Martin Bensch, Susanne Johansson, Andreas Johansson, Oskar Svensson, Hjalmar Beronius och Oscar Klang skriver om musik som kräver hängivenhet: allt från den melodiösa metallen till den hårdaste grindcoren, så om du gillar pop är detta inte sidan för dig.
Michigani/ˈmɪʃɨɡən/ is a state in the Great Lakes region of the Midwestern United States. The name Michigan is the French form of the Ojibwa word mishigamaa, meaning "large water" or "large lake".[2][b] Michigan is the 9th most populous of the 50 United States, with the 11th most extensive total area. Its capital is Lansing, and the largest city is Detroit. Michigan was admitted into the Union on January 26, 1837, as the 26th state.
Michigan has the longest freshwater coastline of any political subdivision in the world, being bounded by four of the five Great Lakes, plus Lake Saint Clair.[6] Michigan is one of the leading U.S. states for recreational boating.[7] The state has 64,980 inland lakes and ponds.[8]
A person in the state is never more than six miles (9.7 km) from a
natural water source or more than 85 miles (137 km) from a Great Lakes
shoreline.[9] It is the largest state by total area east of the Mississippi River.[c]
Michigan is the only state to consist of two peninsulas. The Lower Peninsula, to which the name Michigan was originally applied, is often noted to be shaped like a mitten. The Upper Peninsula (often referred to as "the U.P.") is separated from the Lower Peninsula by the Straits of Mackinac, a five-mile (8 km) channel that joins Lake Huron to Lake Michigan. The two peninsulas are connected by the Mackinac Bridge.
While sparsely populated, the Upper Peninsula is economically important
due to its status as a tourist destination as well as its abundance of
natural resources.
Se där vad man kan lära sig av Wikipedia. Därmed torde väl veckans tema vara någorlunda väl fastslaget, eller hur?
Vad man också kan lära sig är att Michigan är en svårt åtgången delstat när det gäller ekonomin. Mängder av hus står tomma och slummen bara ökar. Den genom Michael Moore kanske välbekanta staden Flint är ett typexempel på hur en stad kan förfalla. I år utnämndes staden till den farligaste i hela USA där hela 189 mord har registrerats sedan 2010. Den kanske inte helt obekante rapparen Eminem kommer också från Michigan, närmre bestämt Detroit.
När vi gör dylika geografiska nedslag så vet vi väldigt sällan vad vi kommer stöta på. Oftast innebär det att det blir minst en glad överraskning som exempelvis BOREALIS när vi hade Kanada som tema, men oavsett utfallet så är det alltid lika intressant att grotta ner sig i den minst sagt diversa värld som metal faktiskt är. Jag kan säga att jag hade inte en aning om vilka band som kommer från Michigan. Det borde jag kanske ha gjort, då i alla fall ett av banden på min lista är ett hyfsat stort band som jag dessutom har ett gott öga till, haha!
Så, vi kör väl igång.
KONKEROR. Smaka på det bandnamnet. Inte det mest geniala eller hur? Jag och Susanne började faktiskt skratta när vi läste det. Gosse vad vi fick äta upp det skrattet. För detta är riktigt bra progressiv dödsmetall. Bandet kommer från Detroit och har hunnit ge ut en fullängdare "The Abysmal Horizons" som kom ut förra året. Detta är så pass bra att både jag och Susanne har med varsin låt från den skivan. Den är för bra för att inte göra på det viset.
Tjosan! SCORNED DEITYs musik är minsann rejält trallvänlig trots en extrem förkärlek från trummisen med det något konstruerade namnet Ingred "Widowmaker" Boochnips för just blastbeats. Senaste skivan "Adventum" kom i år och jag får säga att det är något väldigt charmigt över bandets musik. Rejält överlastad med keyboards stundtals, men jävlar vilken entusiasm! Kolla bara in låtvalet Preserver och försök att inte ryckas med i den vilda galoppen. Jag gillar framför allt strängarbetet som är riktigt bra.
Från Warren kommer BATTLECROSS, ett band hemmahörande på Metal Blade. Tack vare att Brian Schlagel nu har inkat ett avtal med Spotify så kan vi ha med band från denna legendariska label. Såklart riktigt roligt!
Detta är det andra bandet som både jag och Susanne har med låtar av. Riktigt trevlig musik som sätter hastigt spelade riff i centrum. Det låter lite som CHILDREN OF BODOM, fast bra (och då menar jag att vi slipper keyboards). BATTLECROSS musik kommer inte anses vara av sådan dignitet att den kommer finnas bevarad om 100 år, men jag kan tänka mig att en konsert med detta gäng nog skulle bjuda på rikligt med yster ringdans.
