Vänner och ovänner!
Vi är snart klara med januari och nu börjar det nya året på
riktigt. Känslan är att det kan bli knas. Jag har inte riktigt pallat tänka ut ett lustigt och underfyndigt tema
denna vecka så jag kör lite godingar som går varma just nu. Nytt och gammalt i
är härlig röra. Den gemensamma nämnaren är att det är 100% hits.
Listan hittar ni HÄR. Håll det äkta och glöm inte att vara
snälla mot varandra.
The Raincoats
– Off Duty Trip
Världshistorien är full av personer som bankat på olika
saker. Störiga ungar som inte kan sitta still i skolan (eller på kontoret för
den delen) och låter handflatorna studsa mot bänken, riddare som slår varandra
i huvudena med sina svärd, och så finns det Paloma Romero, mer känd som
Palmolive: trummis i världens koolaste band. Försök sitta still när du lyssnar
på denna underbart märkliga låt från debuten från 1979 som tar ämnen som
dessvärre fortfarande är relevanta.
X-Ray Spex
– Oh bondage, up yours!
X-Ray Spex är ett sånt band som bara hann släppa 1-2 skivor
och några singlar, när det begav sig åtminstone, men som var så jävla bra ett
de alltid kommer vara relevanta. Bandet höll på i sin originalform mellan 76-79
och gav tummen upp till saxofoner men tummen ned till kapitalism, sexism och
annat bull. För er som är intresserade kan jag rekommendera dokumentären om
sångerskan Poly Styrene som heter Poly Styrene: I Am a Cliché, som
dottern Celeste Bell gjort.
Shonen
Knife – I wanna eat cookies
Vi rör oss öster ut spatialt och framåt temporalt och säger
hej till mästarna i SHONEN KNIFE, baserade i Osaka, som hållit på sedan början
av 80-talet. Oftast är det rak melodisk punk i stil med Ramones men plötsligt
dyker det upp något slött, Sabbath- riffigt med Maiden-osande solo. Att det
handlar om att ta det lugnt med kakorna på kvällstid för att inte störa sömnen
känns, tja, varför inte? Allt måste inte vara så allvarligt hela tiden, man får
lov att ha kul också. Låten är hämtad från en engelska versionen av plattan Fun
Fun Fun som getts ut både med sång på japanska och engelska.
Amyl and the sniffers – Capital
Få saker gör mig så glad som Amyl and the sniffers. Det är
verkligen ett perfekt band med otroligt kompetenta musiker på varje post och en
sångare som kan konsten att trollbinda en. Bandet bildades i Melbourne 2016 och
har hunnit med tre fullängdare. Jag skulle beskriva musiken som en cocktail av
allt jag gillar, det är spralligt, hetsigt och intensivt. Och politiskt. De har
gått från skräpiga källargig till att lira arenor med AC/DC och jag unnar dem
allt. Har du tid över kan jag rekommendera intervjun de gjorde med Nardwuar,
det finns hopp om mänskligheten. Denna lilla pungspark är riktad mot
kapitalismen och är hämtad från dess andra platta, som också är min favorit.
Dark Times
– Doom and Gloom
Ska du upp till Norge i helgen och hänga på kyrkogårdar
under nattetid men pallar inte lyssna på black metal? Är du lite
civilisationstrött? Då rekommenderar jag Oslos finaste. Från 2018.
/Oskar S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar