Visar inlägg med etikett Vitriol. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vitriol. Visa alla inlägg

fredag, december 13, 2019

Fredagslistan 2019, vecka 50: In på upploppet

Goddagens!

Idag är det inte bara fredagen den 13:e utan även lucia och då kan vi ju passa på att tänka både på blandade skräckfilmer och på legenden om helgonet på Syrakusa som stack ut sina egna ögon och sände dem till sin trolovade. Det torde ju ändå vara höjden av romantik. Själv håller jag ögonklösarfingrarna i styr och tar istället tag i den sista slutklämmen vad gäller årsbästan. Eftersom jag dels inte vet hur man gör när man sätter stopp och dels för att jag vill era öron allt gott kommer här hela fjorton album (eller 8 timmar och 32 minuter om man så vill) att frottera sig med. Gott folk, nu tar vi i för kung och fosterland och bara kör.


TEITANBLOOD - "The Baneful Choir". Spanjorerna håller stilen och tröskar på med sin infernaliska black metal för allt vad tygen håller. Fem getter av fem för detta släpp.


TOMB MOLD - "Planetary Clairvoyance". Det här är en platta som både jag och Martin hållit högt sedan den kom. En rakt igenom klockren dödsplatta som hade fått själve Chuck Schuldiner att jubla.


TEETH - "The Curse Of Entropy". Ska man beskriva den här skivan med ett epitet är det Fullt Ställ som passar bäst. Det blir åka av redan från första sekunden genom det vackra ljudlandskap som stavas dödsmetall möter grindcore.


MORTAL WOUND - "Forms Of Unreasoning Fear". Första demon från det här dödsbandet från Kalifornien som sannerligen varken spar på krutet eller galopptakten. Löjligt bra.


MALIGNANT ALTAR - "Retribution Of Jealous Gods". Vad gör INSECT WARFARE nu för tiden egentligen? Jo, detta. Långsamt krossande finfin döds som låter som nedsänkt i ett träsk.


ALTARAGE - "The Approaching Roar". Dödsmetall med känsla av black i den lika delar meckiga som röjiga skolan. Omslag med tjusigt drunkningstema till det. Jotack, så här ska en slipsten dras.
 
ROTHADÁS - "Rothadás". Doomiga tongångar med mangel härnäst på första demon från detta ungerska band. Lovande musik, angenäma growl och tjusig logga.


NIGHTFELL - "A Sanity Deranged". Olycksbådande doomigt, melodiskt och BOLT THROWER-tungt. På det stora hela en total geniplatta som är svår att sluta lyssna på.


VITRIOL - "To Bathe From The Throat Of Cowardice". Det här är inte allas kopp med gin men för oss som gillar plusmeny extra allt och metal som så att säga kaosar på utan stopp är det mumma.


PISSGRAVE - "Posthumous Humiliation". En guttural gore-smocka rakt i solar plexus kommer lastad från PISSGRAVE. Här ges vi en brutalitet och dedikation som inte skojas bort i första taget.


GRAVEFIELDS - "Embrace The Void". Inga direkta överraskningar här men bra melodislingor, gedigen sånginsats och ett riffarbete som påminner om NILES glansdagar gör att den här skivan gått varm hos mig under året.


VANUM - "Ageless Fire". Vad har varit bäst i genren amerikansk atmosfärisk black metal under året egentligen? Jo, det här. Maken till episk storslagenhet får man leta länge efter.


AORATOS - "Gods Without Name". Här har vi ett stycke black metal som liksom gräver sig rakt ned i underjorden av ren vilja och frenesi. Lika seriöst som svinbra från musikgeniet Kyle Earl Spanswick.


Värd att notera är också slutligen GNAW THEIR TONGUES trivsamma släpp "An Eternity Of Suffering, An Eternity Of Pain" som helt enkelt består av de låtar som av olika anledningar inte platsade på den kommande fullängdaren som väntas se dagens ljus under 2020. Det här är en skön palate cleanser att tvätta öronen med mellan varven.

Med detta önskar jag er en högst rimlig helg.

/Susanne

Fredagslistan 2019, vecka 50: In på upploppet


fredag, augusti 23, 2019

Fredagslistan 2019, vecka 34: Döds var det här!

God afton!

Idag har jag valt det eleganta temat "dödsmetall jag missat från 2018 men nu snokat upp". Det blir inget låtfavoriserande här utan hela släpp, helt enkelt för att jag tycker att ni behöver höra helheten. Utan vidare mankimang så kör vi igång.


Från Gloucester i England kommer ASCARIS som hade den goda smaken att släppa "The Raised Hand" förra året. De är ännu så länge osignade men min gissning är att de lär bli ristade i blod när världen får upp öronen för dem.

Trettiofem minuter av det gamla hederliga all killer no filler-konceptet är det nämligen som bjuds av detta svärtade dödsband som ljudmässigt drar ett snäpp mot både det polska och det franska hållet men ändå med ett eget uttryck. Bra skit!

Härnäst bandet med det svårslaget ekivoka namnet GOAT SPERM. Jag tänker att om man heter så så handlar det antingen om pubertetshumor och hellre än bra-spelande från pojkrummet eller så har vi med genier att göra. Här är det lyckligtvis det sistnämnda som är förklaringen och första släppet, vad det verkar om man ska tro metal archives, är ep:n "Voice In The Womb" som ligger på Inferna Profundus Records. Murkigt mangel en masse!

Osignade Chicagobandet INNER DECAY är listans nummer tre med "Souls Of War". Det här är ett band som jag tror kommer att växa med tiden. Det är lite DIY-punkigt på sina ställen, melodiöst och pompöst på andra håll, lite pig squeal på det och så en massa galoppdöds och hockeyrefränger. Det är inte alls så spretigt som det låter av min beskrivning men bitvis känns det som grejs man hört förut.

En portion renodling och fokus så blir detta på sikt fint som snus tänker jag.



Redan i inledningen av låten Ominous Prevision känner man att det är ett gött mos som är på väg att levereras. Och mycket riktigt, MASS INFECTION pekar sannerligen med hela dubbelkaggen på fullängdaren "Shadows Became Flesh". Bra growlarbete, tekniskt korrekta riff men utan att bli för snåriga och på så sätt dra ner mangelfaktorn. Ja, vad ska man säga? Prick så här tycker jag att det ska låta när man blir sugen på en rejäl dödsmetallsmocka.

Som avslutning kommer ännu ett ystert tjolahoppsanband i form av VITRIOL. Tänk ett mer dödsmetall-orienterat ANAAL NATHRAKH så är du nära vad gäller ljudbilden. Nerven är ungefär densamma men där de sistnämnda gärna blandar in fler genres för att bryta upp intrycket vill VITRIOL snarare dra ned oss längre i dödsens själva kärna.

Ep:n "Pain Will Define Their Death" släpptes osignad men sedan var Century Media Records snabbt framme och klippte till med ett kontrakt och det förstår jag till fullo. Fördjävla snyggt omslag dessutom. Fem av fem körsbär!

Med detta, mina vänner, tager vi helg. På återseende!

/Susanne

Fredagslistan 2019, vecka 34: Döds var det här!

Featured Post

Fredagslistan 2025, vecka 42: Fem finska trumpinnar del 2

Då är vi tillbaka i det glada Finland för lite mer upplyftande musik. Jag passar på att lägga in en rejäl varning här. Många av banden och a...

Populära inlägg