Jeff Hanneman, gitarrist och en av medgrundarna av SLAYER avled inatt 49 år gammal. I det officiella uttalandet från bandet sägs det att
”Slayer är förkrossade över att meddela att bandkamraten och brodern Jeff Hanneman avled kring klockan elva på morgonen nära sitt hem i södra Kalifornien. Hanneman befann sig på ett lokalt sjukhus när han drabbades av leversvikt. Hanneman sörjs närmast av hustrun Kathy, systern Kathy samt bröderna Michael och Larry. Vi kommer att sakna honom otroligt mycket.”
Detta är, såklart, en så oerhört mycket större förlust för Hannemans familj i jämförelse med den nedstämdhet som jag själv känner. Jag har, likt många, ett långt förhållande till SLAYER. Allt sedan jag hörde Angel Of Death på en med dagens mått mätt usel kassettkopia hemma hos en kompis i Karlskrona omkring 1988 så har jag verkligen uppskattat bandets musik. Hannemans fullständigt skruvade, ibland vrickade, övningar på gitarren gav honom en unik och personlig stil som det var oerhört lätt att känna igen. Hans låtskrivargeni är oantastligt om ni frågar mig. Med låtar som Angel Of Death, War Ensemble, Raining Blood och Spirit In Black på sitt samvete är det inte svårt att inse att karln kunde skriva musik med kvalitet.
Jag tänker inte skriva att jag kommer sakna Jeff Hanneman, det tycker jag är förmätet och ett känslostadium som folk som kände honom personligen har rätt att känna. Vad jag däremot saknar och sörjer är Hannemans stil och det faktum att vi nu aldrig mer kommer att få se honom på scen med SLAYER någonsin igen. Det är det sorgliga faktum vi nu har att hantera.
/Martin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar