I veckans avsnitt av metalbibliotekarierna styr vi skutan
till staden Boston i delstaten Massachusetts i landet USA. Praktiskt nog är det
en hamnstad så vi behöver inte byta till tåg eller liknande utan kan segla rätt
in i hamn, så att säga. Nåväl. Den uppmärksamme kanske minns att vi var i
Boston för ungefär ett år sedan, så varför är vi här igen? Jo, för att Boston
är lite av ett Mecka för hardcore, som den uppmärksamme vet att jag är särskilt
förtjust i. I dagens avsnitt ska vi hylla ett av mina favoritbolag som gett ut
fruktansvärt mycket bra plattor genom åren, nämligen Bride 9 Records. Passande
nog fyller bolagen 25 och om ni råkar vara i Boston och springer på grundaren
Chris Wrenn får ni gärna hälsa från mig.
Innan vi drar i gång listan ska ni få lite bakgrund. När jag
för första gången hörde bandet HAVE HEART tyckte jag att det var bland det
bästa jag någonsin hört. Lite senare hörde jag ett annat band som heter VERSE
och tänkte i liknande banor. Som musikintresserad tonåring vill man gärna veta
mer om banden och när jag såg att båda var utgivna på samma bolag väcktes en
livslång kärlek.
Så på med Red-Socks kepan, listan hittar ni HÄR, nu kör vi!
Vi börjar såklart med HAVE HEART, aktiva mellan 2002-2009.
Bandet hann med två fullängdare varav den sista, Songs to scream at the sun,
är ett mästerverk. I musiken blandas snabb tvåtakt och tunga breakdowns med texter
på straight edge temat. Klyschigt kan tyckas men det är okej när det är så
förbannat bra. Sa jag förresten att de återförenas för en turné i sommar?
Vi går vidare till bandet TERROR. Detta är ett band som jag, i princip, aldrig lyssnar på hemma men som jag tar varje chans att se live. Det går snabbt, har hög energi och gott om partier med hockey-körer. De har hållit på sedan 2002, gjort en halv miljon spelningar i 70% av jordens städer och tischor med deras logo har blivit en naturlig del av HC-kidsens uniform (ackompanjerat med camo-shorts och airmax). Att sångaren Scott Vogels röst inte är mer förstörd är världens 8e moderna mirakel. Låten är hämtad från debuten One with the underdogs. Värt att nämnas i sammanhanget är att de är från Los Angeles.
Nästa gäng heter KILL YOUR IDOLS och låten heter Chesterfield King and Propagandhi. Svaret på frågan huruvida grabbarna från New Jersey vill döda Blake Schwarzenbach och Chris Hannah får ni veta om ni lyssnar på låten.
Nästa band heter VERSE och jag minns att jag tänkte ”ooh, detta ska jag sno!” när jag hörde öppningsspåret från plattan Agression första gången med plockande gitarrer och Sean Murphys vrålande på gamla goda Myspace.
Näst på tur är gamla goda H2O med Toby Morse i spetsen. De har lite av en ”Darling-stämpel” och har varit lite av en guilty pleasure periodvis men nuförtiden pallar jag inte bry mig om att de är lite töntiga med sitt tjatande om PMA och att vara true och så vidare. Låten heter samma sak som plattan, Nothing to prove, och gästas av Roger Miret från Agnostic Front.
Men va fan, tar det aldrig slut? Håll ut vänner. Näst sist ut är DEFEATER från just Boston. Plattan heter Travels och jag köpte den i Oslo utan att ha hört den baserat på Bridge 9 etiketten på baksidan. Jag blev inte besviken.
Sist ut är bandet RUINER från staden The Wire utspelas i med låten Kiss that motherfucker goodnight. Detta är en låt som en polare beskrev som världens bästa HC-låt och jag är benägen att hålla med. Den handlar om en vän/familjemedlem med ett komplicerat förhållande till alkohol, klassiskt tema.
Innan vi säger hej då kan jag rekommendera avsnittet av Toby Morses podcast One life one chance där han gästas av Chris Wrenn. Det finns på google som kidsen säger.
Trevlig helg
/Oskar S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar