måndag, januari 20, 2020

Martins måndagsmeck 2020, vecka 4: Blackwater Burial

Gott folk!

Vi beger oss till landet i väster - Kanada, ett land som skämt bort oss med en hel räcka band av väldigt hög kvalitet genom åren.

BLACKWATER BURIAL är ett ganska nytt band, de startade 2018, och de har bara släppt en enda platta. "The Prison Of Belief" är å andra sidan en av de mest skrattretande förträffliga debuterna jag hört på bra länge, så jag gissar att det här gänget nog kommer att bygga sig en karriär som lär tala om sig vart det lider.
Bandets progressiva death metal är av den typen som jag brukar gå igång på rejält. Här strösslas det med referenser till NECROPHAGIST, DECREPIT BIRTH och faktiskt BLACK SABBATH. Det är tajt, svängigt och fruktansvärt bra.

/Martin

fredag, januari 17, 2020

Fredagslistan 2020, vecka 3: Lost and found

Gomorrn!

I dagens lista har jag grävt fram ett gäng pärlor till plattor som gått mig helt förbi. Därav gör jag om och gör rätt och presenterar härmed för eder:

ASAGRAUM. Det här är ett band från Nederländerna som omedelbart borrar sig in i hjärtat. Bandnamnet består av två delar, Asag och Raum, där Asag är en demon ur den sumeriska mytologin och Raum kort och gott är tyska för rum. Det här är stompig och kompromisslös mangel-black när den är som bäst. Medlemmar Amber de Buijzer och Hanna van den Berg imponerar inte så lite på "Dawn Of Infinite Fire" från förra året. Totalt omöjligt att sluta lyssna och 10 av 10 moshpits från mig.


HEAUME MORTAL är dagens nummer två och spelar ett alldeles särdeles meckigt bröt kombinerat med en del svängiga partier och rejält eländig yl-sång. "Solstices" är första fullängdaren från vilken jag valt det inledande spåret.

Att lyssna på Yesteryears är som att befinna sig mitt i ett glåmigt regnmörkt väder som liksom aldrig tar slut. Helt ypperligt, vill säga.




Sedan är det dags att styra siktet mot Finland och AIHOS för en mer melodisk insats. "Hävityksen Maa" släpptes förra året på Helter Skelter Productions.

Eftersom min finska är ringrostig för att inte säga obefintlig kan jag inte svära på vad texterna behandlar för tema men jag vill ändå sätta en slant på att det har med naturen att göra. Stilpoäng för inledande vapensamplingen på Hetki Ennen Kuolemaa.


En snäppet mer bredbent black metal bjuds vi på av KRIGERE WOLF från Italien, vars EP "Eternal Holocaust" står på menyn. Här står de mullriga baskaggarna som spön i backen, attityden är som väntat dålig och omslagsillustrationen är lika behaglig för sinnena som dyr choklad. Det enda som drar ned helheten för min egen del är den oförblommerade förkärleken för gitarrer. 4 praliner av 5 blir slutbetyget.

DER ROTE MILAN till sist. Det här är ett gäng fryntliga tyskar som hämtar musikalisk inspiration från det trettioåriga kriget som utspelade sig i nådens tidevarv 1618-1648.

"Moritat" som släpptes på Unholy Conspiracy Deathwork för nästan exakt ett år sedan är en trivsam historia med mycket mangel, som sig bör när det handlar om krig och konflikt. 

Med detta önskar jag en alldeles ypperlig helg.

/Susanne

Fredagslistan 2020, vecka 3: Lost and found

måndag, januari 13, 2020

Martins måndagsmeck 2020, vecka 3: Orphalis

Gott folk!

