Idag blir det vampyrer! Jag har i skrivande stund inte sett nya Nosferatu än så den kan jag inte uttala mig om men jag har sett idel andra vampyrfilmer under årens lopp om man säger så och därför lägger jag till filmtips till låtarna i dagens lista. Det finns ju naturligtvis många fler sevärda men som med så mycket annat i livet så gäller det att göra urval och begränsa sig (i det här fallet bromsade jag vid tio). Jag ska inte orda mer om detta utan vi kör igång. Listan i youtube-format finns HÄR och längst ner i inlägget.

Inledningsvis enmansbandet BLOODY KEEP med Omen of the waxing moon. Om en häst hade rört sig i takt till BLOODY KEEP gissar jag på att den lunkat i en takt snäppet lägre än galopp, kanske skritt? Annars är den liknelsen inte helt dum när det kommer till bandets musik, den puttrar verkligen på framåt - inte jättefort men med styrfart. Ungefär 2:30 in i låten knasar det loss med ett... munspel? Svårt att inte charmas av denna smått otajta black metal från staterna! Filmtips: Dracula (eller Mysteriet Dracula som den heter på svenska) från 1931 i regi av Tod Browning och med Bela Lugosi i ikonisk huvudroll som kom att sätta tonen för hela hans kommande karriär. Löst baserad på Bram Stokers roman. Har du inte sett den så gör det genast. 

Lite råare tongångar härnäst med WINTER LANTERN och utmärkta Strangling Ritual som återfinns på demon "Festering Vampirism" från 2021. Hade jag fått gissa hade jag nog satt 90-tal på den här kyliga anrättningen men detta är alltså nyare än man kan tro. Pluspoäng för att de fått till ljudet i eländesvrålen så bra, man riktigt känner lukten av jordkällare och odöda grevar. Filmtips: Vi river av ännu en tolkning av ovan nämnda historia, denna gång från 1992 och i regi av Francis Ford Coppola - Bram Stoker's Dracula. Det är en av mina absoluta favoritfilmer och inte bara på grund av den diaboliskt lysande Gary Oldman utan i samspelet mellan honom, rådjur i strålkastarljuset-Winona Ryder och den i sammanhanget väldigt passande pappfigursstele Keanu Reeves. Ack en sån trio! "I have crossed oceans of time to find you" ska ha varit repliken som fångade Oldmans intresse för rollen och inte bara hans, ska gudarna veta.

Låt tre i listan blir VINTERDRACULs Prana från albumet "The Murnau Nocturnes", en lite långsam låt med vad jag skulle kalla experimentell sång signerat duon Weirding Batweilder och Jean Farraige. Allt gifter sig fint och skapar en skön atmosfär med viss noisekänsla. Filmtips: Nosferatu (F.W. Murnau, 1922). Titeln är i sin helhet faktiskt Nosferatu, eine Symphonie des Grauens eller på svenska Nosferatu, en symfoni i skräck men alla vet ju vilken film det rör sig om tänker jag. Tysk expressionistisk stumfilm när den är som allra bäst med legenden Max Schreck i huvudrollen och filmen var totalförbjuden i Sverige fram till 1970. Det sorgliga i den här kråksången är att Murnaus huvud stals från hans viloplats av gravplundrare sommaren 2015 och såvitt jag vet har det aldrig återfunnits. Riktigt fisigt faktiskt.

Vi kör vidare på oljudsspåret med CULTUM DRACULESTI som i låten The Unbelievers från 2024 leker friskt med rundgång och det är alltid ett plus i min bok och ger en punkig känsla till den övriga ljudbilden som främst kan klassas som black metal. Filmtips: Martin från 1977 av George A Romero, en kultregissör som ju främst egentligen är känd för sina episka zombiefilmer men här slår han alltså till och kör en vampyrrulle. Både samhällssatir och snygga specialeffekter av mästaren Tom Savini gör den här filmen klart sevärd. Den ska också vara en av regissörens favoriter ur sin egen repertoar.

Slängig, svängig och thrashig black metal härnäst med VAMPIRIC COFFIN och låten I am a Vampire från albumet "The Last Drop". Det här tycker jag är helt klockrent när det kommer till vampyrmetal men förstås med den lilla invändningen att det är alldeles för kort, blott 1:20 klockar anrättningen in på. Filmtips: Near Dark från 1987 av den geniala regissören Kathryn Bigelow som också gett oss guldkorn som Wild Palms och Strange Days. På svenska heter den Natten har sitt pris vilket låter precis så olycksbådande som det är att möta filmens punkiga och brutala vampyrgäng lett av en fårad Lance Henriksen. En helt lysande film som jag tyvärr tror att många missat, den har inte alls fått den hype som den förtjänar.

