fredag, november 22, 2019

Fredagslistan 2019, vecka 47: Rejoice!

Gott folk!

Jag tänkte att jag ville göra en fredagslista med låtar som är glada, alternativt uppiggande, så idag blir det mycket musik i dur och jag kan lova att jag mest suttit med ett leende på läpparna när jag lyssnat på veckans lista.

Vi kör!

Öppnar med brasilianska SHAMAN som jag tycker har ett underbart driv i sin musik! Månne om inte sångaren Alirío Netto påminner lite om Geoff Tate stundtals? Jag gillar SHAMANs grej - de kan sina melodier och Blind Spell har ett härligt galopperande sväng som jag verkligen uppskattar.

Ytterligare ett band från Brasilien, och om ni - likt jag - har gjort lite efterforskningar så kommer ni får reda på att ANGRA var bandet som halva SHAMAN var med i innan SHAMAN bildades. ANGRA har ett större inslag av folkmusik, men inte så att det stör. Det finns en så skön mäktighet i Wishing Well att jag blir lite lätt till mig varje gång jag lyssnar på den. Definitivt inte det hårdaste ni kommer höra, men det här är förbannat trevlig musik.

Nu blir det EUROPE! Nädå, men jag tror att många av er kommer tycka att SUPREME MAJESTYs musik påminner om det tidiga EUROPE. Trots att låten Danger från skivan med samma namn släpptes 2003 så finns här ett ack så underbart anslag av 1980-talet med fina moderna inslag. Jag har en viss koppling till SUPREME MAJESTY i det att Daniel Andersson som lirade bas i SUPREME MAJESTY senare skötte sången i BLACKSHIFT som jag var med i. Observera den helt fantastiska tonartshöjningen i slutet av låten!

Through The Fire And Flames har jag ju haft med i tidigare listor. När fan blir gammal blir han religiös, eller hur? Jag föraktade DRAGONFORCE för inte alltför länge sen, men den här låten gillar jag av bandet i alla fall. Det är shred, det är party, det är en helvetisk spelglädje och assnygga harmonier. Ostoppbar, helt enkelt, haha!

Jag skickade GATHERING OF KINGS "First Mission" som tips till  författaren till Korpringarna-serien, Siri Pettersen, i helgen. Och hon var tvungen att dubbelkolla att skivan verkligen var släppt i år, och inte på 1980-talet, haha! Inte så konstigt egentligen, då den här skivan är tydligt influerad och inspirerad av de tre första PHENOMENA-plattorna. Och med tanke på hur mycket jag gillar Forever And A Day så blir jag nog tvungen att kolla in de plattorna. Här har ni dessutom Björn Strid på sång, och det borgar ju alltid för kvalitet!

Jag avslutar med power metal och BEAST IN BLACK som den observante noterar påminner om tidiga BATTLE BEAST. Och det är inte så konstigt då Anton Kabanen tidigare var med i BATTLE BEAST. Detta är sjukligt medryckande power metal som gjort för att dricka öl till och sjunga med i!

/Martin

Inga kommentarer:

Featured Post

Fredagslistan 2019, vecka 50: In på upploppet

Goddagens! Idag är det inte bara fredagen den 13:e utan även lucia och då kan vi ju passa på att tänka både på blandade skräckfilmer och på...

Populära inlägg