Från Lansing kommer enmansprojektet INHABIT som har kristendom som lyriskt tema. Shaun Stiles heter mannen bakom namnet. Han är även med i INTESTINAL ALIEN REFLUX, ett minst sagt...skruvat band. INHABIT är stökig på rätt sätt. Det går undan av bara fan ibland, men bjuder också på en hel del finlir. Kolla bara in partiet i The Common Descent som blandar akustisk gitarr med lite aggressivt trumlir.
SATYRASIS från Lansing. Inte den bästa sångaren om jag säger som så. Ni är varnade. Bandet har givit ut en enda fullängdare, 2008 års "Creation Of Failure".
Ett hyfsat stort band. Som jag har ett gott öga till. THE BLACK DAHLIA MURDER. Och jag hade alltså ingen aning om att de kommer från Waterford. Detta band ligger också på Metal Blade. 2011 släppte bandet "Ritual", en skiva som jag tyckte var rejält bra. Bandet håller förresten en bra och stringent nivå på sin gravt underhållande musik som bygger på en fin mix av dansanthet och brutal aggression.
Oj, oj, oj! Vad jag hoppas att detta gäng blir kontrakterat, för jag vill verkligen höra mer från detta progressiva dödsmetallgäng. Som det är nu finns "Black Path", en fyralåtars EP att tillgå av bandet. Och den är fullständigt bländande bra.
A SLEEPLESS MALICE. Med ett namn taget ur Tolkiens ringentrilogi förväntar jag mig stordåd. Och visst, bitvis låter det riktigt bra om bandet från Lapeer. Men släpp rensången. Snälla?
MULTOC hävdar att de lirar thrashmetal. Nja, säger jag. Lagom arg musik utan originalitet skulle jag vilja säga.
Från Wyandotte kommer The Sean Baker Orchestra som sysslar med shred. Rätt gissat - jag avslutar med gitarronani. Är det i klass med Yngwie? Nä, såklart inte - men helt oävet är det inte.
I Michigan anordnades också under många år Michigan Death Fest. Det första eventet ägde rum i Jackson 1990 och bjöd på band som MORBID ANGEL och SACRIFICE. Den sedvanliga moralpaniken dök upp också som ni kan se i veckans pausfilm.
Susanne öppnar med BATTLECROSS, så det ordar jag inte mera om. Sedan kommer detta gäng: THE DEVASTATOR.
Och låt mig säga så här: musiken är fan så mycket bättre än omslaget till skivan. Kolla in detta debacle:
Jag inte bara tror att det är det fulaste omslag jag sett på en platta - jag vet det med varenda fiber i min kropp. Jag menar hur i hela helvetet tänkte de? En kombo av tiger, haj och drake? Som har photoshoppats in på det mest klandervärda sätt. Musiken då? Jo, den är inte så dum. Rimligt hård.
BURY THE SILENCE från Muskegon lirar teknisk death metal med dragning åt deathcore. Inte helt tokigt vad gäller låtskriveriet och jag hade nog tyckt det hade varit kul att se vad detta gäng hade kunnat åstadkomma med lite större ekonomisk uppbackning än vad ytterst lilla Rogue Records America kan ge dem.
Vi grottar ner oss i den brutala dödsmetallen igen då detroitbördiga SAPROGENIC bjuder in till gutturala uppvisningar i den, well, mörkare skolan. Detta gängs senaste skiva "Expanding Towards Collapsed Lungs" är minsann inte alls ovärd att kolla in. Susanne har dock valt en låt från "Ichneumonid" som är ganska hård.
Detta är verkligen bra! I synnerhet stockarbetet från Tony Lukitsh är synnerligen njutbart. Trevliga riff och habilt exekverad sång gör AS THEY SLEEP till ett finfint inslag på veckans lista. Bördiga från Detroit har bandet hunnit släppa två skivor "Blacken The Sun" 2008 och "Dynasty" som kom 2010.
Aaah - klassiska REPULSION. Men vänta nu säger vän av ordning: huserar inte detta slafsiga gäng i Hollywood numera. Jo, det gör de - men visste ni att de startade i Flint? Jag visste det inte. Detta är ju i sanning musik som många i underjorden känner till och uppskattar. Susanne har valt stringent stökiga Radiation Sickness från "Horrified". Mumma!
Vi kör lite KONKEROR till. Ja, det gör vi fan i mig. Det är liksom svårt att låta bli när det låter så pass bra som det gör om detta gäng. Susanne har valt Towers från bandets hittills enda skiva.
Fokuserande sitt lyriska innehåll till att handla om förödelse köttar GENOCYA på med en, tja, inte speciellt bra produktion. Eller låtar för den delen. Sången är, tja, inte direkt bra den heller. Trummorna låter inte bra de heller. Men jag misstänker att Susanne har valt att ha med bandet för att hon är snäll och gillar band som i alla fall försöker och har en tydlig DIY-inställning till sitt musikskapande.
Susanne avslutar fredagslistan med en låt från WRITHING från Detroit som har en minst sagt musklig produktion. Trummisen Greg Mastin är väldigt förtjust i dubbeltramp. Gott så.
För att citera DYING FETUS: Alright motherfuckers! Nu är det slut med ledighet och fredagslistor förprogrammerade veckor innan de publiceras - nu kör vi med full kraft igen!
Jag har dock fortfarande hegemoni över listan, men i och med nästa veckas lista är Susanne med som bidragare med låtar. Och den listan skall det bli väldigt kul att jobba med, det ska jag villigt erkänna.
Temat för denna veckans lista är "I Martins lurar" och tar upp skivor som just nu får väldigt mycket speltid i hörlurarna, antingen för att de är väldigt bra eller för att de ska sättas under lupp för WeRock.ses räkning. Eller båda delarna, haha!
Metalcorebandet med stort M hos mig. Jag har länge hävdat med en dåres enviset att AUGUST BURNS RED är det enda metalcorebandet man kan ta på allvar då detta gäng alltid har lyckats övertyga med verkligt starkt, habilt, stringent och, med tanke på subgenrens strikta normer, överraskande låtskriveri. Senaste skivan "Rescue & Restore" är inget undantag från bandets modus operandi.
Italienska symfoniska dödsarna FLESHGOD APOCALYPSE släpper alla spärrar på senaste skivan "Labyrinth", en konceptskiva om Theseus och dennes möte med Minotauren. Lägg till detta en fullständigt överlastande produktion, med symfoniorkester, operasång och den sedvanliga musikaliska ekvilibristiken och ni får en totalt logisk skiva från detta gäng.
Legendariska GORGUTS återvänder med en minst sagt krävande skiva i "Colored Sands". Jag har lyssnat väldigt mycket och koncentrerat på denna skiva då den sannerligen inte är något för den icke tålmodige. Organisk, meckig döds med en mängd inslag från andra musikaliska genrer gör skivan till en upptäcksfärd av stora mått. Jag har dock en känsla av att i detta fall så kommer tålamodet att belönas. Rikligen.
EXHUMED lirar dock som de alltid gjort - extremt slafsig och köttig döds. Och det är gott så - bandet har en fungerande formel som ju funkar alldeles förträffligt. "Necrocracy" bjuder på rikligt med yster ringdans om man gillar blastbeats, två-takt, d-takt och sång i den, ja, hårdare skolan.
Liten bild. Ett helvetes ös. Henke såg INFRACTION på GRF tidigare i augusti och anbefallde där varmt gävlebandets debutskiva, en själbetitlad EP. Och efter att ha lyssnat på denna 6 låtars dyngsmocka är jag ytterligare avis för att jag inte kom iväg till festivalen. Satan vad bra detta är!
Alla, och då menar jag alla, står i kö för att hylla WATAIN för senaste skivan "The Wild Hunt". Till och med DN har satt skivan under lupp. Jag är faktiskt glad att jag inte ska recensera skivan och bara kan njuta rakt av den utan några som helst tankar på hur den ska dissekeras. Skönt. Och ja, detta är ju såklart årets black metalplatta. Återstår att se om det blir årets skiva. Den är helt klart med i det racet.
Stort hopp över till verkligt slick metal och James LaBrie till vardags i DREAM THEATER. "Impermanent Resonance" är en verkligt njutbar skiva som befolkas av i sanning begåvade musiker. Då trummorna hanteras av Peter Wildoer (DARKANE) kan ni tryggt lita på att det är solitt.
Trevlig och bredbent metal från DENIED. "Let Them Burn" är en skiva som växer på en kan jag säga. Trots att den verkligen inte bjuder på någon som helst nydanande utvecklig i musikhistorien är detta habil musik utförd av musiker som kan traktera sina instrument - och som gillar att göra detta. Det funkar rätt bra så, faktiskt.
Jag gillade, bitvis i alla fall, WE CAME AS ROMANS förra skiva "Understanding What We've Come To Be" som, trots att det rör sig om metalcore, hade några finfina låtar. Jag anar att jag kommer ha samma reservationer när det gäller senaste given "Tracing Back Roots".
Vi avrundar med synnerligen krävande teknisk och brutal death metal från Spanien av alla ställen. Detta är verkligen min bag det erkänner jag villigt. Det piskas på något så otroligt kompromisslöst hårt på spanjorernas "Exodromos" att det är svårt att hämta andan. Och det är ju så man vill ha det, eller hur? Precis.
Kom på att jag försummat att pusha för Henrik Nygrens minst sagt läsvärda reportage från årets Getaway Rock Festival som ni hittar på Werock.se. Det är ett veritabelt multimediainlägg då Henrik minsann inte glömde att filma en del låtar under festivalen.