Och när vi ändå är inne och nosar på 80-talet passar det bra med lite tv-spelsvibe. Låt sex i listan är Enchanted Cold av NIGHT OF THE VAMPIRE. Dungeon synth/goth/disco(?) när den är som bäst, som något man hört förut men inte kan sätta fingret på. Som ett gammalt Nintendospel man aldrig lyckades klara, eller när jag tänker efter kanske ett flipperspel. Ja hur som helst är detta rent nostalgi-guld. Filmtips: Eftersom musiken är så skönt 80-talig tänker jag köra The Lost Boys nu. Förutom att soundtracket är klassiskt med låtar som Cry little sister och People are strange så får vi en sprakande njutbar insats av Keifer Sutherland och ett riktigt fint samspel av radarparet Corey X 2 (Haim och Feldman). Och vi får heja på det fräna, onda, snygga vampyrgänget som verkligen vet hur man hanterar hårspray. Happy days!

Men man kan inte göra en lista om vampyrer utan att på ett hörn få med Pelle Dead Ohlin och hans MAYHEM. Här ovanför ser vi en teckning av Pelle och låten jag valt är Carnage från odödliga plattan "Live in Leipzig". Ja, det är inte så mycket att orda om kring det, må han vila i frid i Transsylvanien helt enkelt. Filmtips: Valerie and her week of wonders (Jaromil Jires, 1970). Surrealistisk och otroligt snygg coming of age-film från Tjeckien med trettonåriga Valerie i huvudrollen. Präster, vampyrer och drömlandskap i en salig blandning. Se den!

Och när vi är inne på musiker som farit till Transsylvanien (jag förutsätter att ni alla vet storyn kring det där så den drar jag inte) så kan vi inte heller undgå att nämna Jon Nödtveit och DISSECTION. Night's Blood från utmärkta plattan "Storm of the lights bane" har jag garanterat listat förut och det kan nog tänkas hända igen i framtiden. Filmtips: Dags att klippa till med Blade från 1998 i regi av Stephen Norrington. Jag tror att Jon Nödtveit mycket väl hade kunnat bära liknande snabba solbrillor som Wesley Snipes har i den här filmen. Överlag är hans rollfigur både väldigt frän och lite töntig med just de där brillorna och skinnrocken och det är det som gör hela filmen. Det, de tidstypiska snyggfula effekterna och oneliners så som: - Blade, ready to die? - I was born ready motherfucker!

Även nästa låt är självskriven i listan - DARKTHRONEs Transilvanian hunger. Det här albumet och "A blaze in the northern sky" är skivor jag lyssnat på så många gånger att jag har tappat räkningen. Svårslagen kylig norsk black som ju på många sätt banade väg för hela genren. Filmtips: Skandinaviskt även här med Låt den rätte komma in (Tomas Alfredson, 2008). En film jag verkligen älskar och som nästan är bättre än Ajvide Lindqvists bok. Med total fingertoppskänsla och millimeterprecision mejslas både karaktärerna och det svenska folkhemmet á la 70-tal ut av Tomas Alfredson. Jag pendlar mellan vem jag tycker är bäst i den här filmen, Lina Leanderssons skörstarka vampyr, Kåre Hedebrants nerviga och utsatta skolpojke eller Per Ragnars närhetstörstande, dysfunktionelle vuxne karl. Alla är bländande. Trist att jänkarna skulle till att göra en remake på denna, det behövdes verkligen inte.

Vi knyter ihop säcken med en artist jag håller högt, ROKY ERICKSON. Är det metal? Nej vet ni vad. Men det är utan tvekan episk rock som gjort avtryck i världen och ingen vampyrlista är komplett utan The night of the vampire. Jag är innerligt glad att jag hann se Roky live innan han trillade av pinn, det är ett konsertminne jag håller hårt kring hjärtat. Som bonus kan man också leta upp ENTOMBEDs cover på denna, den har också sina kvalitéer. Filmtips: Interview with the vampire (Neil Jordan, 1994). Anne Rice ska naturligtvis ha sin plats i listan med boken som kom 1976 och som filmen baserar sig på. Tom Cruise gör en riktigt vass roll här som flamboyanta vampyren Lestat som hamnar i lag med den mer motvillige och surmulne blodsugaren Brad Pitt. De har en bra dynamik, en av dem vill bara ha kul och action och den andre vill verkligen inte det. In i mixen kastas också en ung och bitsk Kirsten Dunst och en nervös men nyfiken Christian Slater. Succé!

Ja kära värld vad mycket bra musik och film det finns och vad kul det var att prata vampyrer. Men nu är det hög tid för mig att hålla snattran och önska eder alla en fröjdefull helg. (Jadå, jag tänkte skriva monstruös först men höll mig.)

/Susanne

Fredagslistan 2025, vecka 5: Mot Transsylvanien!