fredag, mars 23, 2018

Fredagslistan 2018, vecka 12: Nytt!

Gott folk!

Jag kände för att köra en lista på temat nytt på det som har kommit den närmaste tiden. Inga krusiduller således - men rackarns bra musik!

För er som har följt bloggen ett tag så vet ni att jag är svårt förtjust i BETWEEN THE BURIED AND ME från Raleigh i North Carolina. De släppte "Automata I" häromdagen som är första delen i en duologi. Jag gillar när det här bandet gör tematiska duologier, senast det hände var 2011 och 2012 då bandet släppte "The Parallax" två delar. Och de var episkt bra, så jag blev lite till mig när bandet gick ut med att vi kunde förvänta oss ett tvådelat verk. "Automata I" är klassisk BTBAM. Mycket vändningar, udda taktarter. Produktionen är något mer jordig och skitig än på tidigare plattor. Det gäller framför allt Blake Richardsons trummor. Jag har valt öppningsspåret, Condemned To The Gallows för två saker egentligen. Inledningen är oerhört fin, och jag älskar gitarrsolot!

Brittiska CONJURER har vi skrivit om på bloggen tidigare. Jag upptäckte bandet för två år sedan på Bandcamp och blev så satans till mig i trasorna över vad de gjorde på EP:n "I" att jag började dregla och intensivlängta efter mer musik från bandet. I förra veckan fick vi "Mire", och den har bara bekräftat mina farhågor att detta band kommer att imponera på väldigt många fler än mig under 2018. Musiken spretar och drar inom de ramar av sludge, doom och post-metal som bandet verkar inom. Graden av underskön desperation som ni kan höra i låtvalet Choke får mig att rysa av välbehag varje gång jag lyssnar på låten. Att hela "Mire" har en magisk produktion gör sannerligen inte saken sämre.

Illavarslande stort genrebyte till power/melodic metal och kanadensiska BOREALIS, som vi har skrivit ännu mer om här på bloggen än många andra band. Jag älskar det här bandet som trots att de verkligen inte bjuder på något mallbrytande med sin musik är så djävulskt bra på sitt hantverk att det är omöjligt att inte stampa takten. Idag släpps bandet första skiva på AFM, "The Offering" som är en tematisk platta. Om en kult. Ja precis - väl värd att kolla in bara för den sakens skull! Har ni hört bandet innan så kommer ni att känna igen er, och sannolikt bli till er i trasorna över vad bandet gör på den skivan. Produktionen är som man förväntar sig - stinn.


AT THE GATES släpper nytt i mitten av maj. "To Drink From The Night Itself" kommer få folk att, högst sannolikt, brista ut i spontana moshpits och kanske till och med bloody brigadoon! Skämt åsido - AT THE GATES överraskade mig med sin "comeback" "At War With Reality" för fyra år sedan. I jämförelse så låter det som om "To Drink..." kommer att ha en mycket mer mörk och murken produktion av släppta titellåten att döma. Inget fel i det, då detta låter som klassisk ATG vilket fall som helst. Mycket tvåtakt, och sedvanligt riffande. Tompa låter som, ja, Tompa.


En hel massa människor i min bekantskapskrets har ylat och gastat om att JUDAS PRIEST låter svintaggade på "Firepower". Och det är ingen hemlighet att de faktiskt gör det. Jag har börjat uppskatta bandets musik mer och mer den senaste tiden. Fan vet varför - är det ett tecken på att jag börjar bli äldre, eller - hemska tanke - mer traditionell i min musiksmak? Ärligt talat - det jag hör på "Firepower" gör att jag blir imponerad. Vi pratar alltså om ett band som varit aktivt i snart 50 år. Och de känns fortfarande inte som ett alibiband, utan som att de har betydligt mer att komma med. "Firepower" är så bra att jag förstår att bokarna på SRF måste ha blivit helt saliga.