Mest uppseendeväckande är, såklart, Blow Your Trumpet Gabriel av BEHEMOTH - en pinfärsk låt som kommer att vara med på bandets kommande album "The Satanist". Och ja, anticipationen sänktes ju inte direkt av den om jag säger så.
Övriga band som sätts under lupp är bland andra KATATONIA, ABORTED, SOILWORK, TESTAMENT, ALCEST, SYLOSIS och SYSTEM OF A DOWN.
ANAAL NATHRAKH, ett band som både jag och Susanne tokgillar, lirade i somras på Roskildefestivalen. Var vi där? Nä, och nog var vi allt lite ledsna i ögat för det. Därför var vi glada över att festivalen valde att livestreama britternas konsert. Kunde jag se den? Nä, för min son var ledsen i ögat.
Så när bandet aviserade att de hade lagt ut hela konserten via sin officiella youtubekanal då kan ni ju tänka er hur det såg ut hemmavid. Precis. Det var allt från glada krumsprång, till ystert ylande. Jag kan lugnt säga att jag bjöd både min familj som grannarna på en jävla show.
ANAAL NATHRAKH kvarstår alltså fortfarande på "att se" listan. Efter att ha beskådat nedanstående fullständiga soniska slakt är behovet än mer trängande.
Tänkte att denna veckan så skulle jag köra ett race på Spotify. För er som har hängt med på bloggen ett tag så minns ni kanske att jag brukade göra myspacerace? Precis. Reglerna är prick som innan.
Man börjar med ett band man faktiskt känner till och kanske till och med
gillar. Sedan måste man gå via detta bands förstasida till ett band de
är vänner med. Det hjälper om man inte känner igen bandet - målet är att
upptäcka ny musik. Det var så jag upptäckte KARENSDAG till exempel. Sen
kör man tills dess att man är nöjd.
I just detta fall så blir det ju så att jag har bytt ut vännerna mot related artists - det blev minst lika kul kan jag säga. Nu åker vi!
Japp, SEPULTURA fick bli startpunkten. Då pratar vi givetvis upplagan med bröderna Cavalera.
Höjda ögonbryn? Jag hajade till aningens får jag säga.
Vilket suveränt bandnamn CORROSION OF CONFORMITY är.
Ett underbart monotont band. Jösses vad jag lyssnade på "Meantime" när den kom ut.
Det har kommit till vår kännedom att kommentarsfunktionen inte är helt funktionell för tillfället. Jag har tittat på det men är ingen expert, vilket jag heller aldrig utgivit mig för att vara så den gubben går inte, och jag ser inte något problem med våra inställningar. Om det finns någon C64-hacker därute i cyberspace som vet varför det inte funkar och vilken Poke-kod som ska användas (53280,0?), gör din röst hörd. Men gör det inte i kommentarsfältet. För det fungerar inte. Bättre då att maila, förslagsvis till mig direkt: alexander.bergdahl SNABELA helsingborg.se
I övrigt har det varit en helg i sedlighetens tecken. Det bjöds på kräftskiva vilket självfallet innebar att jag fick en fin Kebab Calzone, men det roligaste är nog att jag helt oförhappandes har råkat bli inblandad i en film som ska behandla KISS och deras tidigaste dagar. Inte filmen signerad en viss Alan Parker som det är mycket buzz kring just nu, utan en annan. Jag vet inte så mycket mer men jag hoppas naturligtvis att jag inom en snar framtid får stå på Oscarsgalan och tacka mormor, gud och Ola-Conny. Mitt något diffusa filmepitet är dock "konsult". Jag vet inte om sådana får oscars.
Idag är det för övrigt två månader prick tills det är dags för Le Grande Bearnaise: KISSparty på Helsingborgs Stadsbibliotek. Du har väl bokat biljett? Bara hälften kvar nu.
Det är fler än jag som har konstaterat följande faktum: GRF 2013 har en riktigt vass lineup. Så pass vass att jag är beredd att utnämna den till den starkaste när det gäller festivaler som sysslar med metal i det semiextrema skiktet.
Vi kör!
Ämnesord: eklektisk, bokningen som fick flera att gå bananas, hoppas på att bandet har en bra dag.
Ämnesord: Inget jävla sölande mellan låtarna tack!, kan bli episkt, arenametal.
Ämnesord: nu kopplar vi på svänget, vrede, Randy Blythe
i/ˈmɪʃɨɡən/ is a state in the Great Lakes region of the Midwestern United States. The name Michigan is the French form of the Ojibwa word mishigamaa, meaning "large water" or "large lake".[2][b] Michigan is the 9th most populous of the 50 United States, with the 11th most extensive total area. Its capital is Lansing, and the largest city is Detroit. Michigan was admitted into the Union on January 26, 1837, as the 26th state.
