fredag, februari 17, 2012

Fredagslistan vecka 7 - den tuffa listan.

Då var det dags att tala allvar igen. Efter förra fredagens utsvävningar av det mer självdistanserade och pinsamma slaget tar vi nu i med hårdhandskarna inför denna stundande helg. Det får ju ändå vara någon sorts ordning även på det här torpet. Martin och jag har letat upp den kanske hårdaste musik som skådats på den här sidan om Caligula (och då talar jag inte om DARK FUNERALS före detta sångare). Vi har förberett oss med Dirty Harry-citat, föreställt oss Chuck Norris, Darth Vader och Karate Kids motståndarlag Cobra Kai i en mörk gränd för att komma i stämning. Druckit kallt kaffe. Ja, ni förstår ju själva. Förhoppningsvis har detta gett resultat i form av en mer än lovligt elak lista. Titeln på skapelsen är I double dare you. Som sig bör, det här är inte för the feeble hearted.

Mina tio bidrag ligger först och vi inleder med grabbarna grus 1349 från grannlandet i väst. För er som inte känner till gossarna ifråga kan jag upplysa om att bandnamnet är en blinkning till det årtal då pesten kom till byn (den norska byn, det vill säga). Bara där kan man hålla sig för skratt. Att jag har valt låten Nekronatalenheten hjälper inte upp. Fortsätter gör  bland andra ANGEL CORPSE, DECAPITATED och jänkarna MISERY INDEX (som för övrigt återkommer lite senare i Martins del). Vi lugnar ned oss en smula med GORGUTS, beger oss till Abbaths snöbeklädda berg och landar slutligen i lite grind som lystrar till namnet INFANTICIDE.

Martin går ut starkt med TRIGGER THE BLOODSHED, MUMAKIL, ovan nämnda MISERY INDEX och ROTTEN SOUND för att senare hitta fram till en för mig ny bekantskap: OPHIOLATRY - ett skojfriskt band från Brasilien som spelar snabbt och tekniskt. Jag ska nog ta en närmare titt på dem vid tillfälle. Göteborgarna DIMENSION ZERO fläskar på i vanlig ordning och avslutar gör INGESTED med notoriskt tunggung i A Coming Unperceived. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag tycker att det här gänget har en ljudbild som är lite för överarbetad eller om det bara är rakt av skitbra. Jag får återkomma i den frågan. Att det är en tung, teknisk och värdig avslutning av listan råder det i vilket fall som helst inga tvivel om.

Det blev en riktigt fin fredagslista den här veckan om ni frågar mig. Och det är ju just det ni gör. Som symbol för den sätter vi förstås den hårdaste av dem alla, Linda Hamilton då det begav sig i Terminator 2.

Trevlig helg!

/Susanne


Inga kommentarer:

Featured Post

Fredagslistan 2019, vecka 29: Current state of affairs

Gott folk! Det blir en ganska spretig lista denna vecka. Jag har mest lyssnat planlöst på nyare musik, och från en hel massa olika subgenr...

Populära inlägg