Gott folk!
Vårt land är bortskämt med band som har lyckats nå ryktbarhet utanför våra gränser, oftast för att man sjunger/skriker/growlar på engelska, detta lingua franca inom den hårdare musiken. Men så finns de band som gör en grej av att faktiskt sjunga/skrika/growla på svenska, och dessa band tycker jag förtjänar att lyftas fram.
Vi kör!
Punken har en lång historia av att skalda på svenska och det finns gott om exempel på svinbra band som är väl värda att kolla in. Jag väljer 9 gånger av 10 att när jag lyssnar på punk DIA PSALMA. Jag har en lång historia med detta band sedan jag i påverkbar ålder introducerades till plattan "Gryningstid", denna klassiker, när jag gick på gymnasiet. Satan så bra den är! Hela skivan är fylld med drabbande och välspelad punk. Trummisen Stipen hade ett förflutet inom dödsmetallen, och det vete fan om inte det märks i det ihärdiga tvåtaktandet i den magiska låten
Kalla Sinnen. Det är så mycket jag älskar med den här låten. De underbara harmonierna och stämsången, budskapet och såklart den hjärtskärande texten.
Underbara ZOMBIEKRIG. Satan vilket undervärderat band. När vi fortfarande lånade ut fysiska skivor på bibblan i Helsingborg då såg jag till att bandets debut "Undantagstillstånd" lånades ut så ofta som möjligt. Bandets retrothrash går ju rakt in i hjärtat. De underbara rullande r-ljuden från sångaren Axel Widén gick jag igång på omedelbart vid första genomlyssningen.
Min kärlek till PYRAMIDO är ju sedan länge befäst och bekräftad. Jag älskade bandet när Ronnie sjöng på engelska också, men någonting hände när han började gasta på svenska istället. Lika rå sång som vanligt, svårt att höra exakt vad han skriker om man inte har texten framför sig, men känslan är starkare. Bandet senaste skiva, "Fem", kom 2019 och är svinbra.
Utvägen är en bra låt, men frågan är om inte videon tar priset. Den är så typisk bandet att man blir rörd. Det är Malmö, det är roadtrip, det är så low key och DIY att man baxnar och blir rörd.
Några av er kanske såg detta komma? LOK, ett band som slirade omkring från mitten av 1990-talet till 2002, för att sedan återuppstå 2019. Att sångaren Martin var en dryg jävel hjälpte förmodligen inte bandet, men musiken på framför allt "Naken, blästrad och skitsur" och "Sunk 500" gick jag igång på rejält. Videon till bandets programförklaringslåt
Lok står när de andra faller på bandets sista (?) spelning i Götet 2002 är helt fantastisk.
Ny bekantskap för mig, RIKET. Befolkas av en hel massa människor från NETHERBIRD och några till. Detta är death metal utan krusiduller. Mycket tvåtakt, vilket jag ju alltid går igång på, haha! Intressant med ämnesvalet för den här låten - den berömda konserten av Kristina Nilsson - där 10.000 människor dök upp och där runt 19 personer omkom i en tragedi som gett, uppenbarligen, återklang än i våra dagar.
Vi tar helg på det!
/Martin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar