För att fira att Frankrike har tagit sitt förnuft tillfånga när det gäller det politiska valet och att de i skrivande stund är i semifinal i Fotbolls-EM tänkte jag passa på att göra en lista med lite franska smällkarameller. EDIT. Det gick inte så bra för Frankrike. Vad det gäller musiken verkar den tyvärr inte vara riktigt på samma våglängd. De kändaste banden är på något sätt rasister, antingen för att vara edgelords eller för att man verkligen är stenhård bonnig rasist. Jag försöker att undvika den värsta skiten men ibland slinker det med band där den politiska ståndpunkten inte bara är tveksam utan helt och hållet förkastlig.
Låtarna hittar ni här och längst ner i inlägget. Nu kör vi igång
Den franska blackmetalscenen har länge varit ganska militant. Inte minst det deppiga gänget Les Légions Noires (LLN) som härjade omkring i början och mitten av 1990-talet. Jag snor lite från Metal Archives där man kan läsa att följande band ingick i den svarta legionen: Aäkon Këëtrëh, Amaka Hahina, Belathauzer, Belkètre, Black Murder, Brenoritvrezorkre, Chapel of Ghouls, Dvnaèbkre, Dzlvarv, Moëvöt, Mütiilation, Satanicum Tenebrae, Seviss, Susvourtre, Torgeist, Torture, Vagézaryavtre, Vèrmyapre Kommando, Vlad Tepes, Vor.ulkr, Vzaéurvbtre, och Zelda.
Det var en ganska gedigen lista måste man säga. Hur många av banden som kan sägas vara något mer än ett kort projekt eller verket av en enskild person kan vara lite lurigt. Sammantaget kan man säga att det var individer som hade en någorlunda samma syn på musik och black metal som livsstil. Inte sällan är det ganska opolerat men ändå melodiöst. Ganska likt finsk black metal. En del av de här banden uppfann också lite egna språk och fraser som de använde sig av i sitt musikskapande. Jag tänkte ändå att vi kan ta avstamp där någonstans och börja med en låt från Vlad Tepes.
Vlad Tepes - Drink The Poetry Of The Celtic Disciple" (Celtic Poetry, Demokassett, 1994).
Vad ska man säga? Här har vi riktigt rå och dåligt inspelad black metal av finaste snitt. Det låter tunt och skrikigt och som om någon bankar på grytlock. Låten ska vara någon form av översättning och tonsättning av en Charles Baudelaire dikt. Det kan man kanske inte riktigt tänka sig när man hör låten även om den franska diktningen och litteraturhistorien naturligtvis också kan inspirera unga och onda män. Sången låter nästan som att någon håller på att spy och det är ett extra plus. Vlad Tepes bestod av två personer och även fast bandet bara var aktivt mellan 1993-1996 hann de med att ge ut ca 11 demos och ett par splittar. Deras influenser på modern black metal kan inte understrykas nog. Än idag pratas det om musik som är gjord i samma anda som LLN. Som bonus kan det tilläggas att medlemmarna i Vlad Tepes mordhotade utgivaren av fanzinet Petrified Zine då han skrev ut deras adress. Mycket beef på denna tiden i black metal scenen. Jag tänkte att vi tar en till godbit från Den Svarta Legionen.
Mütiilation - "New False Prophet" (Black Millenium (Grimly Reborn), Drakkar Productions, 2001).
Meyhna'ch grundade detta enmansband redan 1991 och slog hela världen med häpnad när han år 2024 släppte ett nytt album vilket är det första sen 2007. Den låt jag har valt är från en skiva som är någonstans mitt i utgivningen men det är också för att den har ett fantastiskt omslag. Musikaliskt har bandet gått från en väldigt rå form av black metal till lite mer tillgängligt. Med fokus på lite mer. Det är fortfarande opolerat och en ganska hård ljudbild men Meyhna'ch kontrollerar sin röst lite bättre och det är inte lika mycket dist på sången. Faktiskt har denna man en ganska bra black metal sångröst, det är inte helt olikt Attila från Mayhem och vid vissa tillfällen närmar han sig Abbath från Immortal. Med Mütiilation vet man aldrig riktigt vad man får när det kommer till trummor. På "New False Prophet" är det trummaskin som gäller vilket gör att musiken får en extra dimension av rötenhet som jag uppskattar. Detta är ett av de band som kan sägas vara lite som black metals svar på Motorhead. De kör på i samma stil och har gjort det sen början med lite eller ingen variation. Just produktionsvärdet och stilen gör att detta band tillsammans med andra från LLN inte kan sägas vara den lättaste scen att börja gräva i som nytt black metal fan. Nu är det dags för att ta oss an något annat, kanske den mest straffande black metal som skapas i Frankrike. Först ut är Antaeus.
Antaeus - "Control and Abuse" (Blood Libels, Norma Evangelium Diaboli, 2006).
Antaeus bildades redan 1993 och även om sångaren MkM inte kom med förrän 1994 har han sen dess fört bandet framåt till oanade höjder. Med släpp som Cut Your Flesh and Worship Satan (2000) är det kanske ingen överraskning att bandet har varit kända för att vara extrema i sitt sätt att behandla sina kroppar både när det kommer till liveuppträdanden och utanför scenen. Detta har haft sitt pris då bandet har haft medlemmar som spelat och hoppat av under tiden. LSK som spelade bas i bandet i flera år finns inte kvar i livet och hennes död tog hårt inte bara på Antaeus utan även på stora delar av den franska black metal scenen då hon spelade i flera stora band och var väldigt aktiv på olika sätt.
Vad kan man då förvänta sig av ett band med denna mörka bakgrund? För min del är det något av det bästa jag har hört när det kommer till black metal. Det är extremt snabbt, våldsamt och med texter kring kristendomens tveksamheter. Precis vad man kan förvänta sig av en sliten missbrukande diabetiker som MkM. Även om både skivorna innan och efter Blood Libels är bra är det ändå denna skiva som jag tycker är den ultimata Antaeus upplevelsen. Efter låtarna "Rot" och "Cyklik Torture" kommer "Control and Abuse" in och manglar på tills mitten av låten där bandet går över till att spela ett stämningsfullt lugnt parti och när låten sen startar upp med sitt mangel kan inte jag hjälpa att jag får gåshud trots att jag har hört denna låt ett hundratal gånger. Denna skiva är enligt mig black metal perfektion.
MkM drev tidigare Spikekult Produktions och var med och startade upp Norma Evangelium Diaboli som många kan hålla med om är ett av de intressantaste black och death metal skivbolagen som finns än idag. Bara det i sig är ett eget kapitel som säkert kommer få en egen lista någon dag.
Rekommenderar verkligen alla som har något intresse alls för black metal att kolla in Antaeus. Skivan Condemnation (2016) vilket är det senaste livstecknet från bandet kan sägas vara mötet mellan black metal musiker och en grindtrummis vilket också är väldigt bra men når inte samma höjder som tidigare släpp. Det vore tjänstefel att inte ha med Aosoth på denna lista.
Aosoth - "III-3" (III: Violence & Variations, Agonia Records, 2011).
Aosoth är för mig ganska unikt i det att det är ett black metal band men snarare har en ljudbild som snarare för tankarna till dödsmetal. Aosoth gör musik som jag personligen känner mig instängd och klaustrofobisk av. Det är dissonant och rituellt. Inte sällan ganska långsamt och malande med intressant användande av ljudeffekter och synthar. Det är ingen mindre än BST som ligger bakom detta. Denna man har jag nämnt tidigare på bloggen då han är inblandad i en massa olika projekt och dessutom har en studio där han spelar in flera olika band. Just Aosoth är verkligen lyckat i mötet mellan MkM och BST. MkMs röst passar onekligen in och skapar en extra dimension av obehag. Därför är det lite märkligt att denna skiva också har getts ut i en helt instrumental version av MkM på hans Spikekult Productions bolag. Den vanliga vinylversionen av skivan kommer med en insert där låtttexterna är skrivna på brailleskrift och fram tills nyss har jag inte sett några texter alls utskrivna.
Namnet Aosoth är taget från en av de gudinnor som finns inom den religiösa grenen Order Of The Nine Angles. För den som inte är bekant med Order Of The Angles (ONA/O9A) kan det sägas att det är en brittisk militant ockultistisk och högerextrem rörelse som startade på 1970-talet. Organisationen har fått uppmärksamhet då den ansåg att satanism var för influerad av hebreiskt tänkande och ville skapa egna ritualer och gudar. Under 1980-talet växten denna rörelse och hade flera nynazister som medlemmar. O9A utförde också en del terrordåd och än idag har bland annat FBI på sin lista över aktiva terrororganisationer. Aosoth har också texter som är tagna från verk som ingår i O9As lära. Det är lite oklart hur mycket Aosoth är involverade i organisationen i sig och det finns flera black metal band som använder sig av texter och teman som har sitt ursprung i Order Of The Angles.
Att bandet använder sig av texter och termer som är tagna från O9A tror jag också påverkar en hel del. Det seriösa ämnet och mörkret blir ännu mer närvarande. Jag har bara läst en av Order Of The Angles texter och för min del är det svårt att svara på hur mycket av deras religiösa doktriner som har implementerats i Aosoths musik. Jag förstår att det kan vara avskräckande för personer att lyssna på ett band som är influerade av denna typ av organisation men frågan är som vanligt hur mycket som faktiskt är riktig tro och hur mycket som är "shock value". För den som är intresserad finns texten "The Sinister Tradition" tillgänglig hos välsorterade bokhandlare på nätet.
För att avrunda denna omgång så måste det bli ju lite häxmetal!
Darvulia - "Monotones conjurations" (L'alliance des venins, Battlesk´rs Productions, 2005).
Darvulia började som ett enmansprojekt 1999 men redan från andra fullängdaren blev bandet en duo och fick en riktig trummis. Bandnamnet är taget från en ungersk häxa som var ökänd och sägs ha varit en betjänt till Elisabeth Bathory. Bara där är det häxigt så det förslår. Lägg till att bandet har låtar om allmänna häxerier och precis som i fallen med flera LLN band också använder sig av ett eget påhittat språk så kan ni nog förstå att det verkligen faller mig i smaken. Eftersom vi redan är inne och nosar på detta spår kan det också vara värt att Darvulia ingick i ett sorts musikaliskt kollektiv som hette "The Apostles of Ignominy" där även banden Malekhamoves, Malhkebre och Sektarism ingick. Darvulia splittrades tyvärr 2015 men hann ge ut tre fullängdare och ett par samlingar. Låten jag har valt är tagen från deras andra fullängdare och man kan även se den klassiska ockulta symbolen "Hand of Glory" pryda omslaget. Musiken är ganska rå och dissonant men professionellt inspelad så att det aldrig blir för dåligt. Ofta är riffen hypnotiserande och sången desperat och skrikig. Helt fantastiskt häxmetal med andra ord. Dessutom vågar bandet stanna upp ibland och även om det inte blir riktigt lika doomigt som Sektarism.
Det var allt för mig denna gång. Låtarna hittar ni här.
/Oscar K.