fredag, april 25, 2025

Fredagslistan 2025, vecka 17: Dormant Ordeal

Ett tekniskt dödsband som inte låter så värst tekniskt. Som samtidigt har ett hyfsat nytt sound men utan att det åter alltför modernt. Med meckighet här och var men ändå inte så pass meckigt att det tar över känslan av röj. Går det? Ja, jag vill nog påstå det. Jag fick upp DORMANT ORDEAL som tips efter en session i Youtube (där ett klipp ledde till ett annat och ytterligare ett och ja just ja, de där är ju kusiner och vem var nu han som var med i det där franska bandet?) och lo and behold, det här var inte alls dumt. Musiken finns här och längst ner i listan.

Eftersom jag helt tappat koncepterna och hamnat i någon parallell tidsräkning var jag totalt oförberedd på att det var min tur med fredagslistan idag men det löste sig ju bra när dessa glada gossar från Polen dök upp. Listan består helt enkelt av deras senaste fullängdare "Tooth and Nail" som släpptes rätt nyligen. Skivomslaget kan vi konstatera för tankarna till tysk body, tidigt 80-tal.

Två till antalet är bandmedlemmarna (båda heter lustigt nog Maciej i förnamn), de är signade på Willowtip Records och har idkat band sedan 2005. Bandfotomässigt ligger de på en rimlig nivå, vi har flagnande fönster och husvägg, blickar som går åt olika håll samt en karl i fokus och en inte. Uppsatta frisyrer men inte direkt några klassiska man-buns utan mer slarviga tofsar. Det tackar vi för. Precis lagom pretentiöst får jag säga, de ser fortfarande ut som musiker och inte grafiska designers. Jag får en viss känsla av ULCERATE av musiken och det är bra betyg. Kanske som ett bättre DEATHSPELL OMEGA eller ett BOLT THROWER helt utan punk och thrash. Det finns något melankoliskt över "Tooth and Nail" som jag gillar men också ett visst mått av ösighet. 

Hoppas ni också ska gilla det för nu är det vare sig vi vill det eller ej fredag och med den kommer också en helg. Då ska vi vila och kanske dricka en öl och äta en smörgås. På återseende.

/Susanne

Fredagslistan 2025, vecka 17: Dormant Ordeal

fredag, april 18, 2025

Fredagslistan 2025, vecka 16: Judaspåsken


Som alla vet hade påsken inte varit så mycket att lägga i ägget utan den mest baktalade av Jesu lärjungar: Judas Iskariot. Den ursprunglige förrädaren, som har sin plats allra längst nere hos Djävulen i Dantes helvetesvision, är ju trots allt den viktigaste lärjungen. Utan hans angivande av Jesus igår, besatt av Satan själv, ingen korsfästelse idag, och ingen uppståndelse på söndag. Vad vore kristendomen då, liksom? 

Men nog om teologi. Såklart utgör Judas-karaktären en hejdlös inspirationskälla för metalband. En sökning på Metal Archives ger över 2000 träffar på låttitlar med Judas - även om en stor del är Judas Priest-covers så talar det ju för Iskariots odödliga influens på den tyngre rocken. Så här kommer alltså åtta låtar av varierande hårdhetsgrad, om och med den störste syndaren som möjliggjorde fundamentet för ett par miljarder människors tro. 

 

Glad påsk! Listan hittar du här!

 

JUDAS PRIEST - "Judas Rising" (Angel of Retribution, 2005). Om jag förstått det rätt var detta Halfords återkomst till Priest. Hyfsat pigg låt ändå för att vara sådär sjuttio år in i karriären! Och förvånansvärt nog enda albumspåret som heter något med Judas, vad jag kan se.

 

IRON MAIDEN - "Judas Be My Guide" (Fear of the Dark, 1991). Och här: sista skivan innan Bruce avhopp. Underskattad skiva bortom titelspåret! Bra produktion, snyggt omslag, mestadels starka låtar. Jag hittade den här på en kassett på skolgården när jag var barn, ungefär halva albumet. Resten var Bob Marley och Eric Clapton. Bra ingång till Maiden.

 

STRATOVARIUS - "The Kiss of Judas" (Visions, 1997). Av alla länder som är erkänt bra på power metal är ändå Finland sämst. Jag tycker ändå den här biten har något - sannolikt bara nostalgivärde på grund av en samlingsskiva från Noise Records som blev mitt soundtrack en sommar under högstadiet (Celtic Frost, Kreator och Gamma Ray smällde lite högre än finnarna här). Men nu är vi trogna temat och håller ut i sex minuter. Det är ju trots allt långfredag.

 

HELLOWEEN - "Judas" (Judas 12", 1986). Vet ni vilka som är bäst på power metal? Tyskland såklart. Och de peakade tidigt, med Kai Hansen-era Helloween. Har haft med den här låten tidigare, men jösses vilken speed metal-hit det här!

 

HOLY TERROR - "Judas Reward" (Mind Wars, 1988). Amerikansk speed/thrash metal med egenartad sång. Snabbt ska det gå! Häftigt band, även om jag inte är så insatt i dem.


JUDAS ISCARIOT - "Damned Below Judas" (The Cold Earth Slept Below, 1996). Nu snackar vi. Folk som rackar ner på amerikansk black metal får ju skärpa sig, även om Akhenaten främst låter som en andra gradens Darkthrone-klon här i början av karriären är Judas Iscariots diskografi helt klanderfri. Och han visste, precis som sin namne, när det var dags att släppa allt och lämna scenen (utan trettio silvermynt men istället med hedern i behåll).

 

HATE ETERNAL - "Behold Judas" (I, Monarch, 2005). Gjorde Erik Rutan den bästa dödsmetallen under hela nollnolltalet? Eventuellt utkonkurrerad av Nile, men det är inte långt ifrån. Herregud vad den här skivan snurrade i min discman när det begav sig. Varför spela snabbt när man kan spela snabbast?

 

ADORIOR - "Begrime Judas" (Bleed on my Teeth, 2024). Min förra lista hade med en låt från Adoriors debut, men här kommer "hitten" från deras oväntade återkomstplatta från ifjol, efter 19 års tystnad. Det är lika rivigt och otrevligt som alltid, riktigt bra det vill säga. En lämplig slutpunkt för den här listan!

 

//Andreas

måndag, april 14, 2025

Fredagslistan 2025, vecka 15: Nytt och gammalt från Kanada

 Kanada är ett land med starka punktraditioner. Det är väldens näst största till ytan men toppar även listar över de mest glesbefolkade. De har gett världen storheter som Toronto Maple Leafs och Trailer park boys. Utöver punk och hardcore spelas det även habil döds och black (se listor av övriga skribenter) för att inte tala om RUSH (jag förlåter Neil Peart för Ayn Rand-dumheterna på 2112).

 Listan hittar ni HÄR!

Vi börjar med ett av mina absoluta favoritband Propagandhi. De släpper nytt efter åtta år i radioskugga och två låtar från plattan At Peace har smugit sig ut. Propagandhi har varit uppe tidigare och kort sammanfattat kan det sägas att de gått från skatepunk på tidiga 90-talet till proggigare punk med thrash-influenser från mitten av 00-talet. Det senaste är inget undantag.

Nästa gäng heter FUCKED UP och behöver nog ingen introduktion. Bandet bildades i Toronto 2001 och den klassiska debuten Hidden world kom 2006 och jag har varit ett fan sedan dess. Det är rockigt, ösigt och förbannat. Jag blev förvånad när jag såg senaste singeln i mitten av mars med tanke på att det kom två (!) plattor förra året. Inte mig emot dock när de håller såhär hög kvalitet. 

Vi håller oss i Toronto och säger hej till PUP. Debuten kom 2014 och jag var hooked från första lyssningen. Det är punkigt, drar åt garagehållet, snyggt producerat med skramliga element och löjligt hög energi. Nya plattan kommer, precis som Propagandhis, i maj och låtarna som läckt är en perfekt blandning av gapiga bangers och lugnare garagerökare.


 Ingen Oskar S lista utan gammel-HC. Vi säger hej till Joey Shithead och D.O.A. och lägger klassikern Hardcore ’81 på spelaren. D.O.A bildades i Vancouver 1978 och har gjort allt, spelat överallt och släppt hur många skivor som helst. Förutom musiken är Joseph Keighley, som Joey S egentligen heter, engagerad i sociala frågor och klimatrörelsen. Scott Crawfords (Salad Days) dokumentär om Keighley kom förra året för den intresserade. Hardcore ’81 är en platta jag lyssnat fruktansvärt mycket på och vi sätter nålen på den otroligt svängiga andra låten Unknown.

Vi avslutar med hjältarna i SNFU som bildades i Edmonton 1981. Man kan säga att bandet bestod av två läger: den karismatiske sångaren och textförfattaren Ken Chinn och bröderna Belke (gitarr och bas) som skrev all musik, som inte drog helt jämt på grund av Chinns droganvändande och oberäknelighet. För den intresserade kan jag inte rekommendera dokumentären Open your mouth an say Mr Chi Pig från 2010 nog. Det är bland det sorgligaste jag någonsin sett och jag blev otroligt ledsen när han gick bort 2020. Men hur låter musiken då? Himmelsk är svaret. De tidigare skivorna har det gamla goa hardcore ljudet och från återföreningen på 90-talet drar det mer åt skatepunk men med det skitiga opolerade gamla ljudet. Låten är tagen från den andra skivan och ger en bra introduktion till kombinationen Belkes låtskriveri och Chinns texter.

Äh, vafan. Vi avslutar med Closer to the heart av RUSH, vi är trots allt i Kanada.

/Oskar S

fredag, april 04, 2025

Fredagslistan 2025, vecka 14: Punk!

 Gott folk! 

Under en lång, kanske alltför lång, hade jag en avog inställning till punken. Min inställning var inte på några sätt logiskt betingad. Jag växte upp i Karlskrona, en punkstad av rang med en massa konserter på Musikhuset Oden, min bror inte bara lyssnade på punk, utan spelade också trummor i ett punkband under en period tills texterna blev lite väl kryddade för vår moders smak. Kanske ska tillägga att han gick på mellanstadiet. Nä, jag tror att det hade att göra med att jag var emot den inställning som punken hade till sig själv - att alla kan spela oavsett hur jävligt det lät. Och ja, det tyckte jag att det gjorde oftare än det lät bra. 

Tack och lov har detta ändrats - jag har blivit äldre och klokare, och även om jag föredrar punkband som vet vad de pysslar med på sina instrument så hatar jag inte band som inte vet. Alltid nåt, eller hur? 

Veckans lista är en spretig blandning. Lokalt, och med det menar jag Sverige, massor med forta trummor, gärna med tvåtakt och melodisk sång, men också band med mer dragning åt rock. Aktiva band och nedlagda band. Det jag har valt bort är uppenbara band som EBBA GRÖN som jag verkligen gillar men som känns lite uttjatat, och LASTKAJ 14 som jag redan lyft så jävla mycket. Ni hittar listan här (Youtube) och här (Tidal) och, såklart, längst ner i inlägget. 

Vi kör!

SLÖA KNIVAR från Malmö. Vilket magiskt bra bandnamn tänkte jag när jag såg det första gången. Dessutom blev jag glad när jag fick reda på att Peter, basist i bandet, jobbar som vaktmästare på Dunkers kulturhus. Det är stört omöjligt att inte gilla det här bandet. Magiskt bra driv i det mesta. Jag har valt Internetprofet från "Hejdå mesar" som kom förra året. En låt som har det mesta. Forta trummor, tungt sväng och sång på en härligt brötig och grov skånska. 






ASTA KASK - ett legendariskt band som jag bara börjat utforska. Som stor uppskattare av trallpunk så känns det oundvikligt att jag kommer dyrka det här gänget som bildades i Töreboda 1978. För att vara ett band som har bytt medlemmar och lagt ner och uppstått rätt mycket så är det ett helvetiskt härligt härj i bandets musik. Jag har valt Än Finns Det Hopp från "En för alla Ingen för nån" som kom 2006. Den har allt jag gillar med punk - tvåtakt, fantastisk sång i stämmor ljuvliga nödrim och sjysta breaks. 

BORGERLIG BEGRAVNING! Först var de bara ett otroligt bra bandnamn, men det är inte svårt att imponeras av det här bandet som drog igång i mycket unga år. Vid första giget på klassiska Café 44 var basisten Julian 10 år! Kopplingen till ASTA KASK finns i det att BORGERLIG BEGRAVNING bildades efter att ha sett ASTA på Gröna Lund. Detta är så otroligt charmig musik att det är omöjligt att inte gilla. 






GOLVAD GRÄVLING från Ängelholm. Ett av de hetaste banden inom genren just nu som jag förstår det. Underbar rocksensibilitet som slirar lite hit och dit. Jag är svårt förtjust i sången som skevar så bra. 









Ett punkband med utpräglad sensibilitet för rock är HELA HUSET SKAKAR. Bandet kommer från Huddinge, men sångaren Lennart är från Bjuv. Jag har tagit en låt från en liveplatta som spelades in i det legendariska Ultrahuset, ett ställe som drevs av Tompa Eken med andra och som blev ett nav i inte bara den svenska punken, men också gästade en sinnessjuk mängd av utländska band. Det är verkligen inte svårt att charmas av Spring Undan Borgare som förutom ett härligt budskap har en sprittande nerv som inte går av för hackor. 

Vi avslutar med KRIGSHOT och låten Krigshetsare som känns kusligt aktuell. Detta projekt är sprunget ur flertalet band, däribland NASUM och DISFEAR och jävlar i gatan så otroligt bra detta är! Hade en kängpunkslipsten tagit bandform, ja då hade KRIGSHOT varit en het kandidat för den manifestationen. 

Vi tar helg på detta!
/Martin


Featured Post

Fredagslistan 2025, vecka 17: Dormant Ordeal

Ett tekniskt dödsband som inte låter så värst tekniskt. Som samtidigt har ett hyfsat nytt sound men utan att det åter alltför modernt. Med m...

Populära inlägg