Jag gillade MEGADETH då, och jag gillar fortfarande stora delar av bandets diskografi. Framför allt, såklart, bandets tidiga skivor. Jag minns inte om jag köpte "So Far, So Good...So What" (1988) eller "Peace Sells...But Who's Buying?" (1986) först, eller om det helt enkelt var så att jag köpte bägge plattorna samtidigt.
Men jag minns att jag fullständigt älskade den senare plattan. Och med tanke på att det i år är 40 år sedan den kom ut - i skarp konkurrens med en hel drös andra plattor (1986 var ett helt grymt år) - så blir det denna som vi kollar in närmre idag.
Omslaget gjordes av Ed Repka, en gammal punkare som trots att han inte alls egentligen gillar thrash metal har kommit att associeras med genren - inte minst med tanke på omslaget till skivan som är så illavarslande att jag fortfarande får rysningar när jag kollar på det. Jag misstänker att det har med samtiden att göra. Repka gillade själv i alla fall omslaget.
"Peace Sells..." är en fantastiskt varierad skiva. Här finns en hel del tvåtakt, och magiskt gitarrarbete. Chris Poland och Gar Samuels på gitarr och trummor gjorde ett otroligt bra jobb och jag tror inte att jag är den ende att tycka att det är ironiskt att duon fick kicken från MEGADETH då de knarkat.
Produktionen är typiskt 80-talsthrash. Torrt som bara den, men jag tycker att den har en underbar charm för den lägger fokus på gitarrerna och trummorna.
Videon till titellåten är även den en ganska typisk video, men kombinationen mellan Mustaines mer politiskt och socialt mer medvetna texter och konsertklipp är ändå rätt charmigt.
"Peace Sells..." är fortfarande en skiva som jag gillar att återkomma till, och det var inget undantag den här vändan.
Vi tar helg på det kamrater!
/Martin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar