Fredagslistan 2021, vecka 32: Prog Macabre del 3: Bortom motståndet!

I den här tredje och sista djupdykningen i den mörkare sidan av proggen tar vi ut svängarna lite mer, med fem band som rör sig både in och ut ur skuggan från Zeuhl och Rock In Opposition som jag skrivit om tidigare. 

Lyssna här!

 

 

 

Vi börjar i Sverige, med UR KAOS. Detta Linköpingsbaserade bandet växte fram ur en scen omkring skivbolaget Bauta Records (med kopplingar till KULTIVATOR från förra listan), och kring den kreativa motorn Lach'n Jonsson. De var aktiva under sent åttiotal och gjorde en sista skiva 1999, med tre album som är någon slags dyster art rock – här finns lika mycket inspiration från postpunk och åttiotalets skeva noiserock som mer avantgardistiska influenser.Här hör ni William Blake-tolkningen Four Proverbs of Hell från den självbetitlade debuten från 1987.

 

Ett hopp i tid och rum och vi landar hos britterna i GUAPO, som matat ur sig all möjlig sorts avantprog sedan slutet av nittiotalet. De representerar väl mer än något annat band en ny era inom ”Rock in opposition”-rörelsen, och har uppträtt många gånger på den återuppståndna festivalen med varierande line-ups. GUAPOs musik är mestadels instrumental och djupt atmosfärisk, som små resor in och ut ur märkliga och ibland mörka drömlandskap. På den här skivan, "Elixirs" från 2008, var Daniel O'Sullivan en drivande kraft, som nog är känd för åtminstone en handfull för sitt samarbete med ULVER. 

 

Resten av det här inlägget landar i USA. Först ut är en välbevarad hemlighet som hette GA'AN, som existerade ett par år kring förra decennieskiftet och hann släppa två gudomligt bra album. Här ett spår från andra och sista albumet "Black Equus" som bär vidare arvet från den ursprungliga Zeuhl-traditionen: dova och drömlika synthmattor blandas med utomjordiska mässande körer, pådrivna av en intensiv rytmsektion (ingen gitarr!). Sångerskan Lindsay Powell, som idag kör det varmt rekommenderade soloprojektet FIELDED, gör på den här skivan en av de bästa sånginsatserna jag hört. Någonsin. Kan även rekommendera trummisens PSYCHIC STEEL och synthmannens NIGHT TERRORS, som är obligatorisk lyssning om man gillar mörk synthbaserad musik.

 

 

 

 

Om GA'AN representerar ett apokalyptiskt och rymdiskt perspektiv, rör sig nästa grupp CORIMA i mer jordiska, mytologiska regioner. På deras två riktiga album har de utforskat aztekisk och japansk mytologi (Quetzalcoatl och Amaterasu respektive), och musikaliskt är det en mer yvig prog det handlar om. De bär sina MAGMA-influenser med stolthet, men tar omvägen via japansk Zeuhl (i synnerhet KOENJIHYAKKEI, men det är ett inlägg för sig!) och skapar en sprudlande och euforisk musik som ändå håller fast i en dissonant frenesi, med ylande saxofoner och fioler. Här är bara ett utdrag ur Amaterasu-sviten, såklart är enda alternativet att höra den i sin helhet!

 

Vi avslutar Prog Macabre-resan med en trio som borde vara bekant och tryggt för den mer progressivt inriktade hårdrockaren: DYSRHYTHMIA. Där hittar vi mästermusikerna Colin Marston och Kevin Hufnagl som är kända från GORGUTS, KRALLICE och SABBATH ASSEMBLY, för att nämna ett fåtal. Här möts flera världar: avantprog, math rock, progressiv metal, you name it. Jag har främst fastnat för albumet "Test of Submission" från 2012, som i mina öron låter som en ursinnig flykt genom utomjordiska ruiner. För den som längtat efter lite mangel: här får ni lite blastbeats. Äntligen!