fredag, november 02, 2012

Fredagslistan vecka 44: Död

Denna veckan tar vi upp ett synnerligen gediget behandlat ämnesområde inom den extrema musiken, nämligen döden. Det kan tyckas, fullt förståeligt, vara ett hart när dräpande uppdrag att välja ut ett antal låtar ur den digra skörd låtar på detta tema. Så jag satte vissa begränsningar: ordet "death" var tvunget att återfinnas antingen i bandets namn, eller i låtens/albumets titel. Plus att jag gav mig själv tillåtelse att ha med fler låtar än tio.

Sen insåg jag ju att risken för att enbart välja låtar ur death- eller thrash metallens synnerligen likbeströdda foror var överhängande. Så, ytterligare begränsningar på att inte enbart ha med låtar från dessa subgenres.

Så, med detta sagt - nu kör vi!

Jag insåg att jag aldrig på några villkors vis skulle komma undan med att göra en lista på detta tema utan att ha med en låt av DEATH. Det tror jag nog även ni misstänkte redan när ni läste titeln på inlägget. Overactive Imagination från "Individual Thought Patterns" (för övrigt min favoritskiva av bandet) inleder veckans lista. DEATH kommer alltid framstå som ett av de mest intressanta banden som kravlade sig upp ur gravarna i slutet på 80-talet. Låtarna ligger på en gastkramande nivå, och jag tycker att Chucks röst har något verkligt unikt över sig.

Återaktiverade ENTRAILS kör på med fullt old schoolstuk. Kolla bara in omslaget till "The Tomb Awaits" och låt er svepas med till det gyllene 1990-talet. Produktionen är Sunlight rakt av. Crawling Death är en kvalitetslåt som visar på att bandet kan skriva slagfärdiga låtar. Bara att kapitulera.

OBITUARY ger oss en kall kram från skivan "Frozen In Time". Det kan man förresten hävda att bandet är, mest på gott om ni frågar mig. Slow Death heter låten.

DISMEMBER. Ja, ni såg det komma en mil bort inte sant? Det är ju i stort sett omöjligt att köra en lista med detta tema och inte ha med hjältarna från Stockholm. Death Conquers All från bandets självbetitlade svanesång innehåller inte bara bandets patenterade köttsound men också kyrkklockor. Mycket snyggt.

Nu kör jag fan black metalsvepet: WATAIN - ohotade kungar på tronen med en svavelosande liveversion av Reaping Death dundrar in och visar vad kistan är gjord av. Sedan bryter vi av med lite mainstream med DIMMU BORGIR. Okej, allt är ju relativt - men nog får norrmännen anses vara vida mer lättillängliga än WATAIN. Från "Death Cult Armageddon" valde jag Allhelgens Död I Helveds Rike. Black metalsvepet avslutas av magiska DISSECTION och Thorns Of Crimson Death.

Raskt över till deppiga KATATONIA. Inget hushållsband hemma hos mig, men In Death, A Song tycker jag gör jobbet alldeles utmärkt. Lika bra som den är kort - NASUMs The Engine Of Death. Ja, jag vet att jag kör den ofta, men så är den också min favoritlåt i bandets diskografi. Som ju är stor. Efter en dylik pungspark kan det ju vara skönt att få en låt som är som balsam för själen. Från OPETHs till produktionen torraste skiva "Damnation" tar vi såklart Death Wispered A Lullaby.

HIGH ON FIRE har jag totalt tappat intresset för på senare tid. Dock är det så att en av de första skivorna jag recenserade för WeRock var bandets "Death Is This Communion". För fem år sedan tyckte jag att den var värd 7/10. Idag skulle jag nog inte orka lyssna igenom hela skivan. Men titellåten funkar fortfarande förträffligt.

Den emotionella stormörsaren plockas fram med PARADISE LOST. Att säga att jag inte blev svårt nerknarkad igår på fullständigt magiska Faith Divides Us - Death Unites Us hade varit en underdrift. Jag tror, utan att överdriva, att jag enbart igår lyssnade på låten över 20 gånger. Den är galet bra, och det är kul för jag gav aldrig skivan den ligger på en ärlig chans när den kom. Det känns som att jag nog ska göra det nu.

Avslutande duon är nog två förväntade spår även de - ENTOMBEDs Masters Of Death och SLAYERs Angel Of Death. ENTOMBEDs dänga har dels ett gött driv, dels ett fruktansvärt sväng. Spetsa öronen vid 2:17 då bandet fläskar på med tunggunget och försök att inte le som en tokig. SLAYER är ju vad de är - en bättre avslutare på listan och en mer fartfylld kvalitetssmocka inför helgen är Angel Of Death har jag svårt att tänka mig.

/Martin


Inga kommentarer:

Featured Post

Fredagslistan 2019, vecka 50: In på upploppet

Goddagens! Idag är det inte bara fredagen den 13:e utan även lucia och då kan vi ju passa på att tänka både på blandade skräckfilmer och på...

Populära inlägg