Fredagslistan FTW!

Fredagslistan är denna veckan till viss del inspirerad av faktumet att jag har läst "Blod Eld Död" - det är en försvarlig mängd death - och black metal på listan. Mumma säger jag.

Jag inleder dock med lite sjyst AFGRUND "Vid Helvetets Portar" som trots det otroligt lökiga plattnamnet faktiskt är en ganska bra skiva. Sen blir det DISSECTION, WATAIN, ENTOMBED, DEATH, SEPULTURA (Old), och DARK FUNERAL så att det stänker om det. Får faktiskt säga att det med listan nu gjord att veckan rent lyssnarmässigt har varit en väldigt bra vecka, haha!

Detta blir det sista inlägget för min del detta 2011 - ett år som här på bloggen kommer gå till historien som det mest produktiva någonsin. Det har ju sin naturliga förklaring i att vi numera är 3 stycken på redaktionen, och jag vet att jag talar både för Susanne och Alex då jag säger: tack för i år, tack för alla kommentarer, mejl och för att ni har valt att följa bloggen även 2011 - vi hoppas såklart att ni vill göra det även 2012!

Metallbibliotekarierna genom Martin

1, 2, 3, 4 - Mosh!

Gottar ner mig i Ika Johanssons och Jon Jefferson Klingbergs "Blod Eld Död" för tillfället. Det är den bästa boken jag läst om death- och black metal sedan Ekeroths "Swedish Death Metal" som är ett standardverk.

Intressant från första sidan, initierat till max och med fascinerande ämnesval kommer "Blod Eld Död" extremt långt. Kapitlen om DISSECTION, ENTOMBED, NIFELHEIM, är verkligen kul att läsa. Som alla reportageböcker värda trycksvärtan lyckas författarna få mig intresserad av band, eller företeelser, som jag inte har någon närmare relation till - BATHORY och Pelle Dead exempelvis.

Det är bara att erkänna - "Blod Eld Död" är värd hypen rakt av.

/Martin

NP: "Reinkaos" - DISSECTION

Sällskapsspel FTW!

Howdy i mellandagslunken. Jag är ju som Martin mycket riktigt påpekade inte här egentligen, utan ledig och frånvarande från allt vad plikter och arbete heter och lever undangömd i närkeslättens djupa (eller möjligen platta?) skogar en stund till. Dock måste jag som hastigast snubbla in här och visa en länk till ett spel vars existens tills för ungefär tio minuter sedan var en helt okänd företeelse för mig.
Lägg ifrån er julpralinerna nu och ta en kik på detta:

...och så klickar vi på bilden (courtesy of Nerikes Allehanda).

Fundera och begrunda mina kära bloggkollegor (och även ni läsare för den delen), är det inte möjligen dags för spelkväll framåt 2012-kanten? Jag vet att ni vill! Jag ser det framför mig redan nu, en titanernas kamp om den outsinliga ära och berömmelse som endast vinsten i ett sällskapsspel kan ge en.

Oh the sweet joy. :)

/Susanne (de nördiga frågespelens beskyddare för evigt, amen.)

Konstaterar...

att tristessen är så påtaglig att jag mot bättre vetande går in på Blabbermouth. Tvingas erkänna att även slutet på året märks även där - inte mycket att läsa överhuvudtaget faktiskt.

Då är det faktiskt bättre att ladda lite för nästa veckas begivenhet med LOCK UP, GADGET och PYRAMIDO (se där en lineup där samtliga band är bra).

NP: "The Funeral March" - GADGET

/Martin

God fortsättning!

Hoj!

Total hegemoni över bloggen denna vecka - både Susanne och Alex är lediga i mellandagarna - men jag ska verkligen anstränga mig för att se till att det blir lite variation på inläggen trots detta faktum :)

Jag börjar lite nätt med att berätta att skribenternas årsbästalistor nu finns uppe på WeRock - det finns såklart gemensamma nämnare. Intressant är att det endast är en skribent som har med "Heritage" av OPETH. På topplaceringarna återfinns på rätt många ställen en och samma platta - det är inte "Passion" av ANAAL NATHRAKH som jag har på plats 2 på min egen lista, haha!

Vi kommer såklart göra en WeRocks topp 10 också. Vill ni friska upp minnet om hur denna lista så ut förra året återfinns den här.

/Martin

NP: "Vid Helvetets Grindar" - AFGRUND

Metallbibliotekariernas topp 5 2011 - konserterna samt fredagslistan

.

Powermetalbonanza!

Har satt ner DVD:n till vänster alldeles nyss på avdelningen. Jag är inget fan av AVANTASIA, men har i svaga stunder gnolat med i låtar från "The Metal Opera, pt 1". För er som de facto uppskattar vad Tobias Sammet med henchmen gör, för er väntar en powermetalbonanza på strax under 2 timmar.

AVANTASIA är ju ett mastodontband - att få ihop bandet till en spelning är imponerande - så när DVD nr. 2 tar er med på bandets 20 dagar korta världsturné då förstår ni att det är lite av en logistisk bragd som har genomförts, och DVD:n blir en fin avslutning på projektet som jag tror mig ha förstått att föreliggande dokument faktiskt är. Rätta mig gärna om jag har fel :)

/Martin

Utanför topp 10 2011

Misstänker att det inte bara är jag som tycker att 2011 har varit ett bra år - mängden bra plattor är minst sagt omfattande! Nedan hittar ni plattorna som ockuperar platserna utanför topp 10.

 Bara bandnamnet är ju lite hejsan. En produktion torr som attan och tonvikt på rejäla muskelriff hjälpte inte "Leveling The Plane Of Existence" upp på 10 i topp. Men en stunds riktigt god rensfest väntar den som lyssnar. Och det är ju aldrig fel.

Black Metal - med några få undantag inte min bag. Jag erkänner villigt att WITTR är det viktigaste bandet inom genren vid sidan av personliga favoriterna WATAIN, men poletten vill inte trilla ner hur mycket jag än lyssnar på "Celestial Lineage".

Proggiganternas återkomst med ny trummis i Mike Mangini. Det låter ju, föga förvånande, synnerligen kompetent om DT även denna vända. Men förändringarna är verkligen inte stora - och James LaBrie, well, han sjunger ju bättre än vad jag gör - men det blir trots allt de rent instrumentala partierna som jag går igång på.

Köttig death metal. Varken mer eller mindre.

Arty musik med gitarrspel som är som skapt för att reta gallfeber på alla som föredrar mangel i DIY-anda. Personligen gillar jag det bitvis.

Vemodet förplattligat. Produktionen är så fruktansvärt bra och känslan är att MINORA kommer att gå långt.

Jag gillar VOMITORY mycket. Men "Opus Mortis VII" blir aldrig den triumf jag trodde. Det blir aldrig dåligt, men med de superkrafter detta gäng besitter räcker det inte hela vägen denna gången.

Nu ska vi mecka loss i udda taktarter. Det är inte svårlyssnat - "Scurrilous" bjuder på drivor av melodier som jag faller hårt för, men ballar ibland ut i rena rytmikövningar som jag också går igång på. PROTEST THE HERO är ett band att hålla ögonen på då gruppens spelning på Copenhell inte var att leka med.

"What Silence Hides" - DREAMSHADE. Återigen ett episkt fult omslag som döljer väldigt välljudande melodisk dödsmetall. Detta är en platta som är sprängylld med musik som får saliven att rinna till nåt fruktansvärt - men är aningen för välpolerad för att jag ska falla helt för den. 

/Martin 

Årsbästalista 2011 - de nominerade, nr. 18-20

Hoj!

Inser att tiden håller på att rinna ut - där har ni anledningen till att ni nu får 3 av plattorna som är nominerade till min årsbästalista 2011 på ett bräde.

Nominerad: "Iconoclast" - SYMPHONY X

Är det något som man blir bortskämd med när man lyssnar på en skiva med SYMPHONY X så är det att produktionen är rent lysande. Det skadar ju inte att musikernas insats inte går att skämta bort eller att låtarna är synnerligen bra. Det känns som om detta gäng är på gång - föregångsplattan "Paradise Lost" var inte dum den heller. Gitarrspelet är precis som vanligt helt lysande när det är Michael Romeo som bänder loss.

En av årets bästa renssmockor. Det är inte allom givet att det ska bli så när man pratar supergrupper som är fallet när vi pratar LOCK UP: Tompa Lindberg på gast, Shane Embury på bas, Anton Reisenegger på gitarr och Nick Barker på trummor. Med CV:n som sträcker sig långt ner i underjorden som förpliktigar kunde detta blivit platt fall - nu blir det tack och lov inte det. Återhämtning får ni leta efter på anda plattor - bandet lirar med en idiothård attityd under de 41 minuter "Necropolis Transparent" varar. Och de gör det med en låtskrivarstringens som är klockren och en produktion som är saftigt musklig - det låter kompetent som satan och det är en fröjd att lyssna på skivan från början till slut.

"Inundate" - SECTU

Gitarrbaserad döds - aldrig fel i min bok. SECTU förför med en riffest som är omöjlig att stå emot. Att låtarna ligger på en sjyst och jämn nivå skadar verkligen inte - en debutskiva som imponerade stort på mig när fick hem den.

/Martin

Festivalinflationen

Är det bara jag som är lite rädd för festivalinflationen? Eller rädd, jag tycker helt enkelt att en konsert är betydligt mycket bättre i en lokal avsedd för dylika ändamål. Jag är så evinnerligt trött på att alla ska spela på Ullevi eller på ett fält långt utanför en ort som ingen har hört talas om. Att band som tidigare haft nästintill ouppnåeliga krav på ljud och ljus hemfaller åt att låta en annan aktör se till detta är obegripligt. Ett typiskt exempel är QUEENSRYCHE; 1995 i KB-hallen i Köpenhamn hade de, den ganska taskiga hallen till trots, ett ljud som man bara kan drömma om. På Sweden Rock Festival 2003,  2006 och 2010 har man fått springa ikapp vinden för att hinna uppfatta detsamma. Eller när jag såg IRON MAIDEN i Oslo 2000 var det med en oerhört vacker ljusshow (Brave New World-turnén). Dagen efter, i dagsljus på Stockholms stadion, var det en helt annan och betydligt tråkigare femma.

Jag ogillar inte festivaler per se, Sweden Rock har givit mig många av mina finaste konsertminnen, men jag ogillar att band mer och mer tar till festivalköret istället för att köra regelrätta egna spelningar, ofta med begränsat ljud/ljus och med kompromissade speltider som resultat. Dessutom, hur många festivaler mäktar folk med? Vi har bara de senaste två åren sett flera festivaler sjunka och sedan drunkna helt. Ändå fylls det ständigt på. Och var finns ekonomin med Metaltown och Copenhell?? I princip samma band med endast ca. 30 mil emellan. Tiden får väl utvisa huruvida det går ihop sig.

I januari spelar DREAM THEATER i den förvisso hiskeliga Valbyhallen i Köpenhamn. Hiskelig eller ej, jag ser dem hellre där än på Sweden Rock där PA:t dog 2009 och där de får nittio fåniga minuter, detta monumentalband som lätt spelar två timmar utan att tänka på det. Och med Malmö Arena så nära mig hoppas jag på flera fräcka bokningar under året där. Men just det, BLACK SABBATH skulle spela på Malmö STADION. Hoppas biljettförsäljningen går dåligt så de flyttar in giget. Då blir t.o.m. jag sugen, som annars tänkt åka utomlands och se dem.

/Alex

Fredagslistan vecka 50 - en tidsresestudie

Temat för veckans fredagslista går inte av för hackor, vi har satt tänderna i en utmaning av rang - decennierna 1970-90 har avhandlats. Vi delade helt enkelt ut ett årtionde till var och en enligt följande: Martin förpassades till 70-talet, Alex fick förbarma sig över 90-talet och själv fick jag den stora äran att botanisera i 80-talets fluffiga träskmarker. Det är väl ingen större hemlighet att Alex gärna rör sig i skivbackar á la 70- och 80-tal medan jag och Martin helst gräver runt i 90-talet och framåt, därav blev det hela lite av en utmaning. Herrejesus, jag var faktiskt smått förskrämd till en början. Tänkte kallsvettigt att nog släppte väl åtminstone MAYHEM en eller annan skiva innan 80-talet vände blad och blev till 1990. Eller skulle allt falla i Jon Bon Jovis håriga famn? Nå, det visade sig bli en riktigt rolig resa som vi tar oss igenom kronologiskt som sig bör. Egentligen borde vi kanske ha tagit det här steget längre och kört tidsenlig klädsel hela veckan också. Kan se framför mig Alex i rutiga grungeskjortan och skogshuggarkängor i beige mocka och Martin med ohyggliga polisonger och skjortor i syntetmaterial. Och mig själv i... Nej förresten, det var nog verkligen lika bra att vi inte körde dresscode till det här experimentet. Nu kör vi istället listan fortare än kvickt.

Saturday night fever
Huruvida John Travolta skulle svänga sina lurviga discoben till Martins 70-talsdängor ska jag låta vara osagt.  Själv tycker jag att RAINBOW gör ett riktigt bra och tillika svängigt jobb med låten Kill The King. Sedan tågar RUSH in och det blir en temposänkning utan dess like. Vilket inte nödvändigtvis måste vara en dålig grej, låten i sig är bra men bitvis håller jag faktiskt på att somna och går istället vidare till nästa alster i listan, JUDAS PRIESTs Tyrant. Jag tycker att de låter bra mycket proggigare här än jag är van vid, men skam vore väl annars när det är 70-talet vi tar oss an. VAN HALENs välbekanta introslinga till Ain't Talkin' 'Bout Love är det svårt att inte känna igen även om man verkligen anstränger sig men jag hade kunnat svära på att det där ljudet kommer från 80-talet. Där högg jag alltså i sten. AEROSMITH avslutar 70-talseran och vi lägger bluesigt gitarrgung och orange-bruna färgskalor åt sidan för en stund.

Girls just want to have fun
Vissa skulle nog hävda att jag utför någon form av helgerån som helt utesluter glam, sleaze, hair metal och överlag spandexbralleband i min del av listan. Och om sanningen ska fram så hade jag faktiskt vissa problem med att låta min barndoms TWISTED SISTER falla ifrån men så fick det bli.  För varje sak man väljer väljer man också bort något annat och SEPULTURA, DEATH och SLAYER kändes obligatoriska att ha med. De får också inleda min del av listan och följs upp med NIHILISTs Carnal Leftovers. Bandet bildade ju sedermera ENTOMBED men det visste ni redan. Avslutningsvis gör NAPALM DEATH en insats med Unchallenged Hate från studioalbum nr 2 i kronologin. Det var svårt att välja ska jag säga. Hiskeligt svårt. MORBID ANGEL skulle jag velat ha med här. Och tidiga MAYHEM som sagt. Kanske MORBID och NECRODEATH också. Tidiga METALLICA förstås som ju inte finns på Spotify. Ja, man kan inte få allt, vi kan istället konstatera att jag blev motbevisad, allt bra gjordes inte på 90-talet utan en hel del kommer från tiotalet år innan, axelvaddar or no axelvaddar.

Smells like teen spirit
Alex går ut med en känslomässig och något klistrig ballad signerad SHADOW GALLERY, vars namn jag tyckte mig känna igen lite vagt och mycket riktigt hade Alan Moore och hans (grafiska novell) V för Vendetta ett finger med i spelet här. The Shadow Gallery är nämligen namnet på hjälten V's hemliga bas och bandet som tidigare hette SORCERER bytte väl då de insåg Moores storhet kan jag tro. Nå, vi lägger serienördsreferenserna åt sidan en smula och går vidare.  PRIDE & GLORY puttrar på med lite svängig sydstatsrock och lämnar sedan över till brittiska giganten Bruce Dickinsons väna stämma. Sen blir det tempohöjning i form av FEAR FACTORY, ett  gott initiativ från Bergdahls sida och ett något oväntat inslag. Pluspoäng för det. Brian Robertson som får den äran att avsluta Alex del och tillika listan som sådan gör mig varken till eller från faktiskt, det är habil bilradiorock i min bok som funkar i bakgrunden. Gott så.

Jag vill också passa på att redan nu varna för årets sista lista där vi kommer att ta i till bristningsgränsen med allt som varit lyssningsbart under det gångna året. Ni förstår ju själva, det blir en urladdning av katastrofala mått. Lika bra att ni börjar förbereda er medan tid äro. Värm upp, stretcha och ha kaffetermosen i högsta beredskap.

Men först, veckans lista och två dagars ledighet. Enjoy.

/Susanne

Fredagslistan vecka 50

Årsbästalista 2011 - de nominerade, nr. 17

"Through The Eyes Of The Burdened" - DESCEND

En väldigt imponerande debut, som inte bara låter extremt bra, utan också demonstrerar en låtskrivartalang som redan nu ligger på en kittlande bra nivå. Så skulle man kunna sammanfatta "Through The Eyes Of The Burdened" av DESCEND. Gillar man OPETH kommer man, likt undertecknad, att gå igång på detta. Här dominerar dessutom growlet - bara en sådan sak.

/Martin

Årsbästalista 2011 - de nominerade, nr. 16

Nominerad: "Salt" - PYRAMIDO.

Fan ta er PYRAMIDO. Trodde jag hade pejl på vilka plattor som skulle platsa på årsbästalistan i år, och så kommer ni och släpper en bra platta som jag fram tills nu inte har vetat om.

Att omslaget är bland det fulaste jag sett på bra länge är ursäktat genom låtar som Left To Rot och Onward som pumpar ut känsla likt en erupterande vulkan.

Känslan av att detta band kommer gå långt är omöjlig att skaka av sig. Skulle inte förvånas om bandets livespelningar är i dignitet med skivan. Som att bli överkörd av en ångvält.

/Martin

Kvelertakrecension+en jävla mängd foton på Entombed

Stavangerröjbandet avslutade sin över 300 gig långa turné i tisdags på KB. Jag och Susanne var där och bevakade eventet för WeRock där ni nu hittar ett styck recension av spelningen som präglades av en frustande spelglädje och stänkande av svett.

Dessutom hittar ni en rec/bildspecial av ENTOMBEDs spelning i Borlänge den 8/12 signerad gästskribent Calle Eklund.

Så, nu ska jag återgå till att slita mitt hår över årsbästalistan.

/Martin

Danmarks sak är vår!

Roskildefestivalen bekänner färg och bokar in NASUM visar det sig. Gott det! Tidigare har ju bland annat Hellfest och Wacken bekräftat spelningar med bandet. Återstår att se vilken/vilka svenska festivaler som lyckas med samma sak. Sweden Rock? Getaway? Metaltown? Det kan egentligen kvitta, för egen del är jag mest bara nöjd med det faktum att jag kommer att få beskåda det hela live i sin fulla prakt.

/Susanne

Källa till glädje

SLAYER är klara för Copenhell. Det fick i alla fall mig att jubla lite vid skrivbordet i förmiddags.

/Martin

Till minne av Chuck Schuldiner

P.g.a annat som krävde min uppmärksamhet glömde jag tyvärr bort att blogga till det igår på tioårsdagen av Chuck Schuldiners död. Efter ett cancerjävelskap präglat av problem med försäkringar och pengar lämnade Chuck musikvärlden och jordelivet på lucia 2001, förbannat tråkigt men hans arv lever sannerligen kvar.

Vi njuter av ett klipp från den fina Dynamofestivalen 1998, innan festivalinflationen gjorde sig gällande. Skönhet.

/Alex

Bibliotekets skivbonanza - part II

Vi fortsätter att köpa in skivor till Helsingborgs Bibliotek. Dessa plattor pingades idag in i katalogen. Ingen av skivorna förutom den sista finns på Spotify. För hågade låntagare kommer skivorna att finnas till utlån på fredag (16/12) kl. 13.00.

THE BLACK DAHLIA MURDER - "Ritual". Bandets bästa skiva enligt mig. Jag har skrivit en hel del om denna skivan redan så jag avstår faktiskt  att säga så mycket mer än att skivan är rejält kul att lyssna på.

Extrem metal från Jonny Davy (JOB FOR A COWBOY) och Navene Koperweis (ANIMALS AS LEADERS) i form av "Dementia/Dyslexia" - FLESHWROUGHT. En av förra årets absoluta höjdpunkter om ni frågar mig. Jösses vilket ställ!

HIGH ON FIRE - ett riktigt bra bandnamn. Jag har försökt gång efter annan att bli vän med bandets musik. Har fortfarande svårt för den. "Snakes For The Divine" har dock hyllats av folk som vet vad de sysslar med så jag tvekade inte att köpa in skivan i vilket fall.

Blev för några år sedan ombedd av en låntagare att köpa in skivor av INSOMNIUM. När skivorna kom inleddes en relation som är bestående. Det är något visst med finnarna - varenda skiva bjuder på musik som helt enkelt är bra. Melodier som bölar i melankoli och känns helgjutna rakt igenom. "One For Sorrow" är inget undantag.

"Works Of Carnage" - KRISIUN. Här i lyxig re-release med en hel del bonusspår. Annars är det som vanligt plattan i mattan som gäller när det kommer till brassarna. Och det uppskattas såklart.

"Salt" av PYRAMIDO. Folk jag litar på har gått fullständigt bananer över PYRAMIDOs "Salt". Därav inköpet. Jag blev dock inte besviken när jag laddade in skivan i spelaren. Det låter groteskt bra om bandet. Tyngden och den väl avrundade produktionen är, well, påtaglig. Jag drar paralleller till BLACK SABBATH emellanåt. Tills dess att sången börjar. Låt mig säga så här: OZZY skulle inte kunna sjunga så här om så hans liv berodde på det.

 TESSERACT - "One". Också en skiva jag skrivit mycket om. Bra helt enkelt.

YES - "Fly From Here". Ja vi tar väl fram proggkanonerna till sist. Detta var en skiva som Alex hade med på sin lista. För mig är detta mer rock än något annat. Det går inte hem hos mig - men det är ju inte jag som ska låna denna egentligen.

/Martin

Supporta scenen: Kvelertak

KVELERTAK är bandet som turnérat rumpan av sig sedan den självbetitlade debuten släpptes förra året. Legendariska redan som förband på CONVERGEs runda som var i Malmö förra året för det brutalt makalösa röj bandet åstadkom på scen och lyckades dra med publiken i. Likadant var det på Debaser då moshen var oavbruten. Bandet ska upplevas inomhus. Visst, spelningen på Copenhell var bra - men att få till den där svettiga röjfeelingen utomhus är inte så lätt. Därför ska man ta chansen att se bandet ikväll på KB. Med sig har norrmännen WOLVES LIKE US, THE SECRET och TOXIC HOLOCAUST. De två förstnämnda ger jag fan i, TOXIC HOLOCAUST ska det av uppenbara skäl bli väldigt kul att se.

Således:

Vad? KVELERTAK med förband

När? Idag, 13/12. kl. 19.00 går första bandet på enligt KBs hemsida

Var? Kulturbolaget, Bergsgatan 18

Pris? 270 spänn

/Martin

Årsbästalista 2011 - de nominerade, nr 15

Nominerad: "Carnival Is Forever" - DECAPITATED

Återkomst som var grymt efterlängtad av undertecknad. Och jag blev inte besviken - för "Carnival Is Forever" är kvalitativ metal rakt av. Den meckiga ådran från bandets tidigare musikaliska utflykter finns kvar, men bandet har lyckats med bedriften att baka in ett satans sväng också. Lyssna bara på Homo Sum och 404 så kommer ni förstå vad jag menar.

Ge fan i att omslaget är det fulaste bandet har presterat - jag glömmer det rätt fort då titellåten drar igång.

/Martin

Skumt...

Jag har under min senaste livstid (34 år) i princip aldrig varit i fas med min samling. Det har alltid funnits en ny olyssnad skiva i högen, ett videoband eller en dvd som behöver betittas eller överföras/redigeras. Jag skämtar inte, any given day de senaste tjugo åren har det funnits ett hundratal olika slags media i olika högar som har väntat på behandling.

Idag, dagen innan lucia 2012, är högarna nästintill obefintliga. En enda LP (förvisso dubbel), kanske en fem, sex köpecd´s, runt femton bootlegs (cd + dvd) samt två Warlock-konserter som behöver redigeras lite grand. That is all.

Det känns underligt att vara så här nära någon form av balans. Skulle jag då plötsligt imorgon ta fram en skiva ur samlingen som jag redan hört och lyssna på - BARA FÖR NÖJES SKULL?

Jag tror jag måste handla lite.

/Alex

Årsbästalista 2011 - de nominerade, nr. 14

Nominerad: "The Hunter" - MASTODON.

Alldeles oavsett var skivan hamnar på listan så är omslaget till "The Hunter" det snyggaste på hela året.

Ett uttryck som "partyplatta" i samma mening som MASTODON? Jodå, i detta fall är det faktiskt inte helt snett. Borta är koncepten om berg, Moby Dick, Rasputin och maskhål, kvar: en låtskrivartalang och ett jävla sväng. Till största delen i alla fall.

Öppningslåten Black Tongue får mig fortfarande att gå bananer, Curl Of The Burl och The Creature Lives får mig att undra vad fan bandet håller på med.

Sammantaget är dock "The Hunter" trots att det är det svagaste albumet Atlantakvartetten gett ut, en gedigen och till stora delar imponerande skiva som visar på att MASTODON fortfarande bräcker det mesta baserat på att de kan skriva grymma låtar - och göra udda videor.

/Martin

Intervju med ENTER THE HUNT+tävling

Passar på att söndagsblogga för ovanlighetens skull - jag jobbar nämligen helgen denna vecka.

Karin har lagt upp en intervju med ett av sina favoritband, ENTER THE HUNT, på WeRock. Den tycker jag att ni ska kolla in då den är synnerligen läsvärd.

Det finns också en tävling där man kan vinna en tisha från bandet. Med tanke på att det visuella alltid har varit en stor grej med ENTER THE HUNT så är tröjan inte alls ful, haha!

/Martin

Robert gör upp med OPETH

Mycket OPETH är det på WeRock just nu. Robert Gustafsson är rätt sur efter OPETHs spelning på Arenan igår - han är faktiskt beredd att göra slut med bandet. Detta är mycket intressant då både jag och Henrik Nygren tokhyllade bandets konsert i Göteborg i söndags - exakt samma setlist spelades i Stockholm. Anyhow - recensionen hittar ni här.

/Martin

Fredagslistan - FTW (Well, mostly ;-))

I Awoke To A Night Of Pain And Carnage. Där lägger vi ribban för veckans fredagslista. Gosse vilken titel alltså, haha! Susanne, som inleder veckans soniska slakt, förnekar sig sannerligen inte med att förundra i alla fall mig med vilka band det faktiskt finns i den mörka undervegetationen. Prick ett band som jag faktiskt har lyssnat på innan, DEMIURG, och som öppnar listan på ett förtjänstfullt vis. Sen stampar vi bara hårdare på gaspedalen med  MY OWN GRAVE och HOUR OF PENANCE som piskar på en rensfest som får gomseglet att fladdra i takt med blastbeatsen. Underbart. Grottiga WITHERED smiter med på ett hörn innan JUDAS ISCARIOT avslutar med ett black metalväsande från underjorden.

Efter det måste man ju lugna ner sig, inte sant? Ja kanske inte jag, men Alex tyckte att det var idé att öppna med (förlåt Alex), tre låtar med så låg verkshöjd att pulsen avstannade nästan helt. Men det är ju bara jag. MERCYFUL FATE, KISS och YES - tre band som inte betyder så där värst mycket för mig, men desto mer för Alex. Men sen jävlar rycks det upp med musik från IRON MAIDENs bästa skiva, och redigt gammal gosig DREAM THEATER från när Portnoy fortfarande var med.

Bandet som öppnar min del av listan har faktiskt en koppling till DREAM THEATER då PERIPHERY är så kallade Special Guest (med andra ord förband på vanligt språk) till just DT på åtminstone giget i Stockholm i januari. Sen blir det lite gungig musik från KVELERTAK, och resten rens (i vanlig ordning) från TRAP THEM, LOCK UP och NAPALM DEATH.

Nästa vecka ser listan mycket annorlunda ut - det kan jag faktiskt lova.

Tills dess, trevlig helg!

/Martin

Fredagslistan vecka 49

Metaltown 2012

På tal om den stundande (mja, om ett tag) festivalsommaren kan vi notera att det på Göteborgsfronten ser aningen klent ut. Metaltown har släppt ytterligare ett par akter och skräckgubberockare MARILYN MANSON som har blivit något av en metaltowninventarie vid det här laget sluter förstås upp.

TRIVIUM ger jag inte mycket för, inte heller KILLSWITCH ENGAGE, WITHIN TEMPTATION eller SABATON. Faktum är att jag gärna undviker hela högen om möjligt. Lite mer hopp om livet får man istället av bokningarna VADER, LAMB OF GOD och DEVILDRIVER. Även SKELETONWITCH piggar upp något med sin habila thrash-blackmetal vars alster Submit to the suffering finns för beskådan här nedanför. ANTHRAX kan man kanske kika på med ena ögat för kuriosans skull men det är inte så att jag kissar på mig av glädje. Kom igen nu Metaltown, bättre kan ni.

/Susanne

Årsbästalista 2011 - de nominerade, nr 13

Nominerad: "Passion" - ANAAL NATHRAKH

När ANAAL NATHRAKH släpper platta, då kan man i det närmaste räkna med att jag blir fullständigt bananas. Det är verkligen inte många band som har den katalogen som denna vansinnesduo har i bagaget. "Passion" är inget undantag från regeln - det låter helt enkelt svinbra.

Och det låter typiskt ANAAL NATHRAKH - renset finns här såklart, de rent gastkramande skriksångsleveranserna, men också en episkhet som är väldigt imponerande utan att för en sekund dra ner musiken i något som ens kan liknas vid ett fjollträsk.

Att "Passion" skulle vara med på de nominerade skivornas lista var ju, egentligen, en no-brainer ;-)

/Martin

Den danske djävulen är tillbaka

Med lyckliga och skakande händer skrivs detta. Igår gjorde METALLICA en av sina specialspelningar i San Francisco med anledning av deras 30-årsjubileum, och gäster på scen var inga mindre än KING DIAMOND, Michael Denner, Hank Shermann och Timi Hansen - fyra femtedelar av MERCYFUL FATE. Sist de fyra stod på en scen ihop var 1993, sedan hopapde Timi av följt av Denner som försvann 1996.

Vågar man hoppas? Vågar man tro?

Jag åker var som helst i världen för att se Mercyful Fate. Var som helst. GE MIG DANSK SATANISM!!!!!!!

/Alex

Dimebag

Titeln på låten säger allt om hur überjävlig den mannen var på gitarr. Dimebag August 20, 1966 - December 8, 2004. R. I. P.

/Martin

Getaway

Alldeles oavsett ekonomiska bekymmer kör Getaway på - nu med bokningar av NIGHTWISH, MINISTY, ANATHEMA och RAUBTIER. Förutom då redan klara MANOWAR.

Enda bandet jag rimligtvis kan tänka mig att se av ovanstående är MINISTRY.
Att festivalen lyckats med att boka NIGHTWISH får väl ändå ses som en vinst, även om jag själv inte ger speciellt mycket för det bandet. Spelningen på Wacken 2008 ökade väl inte direkt det bandets aktier hos mig i alla fall.

Personliga önskemål: som alltid, mer grindcore. Denna genre är sorgligt underrepresenterad på festivaler i Sverige. Kan ni föreställa er exempelvis NASUM i Gasklockan? Själv blir jag knäsvag av eufori vid den tanken, haha!

/Martin

Årsbästalista 2011 - de nominerade, nr 12

Nominerad: "Rural" - MOLOKEN.

Att lyssna på ”Rural” är som att träda ut i en distad ödemark eller att beskåda ett monolitiskt ångestfjäll i skymningen då fimbulvintern skall sänka sig över människornas boning.

Så skrev jag i recensionen av "Rural" på WeRock. Jag har lyssnat en hel massa på skivan sedan recensionen lades upp på zinet den 1/12 - och den blir ju bara bättre för varje lyssningen.

Känslan i leveransen är så oerhört påtaglig och i det närmaste hemsökande. Det är kraftfull ångest - ett skri ut över en samtid som i sin strävan att uppnå kickar har tappat bort sig själv.


Att jag inte brukar gilla, eller ens lyssna, på denna typ av musik och ändå dela ut ett högt betyg är en fingervisning i sig till hur bra "Rural" är.

/Martin

Årsbästalista 2011 - de nominerade, nr 11

Nominerad: "Cursed" - ROTTEN SOUND

Det här är verkligen en bra grindcoreplatta som på ett mycket övertygande sätt visar att ROTTEN SOUND är på god väg att bli lika bra på skiva som NASUM.

"Cursed" är en stenhård smocka till skiva som klockar in på 27 minuter och 42 sekunder, till brädden fylld av kvalitativ rensmusik - vartenda ett av spåren håller toppklass och det är svårt att inte ryckas med i den hänsynslösa kompromisslösheten som bandet demonstrerar. Detta är en platta som borde användas som referens av hur grindcore ska låta när den är som bäst bredvid skivor som "Shift" av NASUM och "Utopia Banished" av NAPALM DEATH. På den nivån är det.

Som jag skrev i recensionen:

ROTTEN SOUND har lyckats göra en verkligt stark platta – jag har mycket svårt att se hur någon ska kunna toppa detta mästarprov i grindcore under 2011. Jo, det är så pass bra att jag redan nu vill utse ”Cursed” till årets grindcoreplatta. Gillar man denna typ av musik och inte går ur huse och skaffar ”Cursed” då är det något fel.

Word.

/Martin

När ja blev nej...

Konserten med YES igår var en katastrof. Jag älskar bandet, jag älskar musiken och jag älskar den nya skivan men att de släpper upp den nya sångaren på en scen är för mig hel obegripligt. Han sjöng så falskt att jag hade skämshatten på under hela spelningen, det var en ren bedrövelse att behöva bevittna. Under inledande låten, Yours is no disgrace, trodde jag inte det var sant. Det gjorde inte publiken runt mig heller, flera av dem skakade på huvudet och efter ungefär en halvtimme fick en gubbe bredvid mig nog. Han tittade ledsen ner i golvet och gick därifrån.

Bandet var det inget fel på, det lät lite avvaktande i början men de kom in i det ganska snabbt. Geoff Downes var dessutom en ren fröjd att se, och under de instrumentala passagerna gick det åtminstone att njuta lite. Men varför i helvete drar man igång skyhöga låtar som And you and I eller Heart of the sunrise? Hör verkligen INGEN i bandet hur illa han sjunger? Jag förstår verkligen ingenting, jag har trott att de är perfektionister allihopa men detta kan absolut inte stämma.

Det var en enorm besvikelse igår, den tveklöst största av alla konserter jag hoppats på och längtat efter. Jag kommer med all sannolikhet aldrig att se dem igen, åtminstone inte så länge de låter denna klåpare misshandla deras vackra musik.

Det är en svart dag i mitt musikliv.

/Alex

Ja för fan!

När man som jag mest gillar gamla band och gammal musik så hör det till vanligheterna att musiken man gillar bäst också är gammal. Må vara att vissa band kan spotta ur sig hyggliga skivor på äldre dar men jag kan vara ärlig och säga att antalet gånger jag lyssnat på "Sonic Boom" med KISS sedan den kom 2010 vida understiger antalet gånger jag lyssnat på "(Music from) The Elder" de senaste tre månaderna.

Ibland lyser det dock till, och årets totala överraskning kom från ingenstans i form av YES och skivan "Fly from here". Den är inte bara bra, inte heller bara jävligt bra. Det är tveklöst en av de absolut starkaste skivorna i bandets karriär om någon behagar fråga mig. "Close to the edge" är fantastisk, "Drama" älskar jag med hela hjärtat och "Going for the one" gav oss Awaken vilket såklart betyder att den är underbar, men sen tror jag fan att "Fly from here" kommer på min lista. Inte för att någon av de resterande skivorna är dålig eller så, onej, utan helt enkelt för att denna gröna lilla plastbit är så in i helvetes bra att den likt en yster groda raskt skuttat in på fjärdeplatsen.

Ikväll spelar Yes på Amager Bio i Köpenhamn. Det blir årets sista konsert för mig, och jag kommer på mig själv med att sitta och riktigt längta efter den. Jag har förvisso bara sett Yes en gång innan, den nästintill magiska spelningen på Sweden Rock 2003, så kvoten är såklart långtifrån fylld, men ändå! Det pirrar i magen, jag vill köra NU! Ibland kan jag få för mig att jag tappat detta pirret eftersom jag sett så förbannat mycket, men så visar det sig att det egentligen bara handlar om att bandet ska vara något mer än "bra".

Det blir nog en fin kväll. Om öresundbron har öppet inatt och jag inte får en hjärtattack när de kör titelspåret så kommer jag eventuellt att skriva en rad eller två om spektaklet under morgondagen.

/Alex

Opethrecensionen

Recensionen av OPETHs gig på Trädgår'n finns nu uppe på WeRock.

Måste säga att jag ser fram emot att återkomma till Trädgår'n - trevligt ställe, och ett gött konsertrum där det verkligen är möjligt att ställa in bra ljud.

/Martin

Heads up för Opeth

Jag och kollega/polare Henrik Nygren var på OPETH igår, och jo, det kommer en recension av denna fenomenala konsert senare ikväll på WeRock. Så länge får ni nöja er med en bild på bandets groteskt kompetenta basist Martin Mendez.

Det finns biljetter kvar till spelningen i Stockholm den 8/12 och mitt tips är att har man möjlighet så ska man gå, för detta är för bra för att missa. Tro mig.

/Martin

Tommy Bolin - 35 år sedan

Som om det inte räckte med att det var 20 år sedan Eric Carr´s frånfälle i november så noterar vi idag den 4/12 att det är 35 år sedan TOMMY BOLIN dog av en överdos.

Han blev 25 år gammal. Det är HELT otroligt när man tänker på det, på 25 år hann han sannerligen visa världen hur en fantomgitarrist spelar. Inte med fart utan med ton.

Tommy Bolin är i mina ögon en av de klart bästa gitarristerna världen skådat, hans resumé talar för sig själv med JAMES GANG, DEEP PURPLE, ZEPHYR, soloprojekten, BILLY COBHAM, ALPHONZE MOUZON, ja jösses.

35 år har gått men hans arv lever kvar.

/Alex

Årsbästalistan 2011 - de nominerade, nr 10.

Nominerad: "Sounds Of A Playground Fading" - IN FLAMES

Jag kan vara helt ärlig och säga att jag tycker att "A Sense Of Purpose" var en lika skitnödig platta som titeln på albumet. Jag var beredd att döma ut IN FLAMES helt och hållet efter den skivan och, för att använda ett pinsamt slitet uttryck, vända blad.

Därför är det också så skönt att kunna vara helt ärlig och säga att jag har sällan blivit så glad att bli överbevisad som när jag lyssnade igenom "Sounds Of A Playground Fading" första gången. Jävlar i min låda alltså!