Gott folk, hoppas att ni får en yster och välbehagsstinn helg. Vi syns om två veckor igen!

/Martin

fredag, mars 16, 2018

Fredagslistan 2018, vecka 11: An Out Recordings

Kära vänner!

När jag för en tid sedan upptäckte det fullständigt krossande bra bandet RAGANA noterade jag skivbolaget An Out Recordings, där nämnda hjältar finns signade. I veckans fredagslista ska vi dissekera den här mycket briljanta labeln ytterligare, ety i dess stall finns idel guld och gröna skogar. Obligatorisk lyssning för samtliga med andra ord.

An Out Recordings är en queer, anarkistisk, feministisk och tillika antirasistisk label med inriktning mot black metal, doom, drone och noise. Alla släpp tillverkas i gammal hederlig DIY-anda under etiska former och man ger gärna ut alster skapade av kvinnor, queera och POC (people of color). Bra där! Den attityden ser vi gärna mer av.



ABSTRACTER bjuder upp till dans i ett synnerligen långsamt tempo och med ett doomigt anslag som andas av jordens oundvikliga undergång. Open Veins är en låt för oss som inte vill ha kul helt enkelt. Ett synnerligen vemodigt intro bryts i ett av de mer eländiga väsgrowl jag hört i mitt liv. Det här är stor musik som sätter sig stenhårt som en nihilistisk skruvtving runt hjärtat. Fantastiskt bra!



RAGANA härnäst! Jag hyser en närmast osund kärlek till detta black metalband, helt enkelt för att de är så infernaliskt bra, råa och liksom skaviga. Wash Away heter låten jag valt från albumet med samma titel och den börjar med en riktigt skev och mässande stämsång som är lika delar störig som hypnotisk. Efter ungefär halva låten tar musiken sats på riktigt och i slutänden blixtrar det till och utmynnar i härligt desperata skrikvrål. Den här typen av uppbyggnad är en av de komponenter som gör RAGANA till det geniband de är.


Vad är egentligen katalepsi frågar vi oss? En snabb konsultation på interwebz ger vid handen följande: Katalepsi är ett onaturligt stelhetstillstånd i kroppen som förekommer vid katatoni, vissa varianter av schizofreni och vid lite blandade sjukdomar i nervsystemet. Catalepsy är även en låt med eminenta METH DRINKER (ja, smaka på det namnet ni!) och de spelar sludge som går så långsamt att man blir alldeles varm i själen. Hela albumet "Oil" är väl värt att kolla in.


Band nummer fyra i turordningen är HEXIS. De kommer från Danmark och faller in under kategorin hardcore goes black metal och det här är svängigt av bara helvete. Supermangel blandas med mer långsamtgående partier i låten Crux som får breda ut sig över knappa sex och en halv minut. Magiskt!


Sista låten ut är tjusiga Von der Flüchtigkeit des Todes av tyska UNRU. Det här är som att kliva ner i en getingsvärm av mörker! Black metal som man helt enkelt inte skojar bort i ett smakfullt och kyligt kaoslandskap. Det är väldigt mycket som händer samtidigt i den här låten och det ger en hyfsat överväldigande känsla som jag personligen tycker är helt fantastisk.

Med detta rundar vi av och jag säger hurra för An Out Recordings som samlat allt detta göttiga i sitt stall och hurra för den stundande helgen!

/Susanne

Fredagslistan 2018, vecka 11: An Out Recordings




fredag, mars 09, 2018

Fredagslistan 2018, vecka 10: Powermetalshred!

Gott folk!

Jag bryter av totalt från Susannes finfina lista från förra veckan. Idag ska vi gotta ner oss nåt så in i helvete i den underbara mylla som är power metal. Och det blir fokus på den av så många avskydda shreddetaljen. Här kommer det att bändas loss på strängarna i olika grad - men ni kan räkna med att det finns inte ett band som skriver under på temat less is more i veckans lista.

Vi kör!

