Musikaliskt kom jag på rak arm på ett band som väldigt tydligt har sin hemvist i Texas: OCEANS OF SLUMBER. Men det bandet har jag kört i hemskt många listor genom åren - idag blir det idel nya band - för även om jag på förhand dömde ut delstaten som kanske inte det bästa stället för metal så har jag blivit tvungen att kraftigt revidera denna ståndpunkt.
Gott folk, vi kör!
Från Austin kommer HINAYANA som har varit aktiva sedan 2014, och fram till förra veckan var på turné i Europa inför utsålda hus. Jag minns inte hur jag snubblade över detta band, men jag kommer ihåg hur svårt jag föll för detta melodiskt dödsiga med inslag av doom gäng som med senaste skivan från i år, "Shatter And Fall" får saliven att rinna till i inte ringa omfattning. Om ni tycker att bandets musik låter välbekant så är det inte så konstigt - man kan välja att betrakta bandet som ett prima exempel på hur skandinavisk, främst finsk, melodisk döds har förfört fler lyssnare än man kan tro. Jag har valt magiskt mäktiga Spirit And Matter men i ärlighetens namn hade jag kunnat välja nästan vilken låt som helst från plattan, den är nämligen svinaktigt bra.Från DALLAS kommer ASKA som jag inte exakt vet hur jag ska förhålla mig till. Det är så fruktansvärt tydligt att bandet älskar NWOBHM - det är den stora charmen med detta band som startade redan 1990 och som i hela 8 år fick lön av det amerikanska försvarsdepartementet för att underhålla amerikanska trupper över hela världen. I vilket fall så kan vi konstatera att sångaren George Call i sina bästa stunder låter som en blandning mellan Geoff Tate och Bruce Dickinson. Ni får Everyone Dies från bandet senaste platta.
Ytterligare ett band som tar sig ett svenskt namn är KRIGSGRAV från Keller i delstatens nordvästra delar. Bandet, som är en trio, har inte legat på latsidan sedan starten 2004. När man väl började ge ut skivor så var det en en utgivningstakt med skivor 2010, 2011, 2014, 2016, 2018, 2021 och så den senaste plattan som kom 2023 "Fires In The Fall". Jag har oerhört svårt att inte gilla detta. Den svärtade och svårt melankoliska ton som finns på detta album gör att jag har lyssnat hårresande mycket på skivan under veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar