Fredagslistan 2020, vecka 39: Lyssnat denna vecka!

 Gott folk!

Det har varit en fin musikvecka, det kan jag helt uppriktigt säga. Mycket riktigt bra musik som jag har haft förmånen att få lyssna till, både i recensionssyfte och i övrigt. Därför blir det en lista baserad på senaste veckans musikaliska eskapader i lyssnarland. 

Vi kör!

Ingen blir överraskad när jag inleder med ANAAL NATHRAKH tror jag. Både jag och Susanne har en försvarlig vurm för detta tvåmannaband från Birmingham, och när nu "Endarkenment" bara är en vecka från att släppas har jag lyssnat en hel massa på den. De två "singlarna" som har släppts från plattan är bra, men jag är inte ensam om att tycka att skivan har betydligt fler låtar som håller sån helvetiskt hög klass att jag kippar efter andan. Så, som vanligt, ANAAL NATHRAKH är med i racet om platser på årsbästalistan för i år. 

Jag recenserade THE OCEANs "Phanerozoic II" igår på WeRock.nu, och som jag kämpat med den plattan! Den har loggat så mycket lyssnartid att det nog är den skivan jag lyssnat mest på av de skivor jag recenserat i år. Och den är bra. Bäst, ojämförligt, är låten Jurassic/Cretaceous som är ett väldigt katedralbygge till låt. 

DEMONICAL släpper nytt senare i år. Detta band förkroppsligar mos och köttbullar death metal för mig. Och det menar jag som en komplimang då jag verkligen gillar mos och köttbullar. Tvåtaktsdöds med ljudbild som från 1990-talet? Då spänner jag på mig haklappen, haha! 

Äntligen nytt material från DARK TRANQUILLITY. Det är 4 år sedan "Atoma" släpptes, och den skivan tycker jag, fortfarande, är svinbra. Phantom Days verkar fortsätta i samma fina anda, och gör att jag ser än mer fram emot "Moment" som släpps i slutet av november. 

Jag avslutar, föga förvånande, med LIK som var veckans andra recension. Deras "Misanthropic Breed" som släpps idag är en ren njutning om man gillar 90-tals döds med en slev IRON MAIDEN i. Och i ärlighetens namn, vem gör inte det innerst inne? 

/Martin

Fredagslistan 2020, vecka 39: Lyssnat denna vecka!

Fredagslistan 2020, vecka 38: Eternal Bloodshed

 Gomorrn! Idag är det som vi alla vet fredag och efter den här mastodontkolossen till vecka är jag den första att välkomna slutet på densamma med öppna armar.

Dagens fredagslista består av en veritabel geniskiva, nämligen "A Heinous Portrait" av ETERNAL BLOODSHED. ETERNAL BLOODSHED kommer från Columbus, Ohio och består av trenne herrar: Mike Lare, Scott Pletcher samt Jake Grim. 

Mike Lare har tidigare spelat med bland andra RINGWORM och Scott Pletcher var tidigare med i DARKMOON och ett helt gäng andra band. Men detta är vatten under broarna, i ovan nämnda trio har de lirat sedan 2017 och släpper nu sin första fulländare. Eller nyss, kanske man ska säga - den kom trots allt i maj. 

Jag tycker att detta rakt av är skitbra musik; döds med blackinfluenser, lite thrash och en grabbnäve hårdrock och det är synd och skam att de inte blivit signade av något bolag än. Blandningen är genial och black metal-sång och tempoväxlingar väger upp det som för min del hade kunnat slå över och bli lite väl gitarrvurmigt. Nu håller de sig istället på precis rätt sida om den gränsen och det gör mig rasande glad, så pass att jag nästan kan känna lukten av svettiga festivalbesökare i ringlande köer till öltälten.  

Det finns inte jättemycket material på Youtube, noll på Spotify men desto mer på bandcamp. Därför föreslår jag i första hand att ni går in på den här länken och förkovrar er med albumets samtliga åtta spår:

Hurra för Bandcamp

I andra hand kan ni med fördel klicka in er på nedanstående:

Fredagslistan 2020, vecka 38: Eternal Bloodshed

Och med detta tar vi helg. Pax Vobiscum!

/Susanne

Fredagslistan 2020, vecka 37: Känslosamt!

 Gott folk!

Det har varit en dålig vecka. Hela familjen däckad i en kraftig förkylning, så pass täppta att jag ett tag funderade på att göra en fredagslista på temat snor. Men varför vältra sig mer än nödvändigt i eländet? Istället har jag gjort en lista som både innehåller en del nytt, en lista som passar lite extra fint till hösten, och som är av det känslosammare slaget. 

Vi kör!

Många av er kanske redan har koll på tyska THE OCEAN, men för egen del så började min resa med det här post-metalartade bandet för två veckor sedan då promon till kommande plattan "Phanerozoic II" damp ner i mejlkorgen. Jag tror att ingen blir förvånad över att jag tycker det här är svinbra. Melankoliskt, vemodigt och oerhört vackert är teman som genomsyrar bandets musik, och just Oligocene valde jag dels för att det är en instrumental låt och för att den blev en så bra ingång till veckans lista. 

Ingen torde heller bli överraskad över att OCEANS OF SLUMBER dyker upp, och kommer att dyka upp framdeles också, i listorna. Bandets självbetitlade album som släpptes den 4:e september är helt galet bra, och i stort sett en enda massiv känslostorm. Jag hade kunnat välja vilken låt som helst från plattan, men Pray For Fire är så helvetiskt vacker att det får bli den. Maken till tröstande låt får man leta efter under 2020, det kan jag helt uppriktigt säga. 

Jo, det blir mer John Petrucci. Det går inte att slita sig från faktumet att hans "Terminal Velocity" är en av årets mest sympatiska skivor. Den magi som uppstår mellan gitarristen och trummisen Mike Portnoy går inte att slå ifrån sig. Om ni trodde att det bara skulle bli vemod och melankoli i veckans lista, ja då kommer Happy Song att bevisa er om annat. Den är nämligen precis vad den heter. 

Nu blir det stänkare från GADGET. Ett av världens bästa grindcoreband som inte har skämt bort oss med mängder av musik, men som stringent håller sån löjligt hög nivå att jag är beredd att acceptera detta faktum. Svart Hål är en kort, koncis och oerhört effektiv låt som jag kärat ner mig totalt i. Vill ni ha ännu nyare musik från bandet så kolla in Spotify och lyssna på Funerary Rites som också är svinbra. 

HAMFERÐ har vi haft med i flera listor, på grund av genialitet, men här får ni en riktig present. Bandets konsert på Wacken 2019. Jag vågar inte svara på hur länge den kommer ligga uppe, så passa på medan ni kan, för satan vad bra det här är. Stramheten, leveransen, närvaron är så fruktansvärt påtaglig att jag tappade andan när jag kollade på konserten. Rysningen vid 2:18 då sångaren Jón Aldará växlar över till rensången, herrejävlar! När ett band lyckas tränga igenom datorskärmen då är det bra - hade jag sett giget irl så hade jag väl självantänt. 

Ta hand om er!

/Martin

Fredagslistan 2020, vecka 37: Känslosamt!

Fredagslistan 2020, vecka 36: Nytt och blandat

God morgon!

Idag är det äntligen fredag igen och vi sätter med ens tänderna i en fredagslista signerad undertecknad med diverse nytt och blandat.

VOID ROT är först ut i dagens lista. De kommer från Minneapolis, spelar en skönt släpig doom/döds och släpper sin första fullängdare i och med "Descending Pillars" (11 september på Everlasting Spew Records). Premiärspåret lovar gott inför det släppet för maken till atmosfär och monolitisk kraft får man leta efter. Pluspoäng för rått bandnamn och tjusig målning på skivomslaget.

Från Falun kommer veckans andra bidrag i form av AGES. AGES - vars medlemmar har beröringspunkter med band så som VOLTURYON, SATYRICON och DISSECTION - spelar melodisk black utan krusiduller eller mankimang och det är ju exakt vad man vill ha ibland - okrånglig musik. Dock hade de vunnit mitt hjärta snäppet mer med "Uncrown" om de gett den en mer råbarkad produktion och slutbetyget landar på fyra av fem solstolar. 

Vi tvärvänder och styr kosan mot Japan och FROSTVORE som spelar en av de ädlaste formerna av metal, nämligen oldschool-döds. Jag får med handen på hjärtat säga att jag inte kan räkna upp jättemånga japanska akter som gör just det så FROSTVORE gör mig direkt på gott humör och ligger på plus redan från start. Att singeln Blackfield från fullängdaren "Drowned By Blood" sedan visar sig vara en total fullträff gör ju knappast saken sämre. Nej fy satan vad bra detta är, upp med volymen och fram med en fickljummen festival-öl för nu är det faktiskt fullt rimligt att leva.

SADISTIC DRIVE kommer från Finland och bjuder på en slängig punk-dödsgryta samt mycket gore med albumet "Anthropophagy". Här återfinner vi låttitlar som Run Over And Left To Die, Body Part Puzzle och Worm-Eaten Abomination och betänker man detta faktum samt slänger ett getöga på albumlayouten så har man en rätt god fingervisning om hur anrättningen kommer att låta. Mycket bra, helt enkelt. Slängigt och skränigt men utan att tumma på instrumentkompetensen. 

Ännu mer ös och fart när det är dags för sista låten för idag, nämligen Chaotic Threat med OBSECRATION. OBSECRATION är ju gamla i gemet och har hållit på sedan herrens år 1990 med sitt musicerande. Det är imponerande tycker jag och tyder på total dedikation. Bandet får ändå betraktas som något av doldisar då de endast har två recensioner totalt på Encyclopedia Metallum, av 38 listade släpp vilket känns en smula oförtjänt. Grekisk dödsmetall med klara thrashinfluenser står på menyn och jag är för min del odelat positiv. 

Med detta vill jag tillönska en alldeles underbar helg. Vi hörs!

/Susanne

Fredagslistan 2020, vecka 36: Nytt och blandat