Operation: Mindcrime re-visited

Någon gång i månaden brukar jag bläddra igenom bibliotekets bestånd av metalplattor som är inne för tillfället för att se om det finns något som man är sugen att lyssna på. Denna gång flippade jag över till QUEENSRÿCHE "Operation: Mindcrime" och tänkte - "ja, varför inte".

Och det fantastiska är att skivan fortfarande är lika bra! Vissa plattor häpnar man över att de fick så stort genomslag, kanske inte omedelbart, men över tid visade sig vara verk som har stått emot tidens tand. "Operation: Mindcrime" kom ut 1988 och var QUEENSRÿCHEs tredje platta. Kollar man på utgivningen detta år finner man skivor som CINDERELLA "Long Cold Winter", DEATH "Leprosy", EUROPE "Out Of This World" och TESTAMENT "The New Order". En av de skivor som möjligen skulle kunna ställas bredvid "Operation: Mindcrime" i fråga om pretentioner är IRON MAIDEN "Seventh Son Of A Seventh Son", men annars måste nog QUEENSRÿCHEs platta verkligen ha framstått som en främmande fågel.

Tematiska plattor har alltid varit lite av ett vågspel, som ibland går hem, men det brukar framför allt vara band som redan har uppnått ett visst mått av framgång som gör dessa. Men gosse, jag kan inte säga att jag är besviken på att sångaren Geoff Tate kämpade igenom idén att göra en platta med en handling mot de andra i bandet, som till en början var synnerligen skeptiska.

I efterhand har "Operation: Mindcrime" på ont och gott blivit Plattan för QUEENSRÿCHE och de testade att göra en fortsättning på historien om knarkaren Nikki, Syster Mary och den onde Dr. X 2006 givetvis utan att lyckas infria förhoppningarna på en lika fantastisk skiva som del 1 som fortfarande kvarstår som en av de absolut bästa konceptplattorna, i alla fall i min bok.

Thrive

Det lönar sig ofta att spela trummor i olika sammanhang - speciellt när man möter en person som Gustav Brattström, en av gitarristerna i lundabandet THRIVE, i Krischanstaspääxets band.

Igår fick jag bandets nya demo, "As Curtains Close" och ett gäng genomlyssningar gillar jag fortfarande vad jag hör. Melodisk, men bitvis stenhård metal, gott om 16-delar på baskaggarna och rejält med tonkaskader från gitarristerna. Kul!

Längre recension kommer på werock.se i vanlig ordning.

Bandets myspace hittar ni här.

Behemoth

BEHEMOTHs nya kommer att heta "Evangelion". Om man vill se hur studioarbetet framskrider bör man ge sig över till Shadows of the North där man kan betitta hur Nergal bänder strängar på ett sätt som gör att jag tappar hakan.

För egen del ser jag nog mer fram emot denna plattan än vad jag gjorde med MASTODONs senaste - och med tanke på hur hjärnan nästan sprängdes av förväntan inför den plattan förstår ni säkert att förväntningarna på "Evangelion" är sinnessjukt uppskruvade. Nästan så att skivan omöjligen kommer att kunna leva upp till dem.

Nytt på ingång

Gick till We Love Music - den lokala skivaffären här i Helsingborg (väl värd ett besök för övrigt. Finns även i Lund) och beställde plattor till biblioteket. Dessa alster kommer inom en snar framtid att återfinnas i samlingarna.

Ny bekantskap för egen del - har bara lyssnat på senaste släppet från finska AMORPHIS "Silent Waters" lite grann. AllmusicGuide recommenderar dock denna platta - "Tales from the Thousand Lakes" så den fick det bli.

Har ju höjt ONE HOUR HELLs "Product Of Massmurder" till skyarna både här och på werock.se, så det vore en smula dumt att inte skaffa den till biblioteket.

Personligen tycker jag att varje bibliotek ska sträva efter att ha minst en skiva av fantastiska NASUM - vilket vi också hade i form av "Shift" tills någon med lägre empatinivå än en gurka stal denna. Så, nytt försök med fantastiska "Helvete".

WOLVES IN THE THRONE ROOMs "Black Cascade" ska tydligen vara nåt alldeles speciellt enligt senaste Close-Up Magazine. Shadows, du kanske vet mer om detta än jag just nu *skratt*.

Sparsmakade Jonn Jeppson gav FUNERAL MISTs "Maranatha" betyget 5 av 5 i dagens Sydsvenska Dagbladet och eftersom det funkade så bra med DEATHSPELL OMEGA vågar jag chansa på denna också.

Det var allt för denna gång. Glöm inte att det går bra att mejla inköpsförslag gällande metal/hårdrock till martin.bensch@helsingborg.se eller lägga en kommentar här på bloggen.

Deathspell Omega

Normalt sett när Jonn Jeppson rekommenderar något brukar det inte passa mig - men ett lysande undantag har infunnit sig - DEATHSPELL OMEGAs "Chaining the Katechon".

Som ett stålbad med feeling - så känns det att försjunka i den soniska verklighet bandet från Frankrike skapar på den minst sagt avantgardistiska plattan "Chaining the Katechon". Ett enda spår på 22 minuter av allt från furiöst blastbeatande till dova, fullständigt sinnesjukt ruggiga symfoniska bakgrundsstämmor, dock väldigt sparsmakade sådana, och använda på precis rätt ställen gör att jag fullständigt har kapitulerat inför denna makalösa platta.

Parkmetall

Här är en liten kul grej om man bor i Lund och gillar metal.

Parkmetall är en kul liten grej! Ett gäng hyfsat händiga personer har byggt en stereo till vilken man kan koppla en mp3-spelare som de drar runt med i Lunds parker. Det fina är att man kan mejla in sina favoritlåtar till arrangörerna som sedan sätter spelaren på random vilket ger en skön blandning av allt från black metal till sleaze. Nästa träff är den 17 april.

Nytt på Werock

April månads recensioner ligger nu uppe på werock.se - för egen del lyckades jag åstadkomma inte mindre än fem stycken recensioner (måste vara något slags personligt rekord tror jag). Högst upp denna månad, föga förvånande, ligger MASTODON med "Crack The Skye" men även ONE HOUR HELL med "Product Of Massmurder" hamnar i den högre betygskategorin.

Men också en rejäl sågning av EKTOMORF hinns med i den mån man gillar att läsa sådana texter. BiblioteKarin hyllar tyska AKREA medan Mats introducerar mig för ett tidigare okänt band, Adagio.

Inom kort (hoppas jag) kommer även en recension av DARKANEs konsert på The Tivoli i Helsingborg i lördags upp på sidan.

Kritiker.se om "Crack The Skye"

Brukar vid varje skivsläpp av stor dignitet surfa in på Kritiker.se, en site som på ett bekvämt sätt samlar recensioner av plattor, dels för att kolla vilka tidningar som så att säga hänger med, och självklart också vad som skrivs om plattorna. Detta var även fallet med MASTODONs senaste släpp.

Satte kaffet i vrångstrupen när jag läste Arbetarblandets David Jannati åsikt om plattan:

"För den som uppskattar melodier med djup lär aktens powerballader sätta sig desto bättre." Que?! Powerballander? Nog för att språket förändras men jag ställer mig mycket tveksam till om atlantabandets visserligen mer melodiska platta kan kategoriseras som balladaktigt. Dock är det lite roligt att någon som Jannati vågar skriva som han gör, eftersom hyllningskören i stort sett är unison när det gäller "Crack The Skye".

Tar i mest gör Borås Tidnings Karl Åkerström:

"Det var väldigt länge sedan jag blev så fysiskt påverkad av musik att jag grät, men när avslutningsspåret The Last Baron briserar i all sin oändligt gnistrande urkraft kommer tårarna."

I vårt cyniska tidevarv då mycket inte betyder ett skit, blir i alla fall jag glad över att viss musik fortfarande kan beröra människor till tårar.