig i trasorna - varenda låt är så fruktansvärt bra att det inte går att bli annat än impad. Ska jag välja en låt som sticker ut lite extra får det bli Cryonic Harvest.
"Operation: Mindcrime" av  QUEENSRYCHE. Konceptalbumens konceptalbum enligt många. Jag nöjer mig med att konstatera att QUEENSRYCHE åstadkom ett album som verkligen fortfarande lyssnare hittar till. Vansinnigt bra platta är det i vilket fall. Historien om Nikki, en narkoman som desillusionerad över samhällets förfall dras in i en revolutionär grupp ledd av den minst sagt manipuläre Dr. X och som används av denne efter grundlig hjärntvätt som mördare för att undanröja politiska ledare må man tycka vad man vill om. Försäljningsiffrorna talar sitt tydliga språk - skivan har sålt över 1 miljon enheter bara i USA, och skivan omnämns ofta när det gäller skivor som man bör ha hört innan man dör.

"The Metal Opera" av AVANTASIA. När EDGUYs sångare Tobias Sammet drog igång sitt AVANTASIA projekt så höjde han ribban avsevärt när det gäller power metal. I alla fall när det gäller de två första skivorna som projektet gav ut. Jag är ingen stor uppskattare av power metal, men framför allt första skivan är så bra att det inte går att göra annat än att kapitulera. Med en stor samling gästsångare (att bandet har kunnat spela live så mycket som det faktiskt gjort är inget annat än en logistisk och planeringsmässig triumf) som spelar olika roller var projektet ambitiöst redan från starten. Albumet har en stor och extremt komplicerad grundhistoria som ni hemskt gärna får bekanta er med om ni har lust. Power metal är ju den mest tjo- och tjimmiga av metals subgenres. Det ska vara trallvänligt och käckt. Det är det även här, men här finns ett allvar som jag tycker tränger igenom - låtmaterialet går sannerligen inte av för hackor - och samtliga gästsångare går in med vässade vapen. Det är extremt njutbart.

"Good Apollo, I'm Burning Star IV, Volume One: From Fear Through the Eyes Of Madness" av COHEED AND CAMBRIA.
En ruggigt lång titel på tredje albumet från proggarna i COHEED AND CAMBRIA, bandet som gav sig ut på en vindlande färd över inte bara ett album utan fem som berättade historien  om The Amory Wars. Från början var historien en tetralogi om fem grafiska romaner skriven av bandets frontfigur Claudio Sanchez. Precis - nördometern slår i taket, vilket jag är helt bekväm med. Denna skivan är i särklass den bästa i serien - det är vindlande musik. Allt från det vackert skira till det brötiga ryms. En skiva som jag, fortfarande, återvänder till med oregelbundna intervall.

Fredagslistan 2014, vecka 49: Konceptalbum

Nyheter på WeRock

Tjo!

Igår var det ju förste maj och i sedvanlig ordning lade jag upp ett antal recensioner på WeRock. För ovanlighetens skull står jag inte för en enda av dem.

Sitens powermetalexpert Mats Manhammar är tillbaka efter lång frånvaro. Även för oss som inte gillar denna subgenre är det kul att läsa Mats synnerligen välskrivna och insatta recensioner. Denna gång har han tagit sig an AVANTASIAs, ett av Mats favoritband för övrigt, "The Mystery Of Time" som får ett högt betyg. Trots att öppningslåten tydligen inte är något vidare. Mats har också recenserat GLOYRHAMMERs "Tales From The Kingdom Of Fife". Tydligen är det bandet så bra att Mats tycker att det är dags att lägga ner ALESTORM så att Christopher Bowes kan satsa fullt ut på GLORYHAMMER, haha!

Robert har recenserat KADAVARs nya alster "Abra Kadavar".  Kolla in de skäggen.

Robert har även tagit sig an VOLBEATs senaste alster. I skäggtävlan piskar en medlem i KADAVAR hela VOLBEAT utan problem, haha!

Janne Sandstén har recenserat COLOSSUS "Wake" som tydligen ska vara något i hästväg om man gillar tung och långsam musik.

/Martin

Powermetalbonanza!

Har satt ner DVD:n till vänster alldeles nyss på avdelningen. Jag är inget fan av AVANTASIA, men har i svaga stunder gnolat med i låtar från "The Metal Opera, pt 1". För er som de facto uppskattar vad Tobias Sammet med henchmen gör, för er väntar en powermetalbonanza på strax under 2 timmar.

AVANTASIA är ju ett mastodontband - att få ihop bandet till en spelning är imponerande - så när DVD nr. 2 tar er med på bandets 20 dagar korta världsturné då förstår ni att det är lite av en logistisk bragd som har genomförts, och DVD:n blir en fin avslutning på projektet som jag tror mig ha förstått att föreliggande dokument faktiskt är. Rätta mig gärna om jag har fel :)

/Martin

Lyrisk recension av AVANTASIA

Tobias Sammets mastodontprojekt AVANTASIA tillhör väl inte det som åker på i stereon med skrämmande frekvens - "The Metal Opera pt1" och "Pt2" tyckte jag var helt okej powermetal med episka anspråk. Sedan tröttnade jag faktiskt lite i takt med att "Lost In Space", "The Wicked Symphony" och "Angel Of Babylon" kom ut - men så är jag ingen stor fan av powermetal.

Bild: Mats Manhammar

En som däremot är det är polaren/skribentkollegan Mats Manhammar som helt förståeligt var till sig i trasorna när
AVANTASIA med samtliga gästsångare (och de är ju en del) gästade Arenan i Stockholm. Man kan ta del av Mats exstatiska recension på WeRock om man följer länken .

Uppdateringar på WeRock samt fredagslistan

Nu finns det tre nya skivrecensioner att ta del av på WeRock. Mats Manhammar har levererat en verkligt maffig recensionstext om Tobias Sammet's AVANTASIA dubbelsläpp i form av "The Wicked Symphony" och "Angel Of Babylon" och att säga att han är lyrisk är inget understatement. För er som liksom jag själv gillar tekniska uppvisningar och blästrande av trumset finns en recension av BRAIN DRILLs senaste släpp "Quantum Catastrophe" samt EXODUS "Exhibit B: The Human Condition".

Och eftersom det är fredag är det ju också dags för den veckliga fredagslistan. Då jag varit nästan helt insnöad på just extrem döds denna vecka får ni även två YouTube-klipp med smått fantastiska MISERY INDEX vars släpp "Heirs To Thievery" som man kan lyssna på i sin helhet här. Och lite BRAIN DRILL.

FREDAGSLISTAN VECKA 18