Här får ni fatta tag i något stadigt, för nu kommer det en satans bredsida från Dortmunds ORPHALIS. "The Approaching Darkness" är det här bandets tredje fullängdare, och det fullständigt sprutar röj om det här gänget. Det mesta av stänket står, såklart, trummisen för. I det här fallet är det Philip Hatcher som blästrar kaggarna med yttersta straffkonsekvens. Jag har kärat ner mig speciellt i hans tvåslagsinräkningar på virveltrumman i skadlig utsträckning, haha!
ORPHALIS musik är väldigt varierad - det är intressant mest hela tiden - och den känns verkligen inte tillkrånglad för sakens skull, utan väldigt organisk.

/Martin

fredag, januari 10, 2020

Fredagslistan 2020, vecka 2: Nytt och noterbart!

Gott folk, välkomna till Fredagslistan 2020!

Ett år har passerat, och ett nästan helt nytt ligger framför oss - jag skulle tro att 2020 blir ett lika fint musikår som förra året, då min promotioninkorg redan har ett antal skivor som är svinbra. Jag kan inte helt släppa 2019 riktigt än dock. Det finns några låtar i veckans lista som är från skivor som inte är helt nya, men likväl noterbara.

Vi kör!

Ytterligare ett band från vårt fantastiska grannland i öster, Finland. Denna duo har tagit god tid på sig att göra skiva nummer två, mest beroende på att rättigheterna till bandnamnet var under dispyt, och att Tuomas Saukkonen valde att göra annan musik också i WOLFHEART. Men jag är så oerhört glad att vi nu får ny musik av DAWN OF SOLACE för helvete vad bra detta är! Jag har skämt bort öronen hela veckan med den kommande skivan, "Waves", som bjuder på en otroligt fin och melankolisk musikalisk vandring. Tycker ni Lead Wings är bra så kommer ni gilla hela skivan, det lovar jag.

Sen på bollen när det gäller FIRELINK som är en skrattretande bra duo som har en viss besatthet av spelet Dark Souls. Hade kunnat bli hur lamt som helst. Om inte musiken hade varit så satans bra! Atmosfärisk black metal säger inte omslaget, men det är vad FIRELINK lirar. Med tunga drag av rent röj.

Det här bandet fick jag vetskap om genom min gode vän Mats Manhammar, en person som har grym koll på power metal. DIALITHs symfoniska variant av power metal, ja den är riktigt bra. Krista Sion på sång är det som gör det här bandet till något extra. Jämförelsen med exempelvis EPICA som en recensent gjorde kan jag inte uttala mig om alls - det DIALITH gör är så bra att jag inte ens blir sugen på att kolla upp holländarna. Quiver Of Deception har ett rent episkt anslag, med en kort men satan så stark refräng. Faktum är att jag måste utfärda en varning - detta är i det närmaste beroendeframkallande bra musik.

Divinyls får mig att längta intensivt tills dess att jag får promon till THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRAs kommande "Aeromantic". Just nu tycks det som om ingenting som Björn Strid är med i är dåligt. Jösses så han dominerar! Det som jag gillar mest med Divinyls är de sinnessjukt snygga bakgrundsstämmorna, den skrattretande glädjen i svänget, och det helt uppenbara faktumet att samtliga i bandet älskar att lira den här typen av musik. De gör det bättre än de flesta.

Ett verkligt titaniskt band inom doomen - MY DYING BRIDE. Det jag hör i Your Broken Shore får mig att längta efter kommande skivan och faktiskt kolla in bandet mer. Kanske blir det som när jag kollade in PARADISE LOST? I vilket fall är den här låten en mäktig uppvisning i doom med dödsmetallinslag med en oerhört imponerande produktion.

/Martin

måndag, januari 06, 2020

Martins måndagsmeck, 2020, vecka 2: Deeds Of Flesh

Gott folk!

Hoppas att ni har haft en fin jul och ett god start på 2020. För egen del hade jag en skön ledighet, med inte bara färdigställande av årsbästalista, utan också en hel massa planlöst lyssnande på musik som inte hade någon som helst aktualitet. Det var faktiskt riktigt skönt, för det behövs emellanåt att "bara" lyssna för lyssnandets skull. Inte minst för att ladda batterierna inför vad som högst sannolikt kommer att bli ett lika episkt musikår som 2019 var, haha!

