Gott folk - denna vecka har fredagslistan festivaltema. Och det är inte vilken festival som helst som vi sätter under lupp, utan vi har valt att avhandla klassiska Maryland Deathfest som i år faktiskt firade 11-årsjubileum. Maryland Deathfest hålls varje år i Baltimore (så nu kan ni skriva upp ytterligare en grej som staden är känd för än "The Wire" och Johns Hopkins sjukhuset) på Memorial Day helgen.
Så här sammanfattar festivalen sig själv:
The concept of MDF is simple: to bring to the United States the best
and most extreme bands the underground has to offer. Never conforming to
trends, or being limited by genre restrictions, MDF is a showcase of
what extreme music, both new and old, is capable of. With an emphasis on
diversity, the festival brings together the very best death metal,
grindcore, doom, thrash, hardcore, black metal, and experimental bands
from all around the world. With bands from all over the U.S. and Canada,
and exclusive fly-ins and rare appearances from some of the most in
demand bands from Europe, Australia, and Japan, the diversity of the
lineup is only surpassed by the diversity of MDF's rabid fan base, who
annually travel from all over the world for a weekend of fun and music.
Since MDF's inception in 2003, festival organizers Ryan and Evan have
continued to strive to bring together some of the most legendary bands
in the scene and some of the most talked about up-and-coming bands in
the underground for an unparalleled experience. Combining the DIY
attitude of two metal fans who are actually part of the scene instead of
trying to exploit it, with a refreshing professional touch, MDF is year
after year given high marks for being one of the best run and most
organized festivals around.
Jag måste också nämna den alldeles fantastiska reserapporten som
Hatpastorn levererade från förra årets festival. Storartad läsning.
Att festivalen har överlevt år efter år har i alla fall till viss del att göra med att arrangörerna har bokat en räcka verkligt imponerande band. Det var inte lätt att välja ut 10 akter att ha med på listan kan jag säga, haha! Om jag droppar namn som DYING FETUS, NECROPHAGIST, SUFFOCATION, PHOBIA, ROTTEN SOUND, MISERY INDEX och THE RED CHORD och sedan berättar att dessa band är tagna från de två första åren festivalen hölls och att de
inte är med på min del av listan då fattar ni att festivalen heter duga.
Men nog ordat om vilka band som inte finns på listan, vi kör igång med Susannes del av listan tycker jag!
Ja hujedamej som Lina i Emil i Lönneberga skulle säga - vilken öppnare Susanne har valt med låten
Boden. Introt är lika hårt som knäckande bra. Jag har själv ett gott öga till denna låt som, rätt gissat, har väldigt lite med orten Boden att göra. Enda geografiska referensen som nämns är Dorchester, en del av Boston, ivrigt beskriven av bland andra Dennis Lehane. Så nu vet ni det. CRYPTOPSY är ett band att hålla ögonen på om man gillar musik som strävar efter att mosa snarare än hacka, haha!
Jag retade Susanne (fast bara lite) för att hon inte kunde avhålla sig från att ha med en låt av DISMEMBER. Nu är det sorgligt upplösta dödsgänget så pass bra att det egentligen inte behövs någon ursäkt för att ha med en låt från bandets diskografi. Att det dessutom är ett av Susannes absoluta favoritband gör det än mer giltigt. Susanne har dessutom fått in en snygg referens till skräckfilm i valet av låt -
The Hills Have Eyes vars första version kom 1977 i regi av Wes Craven. En nyare version av filmen kom 2006. Så nu vet ni det. Och låten är ju prick så bra i vanlig ordning när det gäller DISMEMBER att det blir lite jobbigt att tänka på att bandet inte finns mer.
Ett trevligt band från Glasgow, Scotland. Detta är ren rens med viss finess. Kommande skivan "Peace Was Never An Option" är inte helt tokig, det kan jag avslöja. Föregångaren, och skivan som Susanne har valt
Gainsayer ifrån, "No Tolerance For Imperfection" är inte dum den heller. Jag går ju igång på dylik musik, det vet ni ju sedan innan, och här bjuds det på finfint tekniskt triumflir i den högre skolan då precisionen i gitarrerna och baskaggarna är saliverande och så tajt att vi inte kan få in ett frimärke mellan instrumenten. Underbart.
Tjo! IMMOLATION, dyrkat av många, respekterade av fler bjuder upp till meckdans i
God Complex från "Kingdom Of Conspiracy" en skiva som av många hålls som den bästa death metalskivan i år. Och den är grymt vass. Mer säger jag inte ;)
Susanne avslutar sin del av listan med makalösa MARDUK. Fy fan vilken oerhört bra skiva "Serpent Sermon" är. I dagens mer än lavinartade lyxproblemsgrundande utgivning av metalskivor hade jag glömt hur bra skivan är då det har snurrat så extremt mycket annan metal i lurarna att jag inte hade lyssnat på plattan på ett tag. Och så kommer titellåten och påminner om att detta är black metal as fuck. Underbart.
-Pausfilm-
SAPROGENIC är ett tekniskt brutalt death metalband från Detroit Michigan. Vi hade med detta gäng när vi körde Michiganlistan för ett tag sedan. Men det skiter jag i, för detta gängs musik är så väldans bra att det liksom inte kan bli för mycket av den. Kolla hemskt gärna in senaste given "Expanding Towards Collapsed Lungs" från vilken jag valt titellåten - den skivan är inte alls tokig.
Sverigeaktuella ABORTED (de lirar i Köpenhamn på måndag tillsammans med THE BLACK DAHLIA MURDER på Lilla Vega) rockar loss med en klämkäck dänga betitlad
From A Tepid Whiff från alldeles förträffliga renssmockan "Global Flatline", en skiva som om ni frågar mig var en stark återhämtning från bandet efter några inte så bra alster. Och ja, de är lika tajta live som på skiva - alltså ett riktigt band till skillnad från så många andra, haha!
Med sin sköna blandning av grindcore och crust har TRAP THEM fått lovord (med rätta) från ganska många recenseter. Själv gillar jag bandet från Seattle riktigt mycket. Det är imponerande hur bandet lyckas kombinera rens, sväng, desperation, vrede på det sätt de gör i
Fucked As Punk från "Sleepwell Deconstructor" och sammanfoga elementen till en minst sagt imponerande helhet.
Någon mer som längtar efter nytt material från detta gäng? Tänkte väl det. Tills dess att sådant kommer så får väl vi nöja oss med att blästra trumhinnorna med exempelvis
Grand Gathas Of Baal Sin från "The Epigenesis".
Vi avslutar listan med CARCASS som, om ni missat det, gjort en satans comeback med skivan "Surgical Steel". Dra igång, höj volymen tills den går i taket och bara njut.
Trevlig helg!
/Martin
2 kommentarer:
Fredag igen alltså? Med en trevlig lista på det. Det är bara att tacka och ta emot.
Men...Saprogenics nya skiva "inte alls tokig"? Kom igen, den är ju hur bra som helst!
Varsågod! Så kallad understatementhumor på omdömet av Saprogenics platta :)
Skicka en kommentar