Visar inlägg med etikett Iotunn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Iotunn. Visa alla inlägg

fredag, oktober 25, 2024

Fredagslistan 2024, vecka 43: Nytt och notervärt med twist

 Gott folk! 

2024 fortsätter att vara ett fantastiskt skivår, det tror jag fler än undertecknad kan skriva under på. Jag har ju gjort ett antal av dessa listor, och rätt många vet vad jag gillar. Därför tänkte jag försöka överraska er lite. Ni får en lite längre lista än vanligt, med ett antal band som jag inte tror att ni blir förvånade över att jag har med. Men så får ni några band som kanske kan skaka om er, i alla fall vad gäller mina preferenser. 

Vi kör!

Progressiva power metalbandet DGM från Italien. Ny platta som kom för en vecka sedan, och ja, det låter som det brukar. Jag smälter i stort sett varje gång det här gänget släpper musik. Det är trevlig, väl producerad men kanske lite väl trygg musik som jag ibland tycker är oerhört lämplig att lyssna på. "Endless" är en skiva som gör vad den ska i det hänseendet. Här finns melodier så det räcker och blir över, solon som får tankarna att sväva och, såklart, symfoniska ansatser. Jag har valt ...Of Endless Echoes som avslutar skivan. Det är en mäktig, oerhört fin avslutning måste jag säga. Icke att förbigå är det episka symfoniska avslutet på låten. 

Jag hade ju med LASTKAJ 14 i listan vecka 19. Det här bandet vilar i stort sett aldrig, håller ett högt arbetstempo. För ett tag sedan kom "Djävulskorset", en löjligt bra skiva. Jag bara varnar er - den är rent beroendeframkallande. Det finns inte en enda svag låt på skivan, därför får ni hela klabbet. Jag förundras över bandet förmåga att trots att formeln är tvåtaktarstrallpunk så tröttnar jag aldrig på att lyssna på LASTKAJ 14. Här finns vemod, vrede, kampvilja - oemotståndligt!

BLOOD INCANTATION från Denver. Ett band som det är svårt att runda. Med tanke på den djupa credd bandet har så är det förbryllande att vi inte har haft med bandet i fler listor. Handen upp - hur många gillade "Timewave Zero"? Jag gjorde det inte. Men med tanke på hur mycket jag gillar bandets övriga musik så var jag inte helt avogt inställd till nya "Absolute Elsewhere". Ja, jag gillar att jag börjar tänka på gamla MORBID ANGEL när bandet vräker på. Men jag gillar ännu mer de rent fantastiska progressiva tongångarna på den här skivan. Den drar och skaver åt flera håll, men det är tydligt att bandet lyckas med att sammanfoga sina olika element på ett ypperligt sätt här. 

Dansk/Färöiska IOTUNN är tillbaka med sitt andra album "Kinship". Detta är fruktansvärt bra! Redan när bandet för 3 år sedan gjorde "Access All Worlds" anade jag att detta kunde vara ett band att hålla ögonen på i framtiden. Men uppväxlingen som bandet gjort på "Kinship" är djupt imponerande. Bara första låten Kinship Elegiac är ett mästarprov som satte blodet i svallning i mig redan vid första genomlyssningen. Man kan tycka att det går tretton på dussinet av progressiva melodiska dödsmetallband, men det är omöjligt att förneka att IOTUNN gör något eget av genren. Årsbästalistevarning? Ja, absolut. 


DESTRUKTOR från Australien. Black metal som denna brukar jag inte direkt söka mig till, men den här trion gör ganska mycket rätt grejer för att jag ska gå igång. Writhe In Pain från senaste plattan "Indomitable" har både ett helvetiskt härligt sväng, en rak rå punkig känsla och ett i mina ögon magiskt slut! Jag blev helt till mig vid första lyssningen. 




NAZGHOR från Uppsala. Det är inte bara Erik och Tomasz på Metalpodden som gillar det här bandet. Den relativt nya singeln Esoteric Bloodline är löjligt bra. Jag gillar det episka som bandet har fått till, utan att för en sekund släppa på den brutala aspekten. Solot är kort, men svinbra. 




MOTHER OF GRAVES från Indianapolis. Melodisk doomig döds - kan det vara nånting? Ja, i det här fallet visade det sig att det verkligen kunde det. Detta är riktigt bra. Melodierna sitter där de ska, det är fantastiskt gitarrspel hela plattan igenom. Släpet i kompet i de långsamma delarna är helt riktigt i känsla. Skivan dryper av melankoli på ett sätt som gör att jag smälter. En riktigt trevlig överraskning. 






Vi tar helg på det!
/Martin

fredag, november 19, 2021

Fredagslistan 2021, vecka 46: Nominerade till årsbästalistan 2021 - omgång 1

 Gott folk! 

Året närmar sig sitt slut, och det har sannerligen blivit dags att sammanfatta ett år som precis som det föregående inte har varit speciellt normalt. Jag har själv varit tvungen att revidera hur jag trodde att 2021 skulle bli jämfört med 2020. Att 2020 var ett väldigt bra skivår med mängder av fantastisk musik tror jag många håller med mig om. Men att 2021 skulle bli ett ännu starkare år förvånar mig faktiskt, till min stora glädje bör jag tillägga. Jag har inga problem att bli tillrättavisad på det sätt som jag har blivit, haha!


Vi kör!

"A Diabolic Thirst" av SPECTRAL WOUND

En sagolikt bra black metalskiva, som faktiskt kan vara den bästa black metalskivan från i år. Med magisk stämning, ursinniga gitarrer som ligger som en röd tråd genom hela plattan, grym produktion och sång som skickar den här skivan upp i stratosfären är "A Diabolic Thirst" en skiva som jag tryckte igång om och om igen när jag skulle recensera den i början av sommaren. Den är av karaktären att man som lyssnare vill vara kvar i den mest hela tiden. Jag hade oerhört svårt att slita mig från den till förmån för andra skivor. 


"Imperial" av SOEN

SOEN är som ett bra vin - blir bara bättre med åren. Det här bandet har vuxit från att ha klassats som ett "band som Martin från OPETH startade" till att vara ett band som kan räknas som oerhört väsentligt för väldigt många människor. "Imperial" fortsätter den otroligt starka och framför allt känslomässiga musikaliska bana som få band gör bättre än just SOEN. Allt känns både väl kalibrerat, men också oerhört innerligt. 
Den episka värdigheten i låtar som Monarch och Antagonist är två anledningar till att jag älskar den här skivan, men mest för att den känns så genomarbetad och vacker. 

"Etemen Aenka" av DVNE 

Skottarnas progressiva sludge föll jag för redan när jag hörde Towers, och jag blev än mer fast när det visade sig att resten av skivan var lika bra. Här finns låtarna som vibrerar av självförtroende och stinn känslomässig urladdning. Jag tror att jag kände nästan vid första genomlyssningen att "Etemen Aenka" kunde vara en skiva som kunde knipa en plats i årsbästalistan. Som ni förstår är den känslan kvar på ett påtagligt sätt. Det är svårt att säga emot att DVNE med den här skivan har levlat upp det mesta med sin musik från föregående plattor. Rasande bra. 

"Access All Worlds" av IOTUNN

En sagolikt bra och galaktiskt uppåtsträvande skiva från ett gäng danska musiker och Jón Aldará som i vanlig ordning svarar för en magisk sånginsats. Framför allt är den här skivan en platta som håller för väldigt många lyssningar. När jag recenserade skivan så hade jag redan där och då lyssnat fler än 30 gånger på den. Jag vågar knappt räkna efter hur många gånger det blivit sedan dess. Men fortfarande är den fascinerande och jag upptäcker nya detaljer nästan varje gång jag lyssnar på den. Det säger en del om kalibern här. 


"Where The Gloom Becomes Sound" av TRIBULATION

En hemsökande vacker skiva som sätter sig rejält i skallen. TRIBULATION är ett av Sveriges allra mest intressanta band, och deras bana har gått från klarhet till klarhet. Men frågan är om inte detta kan vara deras hittills bästa skiva. Inte minst då de utan minsta problem väver in sakrala toner, element från den svenska vistraditionen och gör något helt eget av detta. Här finns exakt rätt skavande känsla mellan musiken, produktionen, de skira melodierna och den härligt raspiga sången Johannes Andersson står för. Detta är så galet bra. 


Vi tar helg på det, men nästa vecka kan ni förvänta er fler nomineringsinlägg - bara så ni vet!

Featured Post

Fredagslistan 2025, vecka 42: Fem finska trumpinnar del 2

Då är vi tillbaka i det glada Finland för lite mer upplyftande musik. Jag passar på att lägga in en rejäl varning här. Många av banden och a...

Populära inlägg