Årsbästalistan 2022 - de nominerade, omgång 4

 Gott folk!

Tre gånger extremprogressivt kanske vi kan kalla temat för detta inlägg? 

Nominerad: "False Light" av WHITE WARD

Det ukrainska experimentella bandet som valde att släppa sin skiva trots att krig bröt ut i hemlandet. Det är jag otroligt glad över. Jag upptäckte WHITE WARD när jag gjorde en fredagslista på temat Ukraina, och jag såg otroligt mycket fram emot den här skivan. Den gjorde mig, som ni förstår, inte besviken. "False Light" vibrerar av känslor: desperation, skönhet, raseri och en rent magisk röd tråd genom hela skivan. WHITE WARD är ett otroligt speciellt band som djärvs att trampa på avvikande stigar mest hela tiden. Alltid med fingertoppskänsla - "False Light" är ett mäktigt vittnesbörd på hur det kan bli när det mesta klaffar. 

Nominerad: "Liminal Rite" av KARDASHEV

Hypen inför denna plattans släpp var stor för min del. Jag golvades av KARDASHEV när Metal Blade återsläppte bandets EP "The Baring Of Shadows", och så kommer de och drämmer till med en skiva som i stort sett är perfektion. "Liminal Rite" har tagit allt som jag gillar med bandet och multiplicerat det. Det är en veritabel lyssnarfest att vara i skivan. Dess katedralliknande rymder både förför och förskräcker - det känns emellanåt som att befinna sig i fritt fall. 

Nominerad: "Epigone" av WILDERUN

DREAM THEATERs naturliga efterföljare? Eller varför inte OPETHs? 

Ni vet att jag gillar det här bostonbandet sedan innan, när de släppte sin "Veil Of Imagination" fick jag till och med ändra om i årsbästalistan. "Epigone" fortsätter bandets resa på ett oerhört fint sätt. Här finns fortfarande de folkmusikaliska inslagen, något som jag inte brukar uppskatta annat än när det är WILDERUN som gör det, men också de synnerligen episka inslagen. Det är helt enkelt mer av allt. Och det funkar, som vanligt, väldigt bra. 

Fredagslistan 2022, vecka 18: Nytt och notervärt!

 Gott folk!

Dags för en ny omgång av ny musik som jag tycker är värda er tid, uppmärksamhet och i vissa fall pengar till och med! 

Vi kör!

När DARKANE släpper nytt, då gör man klokt i att lyssna. Och det säger jag inte bara av lokalpatriotiska skäl - när bandet släppte första låten från kommande "Inhuman Spirits", bandets första skiva på hela 9 år, ja, då gick en hel massa band och enskilda bandmedlemmar fullständigt bananer i kommentarsfält av pur glädje. Och vi har goda anledningar till att se fram emot skivan. Titellåten är en ren så kallad scorcher. Videon är ju modell 1 A, men låten - herrejävlar! DARKANE skämmer bort oss med en ljuvlig tvåtaktare där jag inte bara gillar det rent tekniska liret, utan också hur fantastiskt det låter om bandet. Att få tillbaka Lawrence Mackrory har gett inte bara en grym sångare åt bandet, uppenbarligen. 

WATAIN - ett band som jag har hissat, aldrig dissat, men ibland tappat sugen på. Jag gissar att det är fler än jag som dyrkar "Sworn To The Dark" och "Lawless Darkness", men inte känner lika starkt kring "The Wild Hunt" och "Trident Wolf Eclipse"? Det var med den känslan jag gick in i storvulet betitlade "The Agony & Ecstasy of Watain". Som ni förstår så går jag igång på skivan. Rejält till och med. Här finns en angelägenhet som känns i det närmaste brinnande. 

Jag hade ju med WHITE WARD i "Ukraina Represent!"-listan, då med skivan "Love Exchange Failure", en skiva som är svinbra. Med tanke på den rådande situationen i Ukraina så trodde jag verkligen inte att bandet skulle släppa nytt inom en snar framtid. Jag är extremt glad att detta devianta black metal-band rättade mig med kraft i detta mitt tänkande. Leviathan är från kommande plattan "False Light" som släpps den 17 juni, är av kalibern att jag börjar salivera med tanke på att om hela plattan ligger på denna nivå, ja, då kan det bli fråga om årsbästalisteplacering. Desperation, skönhet, pisk och sväng - WHITE WARD går loss med hela verktygslådan. 

Progressiv death metal. Ni vet att jag är svag för det, och när jag noterade att Linus Klausenitzer och Sebastian Lanser lirar bas respektive trummor i OBSIDIOUS, ja, då blir ju resultatet därefter. Jag flyter fram med den här låten i lurarna, så bra är den. 

MISERY INDEX släpper nytt. Min reaktion: ta mina pengar! Det här bandet som tycks ha kapaciteten att bara göra bra skivor har förgyllt örongångarna i så riklig mängd att man baxnar. För mig med lite insyn så kan jag bara säga att om man gillar det här bandet sedan innan, så är det bara att bereda sig på ytterligare en rensfest av stora mått när skivan "Complete Control" släpps nästa fredag. 

Vi tar helg på det!

/Martin

Fredagslistan 2022, vecka 18: Nytt och notervärt!

Fredagslistan 2022, vecka 10: Ukraina represent!

 Gott folk. 

Veckans lista viger vi helt åt band från Ukraina, av skäl som jag tror är helt uppenbara för de flesta. Utom möjligtvis för svinpälsen Putin. Ukraina är ett land som har en livaktig scen för extrem musik som är värd vår tid och vår uppmärksamhet. Jag har lagt till länkar i bandens namn som tar er till bandens bandcampsidor om ni skulle vilja stödja banden med att köpa något. Jag tänker att hade jag varit med i ett band i den situation som nu flera ukrainska musiker är i, så hade jag tyckt att det var ganska skönt att få ett sådant stöd. 

Vi kör. 

BESTIAL INVASION  lirar teknisk thrash metal, och de gör detta med en fruktansvärd bravur. Jag måste bara varna er för att detta är väldigt beroendeframkallande. Tänk er en blandning av old school thrash á la EXODUS fast med en basist som tillåts att flärpa loss riktigt ordentligt emellanåt. Att dessutom få en sångare som V. Zadiev som ibland låter som en kombination av Bruce Dickinson och Rob Halford gör ju inte saken sämre. Förra året gav bandet ut skivan "Divine Comedy: Inferno", och den är riktigt bra. Den faller också bra in under den textemantik som bandet ofta begagnar sig av: mycket historia, mycket gamla Rom. Och seriemördare. 

WHITE WARD spelar experimentell post-black metal. Detta är hemsökande vacker och desperat musik. Jag får sjukt mycket PYRAMIDO-vibbar, stundtals, av WHITE WARDs musik, men här ryms även dubbla baskaggar, blast, fruktansvärt bra gitarrspel. Öppningslåten, tillika titellåten, på "Love Exchange Failure" är så bra att bara den är värd fullpris. Resten av skivan är också oerhört imponerande och tar till stora delar andan ur mig. 

IGNEA sysslar med symfonisk progressiv metal med vissa folkmusikinslag. För mig låter detta som en kombination av EDENBRIDGE fast med growl och tvåtakt. Det är oemotståndligt i alla fall. 

 Här får vi dessutom in ytterligare ett band, ERSEDU, med samma platta. "Bestia" är en split mellan dessa band som har en mångårig vänskap. ERSEDU spelar en sorts melankolisk metalcore som jag tycker är mycket bra.

JINJER, Ukrainas just nu största band? I vilket fall är det inte svårt att imponeras av vilken enorm mängd spelningar det här bandet har på sin musik på YouTube. De har detta av välförtjänta anledningar - ett fruktansvärt gediget hantverk i låtsnickrandet, en klar och tydlig linje i hur de låter, och en massiv upplevelse live. 

/Martin

Fredagslistan 2022, vecka 10: Ukraina represent!