En så kallad no-brainer att BOREALIS dyker upp på den här listan. Min kärlek till det här bandet är ju väldigt välbefäst sedan jag fick tips om bandet av Susanne. Finest Hour från "Fall From Grace" är en fin, till stora delar tvåtaktsmatande (!) låt som jag inte vågar kolla hur mycket jag lyssnat på, haha!

Det av Gus G. styrda FIREWIND startade som ett "band" för att han skulle kunna visa hur satans flinkt han kan bända på gitarren. "Immortals" är en skiva som jag gillar starkt. Det är både starkt medryckande och episk power metal som det är vansinnigt svårt att inte stampa takten till.

Gravt undervärderade italienska DGM fastnade jag för genom plattan "Momentum" som kom 2013. Det är inte den hippaste musiken, men fan så smittande och DGM visar på varenda platta att de kan sitt hantverk.

Jag har illa koll på KAMELOT, men det jag hör i låten When The Lights Are Down från "The Black Halo" får mig att bli nyfiken på att kolla upp mer musik av bandet. Jag älskar refrängen i låten, men det finns så många rätt i hela stycket att det var svårt att inte trycka på spela igen efter det att låten var slut, haha!

Jag avslutar med Through The Fire And Flames av DRAGONFORCE. Nu kanske en del av er höjer på ögonbrynen, då just DRAGONFORCE inte har stått högt i kurs hos mig tidigare. Men någonting förändrades när jag kollade in en video på YouTube där Tina S. bände strängar till den här låten på ett rent magiskt sätt. Och helt plötsligt började jag gilla låten. Logiskt? Inte ett skit, men livet är ju sällan det. DRAGONFORCE gillar att visa upp vad de kan på sina instrument, och den här låten ger rikligt med bevis på just det.

/Martin

fredag, mars 02, 2018

Fredagslistan 2018, vecka 9: Aosoth - The Inside Scriptures

Kära fredagsvänner!

Ibland snubblar man över album som är så genuint genombra att de går på repeat veckovis i streck. Jag hade turen att hitta just en sådan geniskiva förra helgen och eftersom sharing is caring så blir det den som utgör mitt fredagstips till er. Hela skivan rakt av är således dagen fredagslista. Bereden väg för AOSOTH!


AOSOTH är ett enmansprojekt från Frankrike bestående av multiinstrumentalisten MKM - Magus Kaiser Munkir - som även haft ett finger med i spelet i många konstellationer genom åren, bland annat dessa: ANTAEUS, TEMPLE OF BAAL och TENEBRARE.

MKM har varit aktiv med AOSOTH sedan 2002 och förra året släpptes den sjätte fullängdaren "The Inside Scriptures" och den är så bra att man blir smått tårögd. Vad handlar det här om då? Jo, det är en alldeles makalös studie i Dyrka Satan-black metal som vi bjuds på. Det finns en täthet i musiken som känns som att gå rakt in i en stenvägg, men samtidigt med en melodisk touch. Briljant blandning. Riffarbetet är massivt tremolokaotiskt men samtidigt är ljudet rent nog för att inte bli till en grötig svärm, plus i kanten för det! Bra trummor serveras men framför allt är det gitarrmanglet och det hatiska growl-väset till sång som fångar mig.

Låtarna går in i varandra till stor del på "The Inside Scriptures" och ska man vara petnoga är det väl egentligen det enda att anmärka på, att det kunnat vara något större variation. Själv faller jag som en fura för detta epos till skiva och kommer gissningsvis lyssna på den prick hela helgen iförd den sedvanliga ritualkåpan.

På återseende!

/Susanne

Fredagslistan 2018, vecka 9: Aosoth - The Inside Scriptures


Featured Post

Fredagslistan 2024, vecka 11: Herr B vill se Skindred live!

  Pga en skidolycka vilket involverade flera vassa föremål, ett antal vithajar och en eller annan dödlig kamp mot beväpnade köksredskap blir...

Populära inlägg