Lite rensning

Såg till min stora besvikelse att jag inte kan gå på Scandinavian ProgPower på The Rock i november. Varför? Jag jobbar hela helgen! Japp, både lördag och söndag går åt till att hjälpa i och för sig trevliga människor som har sökt sig till biblioteket. Well, well....

Sen har jag tagit bort den feta listan över Helsingborgs stadsbiblioteks metalplattor eftersom vi har bytt system så stämmer inte den listan alls. Tanken är att det ska komma upp en ny, tydligare och framförallt utökad lista när jag lärt mig hur jag gör dynamiska länkar igen.

Hatesphere ställer in Dimmu-turnén

Enligt Blabbermouth kickas Hatesphere's sångare med omedelbar verkan vilket leder till att bandet ställer in sin medverkan på Dimmu Borgirs turné i höst. Tur att man hann se bandet i Helsingborg, men ändå lite trist eftersom jag tyckte att Jacob Bredahl stod för en gedigen sånginsats på Hatespheres senaste släpp Serpent smiles and killer eyes.

Woohoo!

Med risk för att låta som en självgod jäkel sticker jag ut hakan och hävdar att bästa stället att bo på i Sverige denna höst/vinter är Skåne. Varför? Därför att de fede konserterna i regionen är många, och riktigt riktigt tunga.

Om Dark Tranquillitys spelning på KB för några veckor sedan var en bra start på konserterna denna höst skäms inte fortsättningen för sig heller. Först ut är de gamla rävarna i Entombed tillbaka i god form med släppet Serpent Saints på The Tivoli i Helsingborg nästa fredag - och äntligen ska jag se till att bocka av detta band från min måste-se-lista. Känns närmast perverst att man inte har sett denna legendariska kombo live! Hoppas att de kör "Out of hand" från favoritsläppet Wolverine Blues - då lär jag få storspatt av glädje!

Entombed i all ära - Behemoth smäller högre just nu i min bok, vilket läsare av denna blogg nog vet. Annars kan man kolla här. Skånes närhet till Köpenhamn är nånting som inte nog kan prisas denna höst - för i Köpenhamn ligger The Rock, klubben som har bjudit på band som Cannibal Corpse, Hatesphere, Morbid Angel, ja ni fattar att det är heavy shit vi pratar om här. 11/10 lär stället brisera när den polska death/blackbataljonen med trumdemonen Inferno bakom kaggarna anländer för leverans av sonisk slakt.

Oktober verkar bli den mest konsertspäckade månanden under hösten, för ytterligare två konserter i slutet på månaden - Eastpack Antidote turnén med helsingborgsmetallarna Soilwork som headlinare på KB 27/10 samt Dimmu Borgirs gig på Mejeriet i Lund tillsammans med Hatesphere och Amon Amarth månadens näst sista dag - borgar för att nackkotorna är rejält nerslipade och plånboken ganska tom efter dessa urladdningar!

Men det är bara att ladda om inför Scandinavian ProgPower på The Rock den 10/11 som även finns i tvådagarsversion om man nu skulle känna för det. Hoppas bara att Darkane genomför sin spelning trots Andreas Sydows avhopp.

Efter vad jag tror kan bli det mest tekniska giget under hösten dröjer det exakt en månad till en helvetes urladdning i KB-hallen när Black Crusade turnén kommer för att med Robb Flynns ord "to plunder all of the vodka in all your towns and see our beer-breathed brethren pillaging alongside us". Black Crusade paketet har en verkligt imponerande line-up. Vad sägs om Machine Head, Arch Enemy, Trivium, Dragonforce och Shadows Fall?

Enough said.

Fet inledning på konserthösten med Dark Tranquillity

Tänk vilken skillnad det är på spelningar och spelningar! Dark Tranquillity smäckte järnet på KB i lördags inför en närmast dyrkande publik.

Läsare av denna blogg vet att jag gillar KB som lokal - desto trevligare blir den när den fylls av en massa metalheads helt inställda på att banga järnet till Blofly, Sonic Syndicate och kvällens headlinare Dark Tranquillity. Blofly måste ha spelat världens kortaste set, för när jag snubblar in på KulturBolaget vid 21.20 är redan Sonic Syndicate igång. Jag behöver inte lyssna särskilt länge för att konstatera att ljudet är väsentligt bättre än när jag såg gruppen på Malmöfestivalen i augusti, men å andra sidan sedan när får man uppleva bra ljud på den festivalen? Bandet öser på som fan, och lyckas bra med att värma upp publiken - det moshas till och med i blygsam skala längs framme vid scenen.

Ända sedan jag såg DT på Sweden Rock i somras har jag velat se bandet igen, mycket för att ett dödsmetallband (även om det är melodiskt) inte funkar speciellt bra i dagsljus. Om bandet funkar bättre på en rökinpyrd scen? Det kan man konstatera redan till första låten - "Terminus (where death is most alive)" för ett sådant spelglatt gäng som står på scen får man leta efter! DT är sprängfyllt av självförtroende och det märks. Bandet matar på med "The lesser faith", "Misery's crown", "Lost to apathy", "The new build", "Inside the particle storm", "Blind at heart" plus en mängd andra som jag inte kommer ihåg namnet på!

I absolut centrum står Stanne, denne demoniske publikdominator vars röst är så vansinnigt bra! Hans publikkontakt borde vara förebild för alla frontmän - han till och med stagedivar!

Resten av bandet gör sitt till, och verkar stortrivas, men det är ändå sångarens makalösa glädje som sitter kvar i skallen, även några dagar efter konserten.