Fredagen är åter här och för att fira dess ankomst vill jag bjussa på lite guldkorn jag snubblat över på sista tiden ur blandade genres. Här kommer således den otematiska junilistan. Vi kör direkt!
ULTHAR (amerikanska menar jag nu, inte det polska ditot) tycker jag är ett riktigt trevligt tillskott till undergroundscenen inom dödsmetall. Första fullängdaren "Cosmovore" kom 2018 men idag ska vi ta oss an album numero två, "Providence " från vilket vi lyssnar på Churn.
ULTHAR har det där sättet att låta musiken kännas både gammal och ny på samma gång utan att jag exakt kan sätta fingret på varför. Riffen sitter som en smäck, growlet är rått och distanserat och hela anrättningen får mig att bli munter överlag. Så här ska en dödsslipsten dras.
Med nästa bidrag i listan ska vi kasta loss totalt och bara dyka in med huvudet före i ned ett känslokaos med lika delar drama som manglig sludge. Uppstyrt virrvarr med andra ord. Hade inte ljudbilden varit så annorlunda kunde man nästan dra paralleller till ANAAL NATHRAKH, men då tänker jag främst på själva låtkonstruktionen som sagt, inte soundet som sådant. WITCHING har rent musikalist närmre till akter som KYLESA och MASTODON. Men de låter egentligen inte så heller utan helt egna. Det jag tycker WITCHING vinner på är att skönsång och experimentlusta inte får trumfa över röjigheten, vilket annars är en fallgrop inom den mer dramatiska delen av sludge-genren. "Vernal" är första fullängdaren och det ska bli intressant att se vartåt detta barkar framgent.
Mot mörkret härnäst med YOUNA, ett enmansband från Leipzig signerat den ganska produktiva herr Mts. Zornvlouch, som också är titelspåret, tycker jag för tankarna till akter som HORNA och SARGEIST och det är ett gott betyg. Inga överraskningar men likväl väldigt väl utförd black metal med tillbörlig frenesi och kyla som inte borde lämna någon entusiast besviken.
Som näst sist ut i listan hör vi ORMSKRIK, ett band med ett obegripligt lökigt namn som spelar ytterst trevlig svärtad thrash (eller som jag brukar kalla det när jag inte behöver vara så noga - snabb och rå black metal). ORMSKRIK kommer från Norge och har varit en konstellation sedan anno 2015 och som i år ger ut sin första fullängdare. Occultness är en sinnessjukt medryckande historia vars produktion känns ganska välstädad men lyckligtvis utan att tumma på mörkret. Suberb sånginsats dessutom! Fem av fem galopphästar.
Så till sist en melodiös smocka med AZZIARD. AZZIARD är en ny bekantskap för mig och efter några genomlyssningar verkar det röra sig om helt habila musiker som har tyngd och seriositet och som premierar sväng och melodi som kontrast till det totalt kompakta mörkret. Och det är en blandning som gifter sig riktigt fint och ger rymd till anrättningen. Stampa takt-foten får sitt i Retrouvailles avec l'Âme från nysläppta fullängdaren (Liber Secondus - Exégèse) och med den firar vi in helgen. Ha det genialiskt!
/Susanne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar