God afton. Vi är väl många som minns BANANARAMAs gamla hit Cruel Summer med odödliga textrader som "Hot summer streets and the pavements are burning, I sit around, Trying to smile but the air is so heavy and dry". Om minnet sviker så kan man med fördel ta en titt på den här länken. 

Jag har alltid känt något kluvet med sommaren, å ena sidan så mycket ledighet och rekreation och å andra sidan så mycket man "ska" hinna göra på sin ledighet. Å ena sidan trolska ljumma kvällar i goda vänners lag och å andra sidan en känsla av rötmånad och soljästa kadaver. Och eftersom BANANARAMA fångar den här känslan så ypperligt med sin lite nedstämda poplåt heter veckans lista kort och gott Cruel Summer och består av låtar jag lyssnat på de senaste veckorna.

Vi börjar med att backa bandet till förra veckan då stora delar av metallbibliotekariestyrkan intog Plan B för spelning. Listans första låt är signerad Brasiliens stolthet MYSTIFIER som var huvudakten på spelningen med sin rituella döds/blackmetal. Sällan har jag sett så stor entusiasm från publikens sydamerikanska falang som där och då och sällan har jag sett en så frän basist som Beelzeebubth. Faktum är att hela bandet var rätt häftiga men det var bara en av dem som både självmerchade med en makalöst snygg backpatch på skinnväst samt bad publiken om en öl för att få kraft och ork att köra en allra sista låt. Legendariskt! Jag har valt ett av de nyare alstren Death Beyond Holy Creation som kommer från "Under Satan's Wrath", en split mellan MYSTIFIER och LUCIFER'S CHILD. Fullt ställ från början till slut.

Låt två Golgotha Wounds kommer från brittiska black/thrashmästarna CRAVEN IDOL som agerade första band på ovan nämnda spelning och som är det av dessa två band som jag personligen lyssnat mest på. Efter lite ljudkrångel i början av akten lät det bättre och bättre och framåt låt tre in i framträdandet satt allt som en smäck. Fort gick det dessutom. Om MYSTIFIER stod för den mer rituella känslan på Plan B får man säga att CRAVEN IDOL representerade den mer demoniskt besatta sidan.

Vi går vidare till DARKENED NOCTURN SLAUGHTERCULT som spelar tysk black metal så det står härliga till. Det här bandet är en rätt ny bekantskap för mig, jag har för mig att jag hörde dem förra sommaren för första gången och tänkte att det här var ju bra. Tydligen är det typisk sommarmusik eftersom jag nu återvänder till "Saldorian Spell" och Beneath The Moon Scars Above. Snabba trummor, häxvrål och dyrka Satan.

Låt fyra kommer från en gammal favoritskiva som dyker upp då och då i fredagslistan, nämligen norska KVISTs "Fra Kunsten Maa Vi Evig Vike". Den här lyssnar jag som mest på när det är sommar. Tänk att bara göra en enda fullängdare med sitt band och få till det så här bra. Och att dessutom klippa till med denna bedrift redan 1996. Enligt metal archives har det dock spelats in ett nytt spår alldeles nyligen (Gaerne Sia Av Fjorden) och om man är nyfiken på hur det låter, vilket man är, så kan man med fördel följa den här länken.

Sista låten kommer från ett annat band jag tycker mycket om nämligen brittiska extremmetalgruppen DRAGGED INTO SUNLIGHT som har för vana att alltid spela maskerade. "Terminal Aggressor II" är en EP som släpptes 2020 på Prosthetic Records och den ligger med i sin helhet i listan med 28 minuter och 40 sekunder av brötiga ljudmattor och stickig nihilism. Perfekt att lyssna till ostörd i hörlurar när sommarnatten lägger sitt täcke över världen. 

Med detta återgår jag till att fortsätta jäsa i min semestertillvaro och önskar er en nådig helg.

Fredagslistan 2023, vecka 29: Cruel Summer

/Susanne

Grattis på långfredag! Vi har ju under årens lopp avhandlat lite olika teman så här i påsktid på bloggen så som; Melissa Joan Harts födelsedag, Jesus död och korsfästelse, power metal, solidaritet, lidande, Black Sabbath, chokladkaniner, ägg och Maranatha. Men nu mina vänner är processernas tid här. Jag gick en kurs härom veckan där jag inte bara fick skriva en myriad av post it-lappar, nej vi talade även om processers tillblivelse, framfart och ihopknyteri. Ungefär samtidigt fick ROTTEN SOUND för sig att släppa ett nytt snabbt album och voilà - temat var självskrivet. Idag tar vi med andra ord tag i förrutnelseprocessen! Och det är ju samtidigt en naturlig följd av Oskars true crime-lista förra veckan. Cirkeln sluts, vi kör igång.

Det går inte an att ha en lista om saker som ruttnar utan att börja med den mest givna låt av dem alla, nämligen Supposed To Rot av NIHILIST och sedermera ENTOMBED. Jag lägger med båda versionerna eftersom de har olika typer av charm, den senare förstås med en dyrare och mer tydlig produktion och den första med en råare punkighet. Det här är en rakt igenom fantastisk låt som jag har haft med jag vet inte hur många gånger tidigare i fredagslistorna genom åren. Poängen här är helt enkelt att någon som skulle ruttna i slutänden inte gjorde det... 

Om vi istället leker med tanken på att ruttnandet går som det ska så frigörs till en början illaluktande gaser. Här kommer HUMAN HARVEST från Sundsvall in i bilden med den ypperliga låten Putrid från skivan "Flesh Sermon" som släpptes förra året. Har ni inte hört det albumet i sin helhet är det hög tid nu för habil grindcore med dödsinfluenser.

Med knepig lukt kommer också flugor, närmare bestämt spyflugor eller calliphoridae som de också kallas. Då passar det fint med en avsevärd temposänkning och FLESH TERRORs Blowfly Girl, en tung och doomig historia från Harrisburg, Pennsylvania.

Allt eftersom förruttnelseprocessen fortskrider börjar kroppen släppa ifrån sig vätskor och min gissning är att även en del färgskiftningar uppstår. Därför går det inte att avhålla sig från att låta nästa låt i listan bli Rotten Yellow från skivan "Phantom Limb" av PIG DESTROYER. Det här är också en gammal favorit för min del från herrens år 2007 och en klassiker i grindcoresammanhang. 

När vätskorna sipprar ut hamnar de förstås på underlaget som kroppen ligger på, eller för den delen marken om vi befinner oss i utomhusmiljö. Ja, ni gissar helt rätt - nästa låt är förstås Rotten Soil med ENTOMBED från det underbart fina albumet "Wolverine Blues".

Men låt oss för en stund också minnas att påskens huvudperson vid sidan om påskharen är en religiös stilbildare. Enligt utsaga kom han inte särskilt långt i den kroppsliga nedbrytningsprocessen efter sin död utan reste sig helt sonika efter tre dagar och försvann från sin grav. Förstås förbryllande för de tre kvinnor som gjort sig redo för att smörja hans kropp med välluktande kryddor. I en parallell tidslinje hade kanske bandet ROTTING CHRIST istället suttit med facit i hand och från deras "The Heretics" har jag valt den majestätiska Vetry Zlye. 

När processen sedan lider mot sitt slut är det inte mycket materia kvar av det som en gång var en kropp. Ja, skelettet kan förvisso ta ett par århundraden på sig att brytas ned men om vi snabbspolar framåt återstår till sist intet. Sagan är all och ROTTEN SOUND avslutar listan med Nothingness. Jag vill ge samtliga i hemläxa att lyssna på hela albumet som heter "Apocalypse". Det är ett snabbt kapitel både ljud- och tidsmässigt så ta 20 minuter och 40 sekunder av livet och unna er ROTTEN SOUNDS nya.

Med detta tar vi helg, säger glad påsk önskar varandra idel chokladkaniner.

/Susanne

Fredagslistan 2023, vecka 14: Långfredagen bjuder på förruttnelseprocess!