Idag tipsar jag om ett band som jag misstänker att flera av er redan har koll på. DEEDS OF FLESH vars gitarrist Erik Lindmark var en av grundarna till Unique Leader Records, ett bolag minst sagt värt att hålla koll på när det gäller extrem dödsmetall.

Jag använde imperfekt då Erik Lindmark dog 2018 av skleros. Bandets framtid är högst osäker, och statusen är satt som "Unknown". Återstår att se om 2013 års "Portals To Canaan" blir bandets sista eller inte. Om det skulle vara så, så skulle bandet sannerligen sluta på en konstnärlig topp, för jösses så bra detta är. Gillar ni den traditionella ljudbilden som tekniska/brutala band brukar föredra, ja då kommer ni älska den här plattan. Trummorna är triggade till max, gitarrerna ligger långt fram i mixen och basen hörs riktigt bra. Att Lindmark och Craig Peters dukar upp till en i det närmaste helt magisk rifftornado tror jag ni kan räkna ut. Men helt utan finess lirar inte DEEDS OF FLESH här. Det finns gott om ypperliga melodiska utflykter som inte förtar den brutalitet som ändå är bandets fokus.

/Martin

fredag, december 20, 2019

Fredagslistan 2019, vecka 51: Det är jul, för satan!

Gott folk!

Julen nalkas, och det tänkte jag ta fasta på i veckans fredagslista som blir den sista för året faktiskt. Bloggen tar lite ledigt under jul och nyår och kommer tillbaka med kraft måndagen den 6/1 2020 med ett säkert hårresande bra meckighetstips från mig.

Julen alltså. För egen del har jag alltid gillat julen. Familjen, hygge, god mat och såklart oerhörda mängder smaklös julmusik. Om ni trodde att veckans lista  skulle ändra på detta, ja då tar ni fel något så in i risgrynsgröten. Klart givet är att musikerna i min fredagslista kan traktera sina instrument bättre än genomsnittet, men utgångspunkten är ju ändå julmusik - då är det ju uppförsbacke redan från början, haha!

Det blir tvåtakt (såklart blir det det!), bjällerklang, sånger som handlar om renar och tomtar, och heliga nätter om en nu tror på sånt. Och om veckans lista inte uppfyller ert behov av jul, ja då kanske den rent underbara mashupen mellan WHAM!s Last Christmas och SLAYERs Angel Of Death gör det!

Gott folk, tack för att ni har följt oss även under 2019. God jul, och gott nytt år - vi ses, om ni vill, 2020!

/Martin













måndag, december 16, 2019

Martins måndagsmeck, vecka 51: Rings Of Saturn

Gott folk!

Veckans tips i meckets tecken är RINGS OF SATURN som jag hade med i en fredagslista för 2 år sedan, på temat rymden. Nu har det här sjukligt kompetenta bandet kommit med ny musik som spräcker genrekonventioner utan att för den sakens skull totalt alienera de som gillar bandets tekniska deathcore sedan innan. RINGS OF SATURN är ett band som har en 10-årig historia, och bandet grundades redan när medlemmarna gick i high school tillsammans. På nya skivan "Gidim" som jag inte tror ska tolkas som talspråk för get them tar bandet i. Rejält. Det är sinnessjuka löpningar på gitarrerna, kulsprutesmattrigt på bastrummorna och spejsat något så in i helvete. Detta är inte en skiva du tar fram om du vill koppla av, haha!

/Martin

Featured Post

Martins måndagsmeck 2020, vecka 4: Blackwater Burial

Gott folk! Vi beger oss till landet i väster - Kanada, ett land som skämt bort oss med en hel räcka band av väldigt hög kvalitet genom å...

Populära inlägg