Fredagslistan 2024, vecka 12: KRSNA-core

 År 1965 hoppade en gammal gubbe vid namn Prabhupada på båten i östra Indien och klev av densamma i New York. Där bodde han en sväng i en park och startade ett år senare ett sällskap vid namn International Society for Krishna Consciousness, ISKCON. Ringer det en klocka? De kallas i allmän folkmun för Hare Krishnas. Rörelsen slog ner som en bomb hos hippierna och annat nyandligt löst folk och hade sin höjdpunkt 1970 när George Harrison, favoritmedlem i Beatles i den andra utvecklingsfasen hos kill-killar (mer om detta någon annan gång), släppte sin banger My Sweet Lord. Utöver att rocka tishor med elefanter på, sjunga och dansa på stan, bjussa på vegetarisk mat och meditera är det även viktigt att inte göra vissa saker. Till dessa hör bland annat dricka alkohol, ta droger och käka djur.

Vi spolar fram bandet till början av 80-talet då DC hardcorebandet Bad Brains blev stora i New York och spelade regelbundet på CBGBs, som då var punkens it-ställe. När övriga band skrek och gapade om att de var nihilister eller tyckte att Ronald Reagan var bull handlade Bad Brains musik om positiv mental attityd, PMA, och självförverkligande och tog avstamp i Napoleon Hills självhjälpsbok Think and grow rich. Ni som kan er historia vet att Ian MacKaye inspirerades av detta när han skrev låtarna Straight edge och Out of step (snart på en fredagslista nära dig!). Det som däremot har flugit lite under radarn är att John JJ Joseph och Harley Flanagan också tyckte om Bad Brains budskap och bestämde sig för att ta tag i sina liv genom att, bland annat, dra ner på det röda köttet och äta bättre. Dessvärre hade de inte så mycket pengar. Om det bara fanns någon som…

Ni som är grymma på läsförståelse har säkert listat ut att JJ och Harley började käka gratismat i templen som nu etablerats i New York och, som ni alla vet, sitter man plötsligt med en Bhagavad Gita i handen, mediterar och skriver låtar om Krishna till sitt nystartade band CRO-MAGS. Plötsligt har vi en otroligt märklig genre som vi kan kalla KRSNA-core.

Så dra till frissan och klipp en go shikha och på med era halsband med exakt 108 pärlor, listan hittar ni HÄR, aoumm, nu kör vi!

SHELTER har varit uppe i tidigare listor men det är svårt att göra en KRSNA-core lista utan att nämna dem. Bandets kärna består av Ray Cappo och John Porcelly från hardcorebandet Youth Of Today som gjorde en liknande resa som grabbarna i CRO-MAGS. Roadrunner-släppet Mantra från 1995 hör till klassikerna med musikvideor som rullade på MTV. En rolig anekdot är att när basisten Adam Blake, som senare skulle börja spela med H2O, flyttade till USA från England i ung ålder för att gå med i bandet sa hans mamma något i stil med ”glöm inte bort att äta och gå inte med i nån sekt”. En flygresa senare bodde han i ett tempel.

Vi går vidare till listans andra klassiska band, 108. Bandet bildades 1991 i New York efter att gitarristen Vic DiCaras (som kom att göra inhopp i Shelter) förra band Inside Out, med en viss Zack De La Rocha på micken, lagt ner. Musiken är tung och släpig med dissonanta inslag. Väl värt att kolla in om man gillar 90-tals HC. Låten är hämtad från plattan Songs of separation från 94 som är utgiven på Cappos bolag Equal Vision. New Yorks hardcorescen lider lite lätt av inavel.

Nu blir det spännande för resten av banden är nya för mig. VI börjar i Polen och säger hej till AGNI HOTRA. De beskriver sig själva som Polens första ”Hard Core Straight Edge Hare Krishna Band” och började slamra 1995. Tro det eller ej, men fler har följt med varierat resultat. Musiken påminner om 90-talets studsiga New York sound men är i ärlighetens namn inte särskilt bra. Låten heter Govinda, klassisk karaktär i de indiska eposen.

ISKCON är tydligen stort i Ryssland, så vi åker dit och hälsar på bandet xSOBERx. Ni gissade rätt, de är också Straight Edge Hare Kri.. ja ni fattar. Bandet verkar ha börjat släppa grejer 2019 och hållet fortfarande på. Musiken drar lite åt NU-metal hållet med inslag av rysk rap och är inget jag skulle rekommendera någon att lyssna på.

Vi drar vidare till Bologna och säger hej till Corpo Estraneo. Även detta ett aktivt band som släppte nytt så sent som i februari i år. Här går det undan, det är snabb tvåtakt och drivna gitarrer och låter faktiskt inte helt dumt. Jag gav plattan Il Tempo È Adesso både ett och två varv.

Sist ut är INVOCATION, efter en 108 låt, från Fairfield, CA. Detta låter old school på ett bra sätt. Musiken drar lite åt metalcore hållet och jag får Snapcase och Strife vibbar och produktionen låter som produktioner ska låta med lite riv och skrammel. Jag hittar bara en EP från 2021 men jag hoppas att det kommer mer.

Innan vi avrundar och går med i sekter är det bra att nyansera och jag tänker att Jack Choke Kelly från SLAPSHOT får uppdraget. Vi avslutar med låten 108 från mästerverket 16 Valve Hate där det levereras hårda ord.

Istället för en bild på honom får ni en video där han gästar Cappo och Porcell på scen, slutet gott och alla blir vänner till slut. In på ert lokala bibliotek nu och låna en Bhagavad Gita.

Hare Krishna

/Oskar S