onsdag, augusti 01, 2007

Egyptiskt dödsröj

Nile - som trots att huvuddelen av gruppen kommer från USA verkar vara helt insnöade på egyptisk mytologi - har släppt sitt 5:e album, Ithyphallic.

År 2005 satt jag i min gode vän Henriks bil på väg till replokalen då han drog igång en sonisk slakt med vad jag tyckte var orientaliska influenser. Det var naturligtvis Annihilation of the Wicked, en platta som med sitt briljanta lir och straight from hell growlande, golvande mig å det snaraste. Jag blev inte mindre intresserad av det fenomen som Nile är, när Henke berättade att gruppens texter enbart avhandlade stoff ur Egyptens historia eller mytologi.

Nu är Nile tillbaka med nästa platta - Ithyphallic - ett ord som tydligen ska betyda ett manligt erigerat organ av avsevärd storlek. Vad man än kan tycka om titeln så är plattan ingenting man kan avfärda som vare sig ett skämt eller som något omoget. Vid skrivande stund är jag inne på tredje lyssningen, och ja, det låter ju som Nile fast med vissa undantag. Den fullkomligt brutala produktionen som kännetecknade AOTW finns det naturligtvis spår av - men sången hörs mycket tydligare och bruket av akustiska gitarrer ger ytterligare en dimension till plattan. Annars är det mäktigt, svulstigt till och med, tungt bitvis, snabbt bitvis.

Jag måste ju också säga nåt om George Kollias, denne skinnfantom som återigen hamrar på utav helvete. Det är inte riktigt på Infernos nivå, men bra nära...på Helgons deathmetalforum läste jag att någon tyckte att han hade "noll feeling när det kommer till blast beats", men det vete fan - visst finns det trummisar som klarar det bättre, men å andra sidan finns det få batterister som kan sätta ihop såna kompositioner till trumstämmor som Niles musik kräver.

Gillar man Nile är detta en platta att skaffa - något som ju många redan har gjort - men det är tack och lov ingen easy-listening som möter örat. Ändå tycker jag att denna plattan är något mer lättillgänglig om man jämför med AOTW.

7 kommentarer:

Tomczek sa...

Jag körde ett Nilemaraton en vecka i höstas men har inte lyssnat på dom sen dess. Black Seeds Of Vengeance tyckte jag var bra. Ska faktiskt ta och lyssna in mig på denna. Allt tack vare att du fick upp min nyfikenhet igen med inlägget. Bra skrivet! Fortsätt tipsa världen om bra musik. Den behöver det! =)

Metallbibliotekarien sa...

Tack för de orden Tomczek :)

Frä sa...

Ithyphallic är en grym skiva. Men gillar Annihilation of the wicked bättre. Nile är en av dödsgenrens bästa band. Tackar även för att du skrev om mina band i din recension från gröningen.

Frä, basist i sins i vain och sångare i chaeostribe.

Metallbibliotekarien sa...

Gillar AOTW lite mer än Ithyphallic jag med. Fetdiggar den totalt ondskefulla mixen på AOTW - det gör nästan ont att lyssna på plattan...

evilgirl sa...

Den här skivan är lite svår att ta till sig tycker jag..AOTW satte sig på en gång med bra låtar.Lite trist med de två bonusspåren..men jag kanske måste nöta den lite till..:)

Metallbibliotekarien sa...

Evilgirl: jag tycker precis tvärtom!*skratt* gillar iofs ATOW mer, just för att den är lite brötigare och svårare att komma in i än "Ithyphallic"...för mig funkade den från lyssning 3, så ge den några till...

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

Featured Post

Fredagslistan 2017, vecka 50: Vinter

Gott folk! Jag bryter av lite från våra senaste fredagslistor med årsbästalistenomineringar och kör en lista på temat vinter! Tidigare i...

Populära inlägg