Gott folk!
2013 är inte bara året som jag blev förälder första gången, det är också det år då jag gjorde en av de mest skruvade Fredagslistorna jag gjort - metal med blås. Det var ett kärt arbete, och exakt så roligt som jag trodde att det skulle bli att göra listan, så blev det också.
Jag har gått och grunnat till och från att göra ytterligare en lista på detta tema, för det är inte direkt så att metalband har slutat att använda sig av blåssektioner i enskilda låtar, eller för den delen, på hela plattor. Till slut blev det för svårt att säga nej - så nu blir det en lista som är minst lika vindlande och skruvad som den första.
Listan hittar ni här om ni kör med Tidal, och här om ni kör med YouTube.
Kamrater, vi kör!
Från "Where Owls Know My Name" tar vi
The Silent Life. Hela plattan är strösslad med fina insatser från olika blåsare, men jag har valt den här låten för att jag gillar altsaxofonen som instrument, och så gillar jag hur fint Zach Strouse trakterar sitt instrument. Det är inte bara solot som är bra, jag gillar hur han lägger snygga harmonier genom hela låten på ett sätt som lyfter den till finfina nivåer.
Nu blir det långsamt lir med HANDS OF ORLAC som från början räknade Rom som sin hemvist, men som 2012 flyttade till Malmö. Detta är härligt ockult doom med ambitioner att vara lite mer utflippade än andra band inom genren. Och det är bra som bara den.
Curse Of The Human Skull har förutom grymma insatser av samtliga medlemmar ett assnyggt orkestrerat intro med flöjt och tungt baslir som jag gillar som fan. Detta band är en ny bekantskap för mig, men jag blir inte osugen på att vilja lyssna mer på dem.
Vi hoppar över till ett band som kan vara lite av en vattendelare - SIGH från Japan. Jag har alltid tyckt att bandet är sjukt kul att lyssna på. Det är ystra krumsprång mest hela tiden när det här gänget är i farten. Och ni kan ju gissa att de tar i utav bara fan när det ska läggas till blås för här brassas (pun intended as fuck) det på genom hela skivan som heter "Scenes From Hell" som kom 2010. Jag har valt
L'art de Mourir och den är allt annat än död - det finns knappt några chanser till andhämtning här det kan jag säga.
REVOCATION släpper nytt idag, bara så ni vet. Men vi ska kolla bakåt i bandets diskografi för att hitta pärlan
The Watchers från 2011. Och här gott folk blir det inte bara blås, utan också cowbell! Jag har alltid tyckt mest om bandet från Boston när de släpper på sin sjuka kreativitet och avviker från den dödsiga thrash de lirar - ofta med bravur. Därför är detta en låt som jag uppskattar lite extra mycket i bandets katalog.
Vi avslutar med LASTKAJ 14 och låten
Allting Är Pengar från "Pengarna eller Livet". Det är en låt som både har ett fett driv i tvåtakten och i det blås som verkar bestå av den klassiska sättningen sax, trumpet och trombon. Men jag kan höra fel. Bra, ja, djävligt bra är det i alla fall. Jag knyter näven, vill dricka öl och bara röja runt i yster ringdans när jag hör den här låten.
Gott folk, vi tar helg på detta!
.jpg)