Först och främst ligger låtarna på en galen nivå. Inte så att de är svårlyssnade - det har aldrig varit göteborgarnas grej - men att de är så vansinnigt minnesvärda. Sen lirar bandet bättre än på bra länge, och på ett sätt som tydligt demonstrerar att de drar åt samma håll. Och Anders Fridén sjunger med en glöd som imponerar. Sammantaget leder detta till att "Sounds Of A Playground Fading" är det starkaste albumet IN FLAMES har släppt sedan "Clayman". Jo, jag tycker faktiskt att det är så :-)

/Martin

Fredagslistan vecka 48!

Så var det dags igen. Fredag, och med den följer både en helg och en lista. Listan kommer först men kan självklart avnjutas under hela helgen (och resten av framtiden).

Susanne går starkt ut med spår från NOCTURNAL BREED och fina DESULTORY som var en ny bekantskap för mig och vars trummis och trumljud jag blev väldigt glad för att få höra. Ofta kan brötmusik-som-är-snabbare-än-blixten lida av dåligt eller grötigt trumljud varför den nästintill perverst klara trumljudbilden hos Desultory får det att vattnas i händerna och fötterna på mig, gammal trummis som jag är. Efter att MY OWN GRAVE avslutar Susannes fredag så rockar vi loss med VENOM och titelspåret från nya plattan. Martin blev väldigt glad att jag gillade Venom "för då slipper jag", sade han. Han är allt en konstig prick men han är åtminstone nyklippt sedan igår så då kan man vara glad för det iallafall.

Min lista fortsätter med tre livespår signerade DEEP PURPLE och deras Mark IV-sättning, jag har formligen snöat in på dem just nu och dessa tre spår sitter som en krocketklubba i skenbenet. Efter min sista låt signerad EUROPE kommer Martins del av listan (helt befriad från Venom). OPETH inleder med en vacker liten sak och följs av OBSCURA som spelar så jävla snabbt att jag i skrivande stund skriver fortare än någonsin. Även IN FLAMES pryder Martins lista, ett band jag själv aldrig begripit mig på utan faktiskt har gått ifrån flera gånger när de envisats med att vara förband till något bra band jag velat se. Deras senaste superspelning i Göteborg till trots, där en enig fanskara och kritikerkår verkar övertygad om deras eminens, jag står fortfarande oövertygad. Och lyssnar vidare på Venom.

Enjoy!

Fredagslistan vecka 48

/Alex

Årsbästalistan 2011 - de nominerade, nr. 9

Nominerad: "A Rose For The Apocalypse" - DRACONIAN.

Alltså, vad i hela helvetet är det med det här gänget?! Jag imponerades som katten av "Turning Seasons Within" när den kom 2008. 3 år senare är det dags att imponeras ännu en gång av "A Rose For The Apocalypse". Det låter så förbannat snyggt om DRACONIAN att jag inte kan annat göra än att gilla det som strömmar ur högtalarna.

Låtarna ligger, som vanligt, på en jämn och hög nivå. Leveransen är oklanderlig. Framför allt så lyckas DRACONIAN bibehålla intresset genom hela plattan genom att veta exakt vad som är deras styrkor och spela med en glöd som imponerar.

/Martin

Årsbästalistan 2011 - de nominerade, nr 8.

Nominerad: "Heritage" - OPETH.

Motivering? Det är OPETH. Det räcker enligt mig, haha!

I ärlighetens namn känner jag att jag sade det mesta i min recension av skivan på WeRock. Det är den längsta recensionstexten jag skrivit faktiskt. Om jag är glad att jag skriver för ett webzine och inte behöver bry mig om att bara få skriva ett visst antal tecken? You bet your ass.

Videon till The Devil's Orchard är modell skruvad.

/Martin

Venom - för helvete!

Vad DU än gör just nu - bara släng det åt sidan och spring in på Spotify och lyssna på nya VENOM.

Jag skämtar inte. In och lyssna.

Venom – Fallen Angels

/Alex

Bibliotekets skivbonanza - part I



  Följande plattor har köpts in till Helsingborgs Stadsbibliotek och kommer inom kort att finnas på avdelningen. Det är många fler plattor på väg. En nämnare som vi tagit fasta på är att ingen av nedanstående förutom VENOMs "Black Metal" finns på Spotify. Detta är helt och fullt meningen och det kommer bli än tydligare när nästa batch kommer till huset :)

/Martin



Nya recensioner på WeRock

Idag är det ju den 1/12 och förutom att Alex julgalenskap nu med största sannolikhet kommer att växla upp något alldeles vansinnigt så kan man, likt ett urverk, läsa nya recensioner på WeRock. 9 stycken till antalet för att vara exakt.

Rens samsas som vanligt med lugnare plattor. Jag chockar mig själv genom att dela ut högt betyg till en atmosfärisk slugdge/post-hardcoreplatta i form av MOLOKENs "Rural" och ett mellanbetyg till MARIONETTEs "Nerve".

BiblioteKarin har satt tänderna i TREMORs "The Poe Sessions - And Random Pieces Of Black Metal" där bandet peakar på skalan över hur prententiös man kan vara. Högt betyg delas också ut till DEATHEMBERs "A Thousand Flatlines".

"Måsstaden" måste vara det mest ometallartade man kan döpa en skiva till - men Henrik Nygren tycker ändå att skivan har sina förtjänster.

Navelskådande smörja samsas med helt okej musik enligt Robert Gustafsson på THE DEVIL'S BLOODs "The Thousandfold Epicentre".

Ljummet betyg delas ut av Fredrik Sandberg till COEXISTENCEs "Flow".

Jonas Andersson gillar uppenbarligen KRISIUNs "The Great Execution" och fullkomligt avskyr DESCENDINGs "New Death Celebrity". Sista meningen säger det mesta, haha!

/Martin