The mother-of-a-blowout-skivköp del 1

I ett tidigare inlägg skrev jag om en låntagare som tyckte att det fanns för lite plattor av IRON MAIDEN och JUDAS PRIEST. Här kommer de skivor som kommer köpas in av Helsingborgs bibliotek i nästa omgång av dessa band.

För mig personligen är IRON MAIDENs första sju plattor helt omistliga. Så sent som igår tog jag fram mitt vid det här laget välspelade vinylexemplar av "Seventh Son of a Seventh Son" och avnjöt detta episka mästerverk ännu än gång. JUDAS PRIEST var storhet är lika oantastlig som MAIDENs har jag faktiskt ingen annan relation till än att jag tycker att låten Painkiller är en riktig höjdare.

Men om ni trodde att det var nog med detta inköp så tar ni fel :) Inom en snar framtid kommer vi att ha genomfört det genom tiderna största skivinköpet på Helsingborgs bibliotek vad gäller tyngre musik. När jag började här har jag för mig att jag vid ett tillfälle köpte in tjugo skivor på en och samma gång. Detta rekord kommer nu att bräckas med råge.

Uppdateringar sker i vanlig ordning :)

Helmet

Det finn ju alltid skivor som man mer eller mindre snubblar över och som man åratal senare fortfarande uppskattar oerhört mycket. I början på 90-talet hade jag en vana att årligen besöka Stockholm som såklart hade oerhört mycket bättre skivhandlar än lilla Karlskrona där jag då bodde.

En sådan platta var HELMET "Meantime" som jag sedan dess i det närmaste slaviskt har återkommit till när jag ha velat ha en stunds maskinellt köttig, lite monoton gitarrbaserad musik. Då tyckte jag att bandet var en mer knarkad version av AC/DC som jag skrev till en kompis i ett inser jag nu, ganska dumt beskrivande av bandet. När jag idag lyssnar igenom skivan på Spotify gör den fortfarande jobbet - och en tanke som for igenom huvudet var att sångaren Page Hamiltons insats ibland påminde en smula om hur Troy Sanders och Brent Hinds trakterar sina stämband i MASTODON - utan övriga jämförelser.

Naturligtvis var jag tvungen att göra mig av med det i Stockholm inköpta exemplaret som ung och mycket fattig student i slutet på 90-talet - tillsammans med en hög annan musik - men glädjande nog har samtliga orters där jag bott bibliotek haft skivan, så det har löst sig väldigt bra.

Här får ni den otroligt 90-talsartade videon till titelspåret.

På gång i framtiden

Mitten på månaden brukar alltid betyda bråda dagar för mig eftersom jag tycker om att ha god framförhållning när det gäller kommande publiceringar. Med tanke på att jag numera skriver för både Werock och Metal Covenant kommer nog denna inställning inte ändras inom överskådlig framtid.

Vad kan man då förvänta sig? En kommande trippelrecension av pågående dödsturnén ENTOMBED/AMON AMARTH kommer att dyka upp på Werock inom kort. Detta är ett grepp som jag verkligen gillar. Vi gjorde en liknande grej om VADERs 25-årsfirandeturné, och det är på ett sätt väldigt bra att hela redaktionen är så pass utspridd som den är: vi täckte Stockholm, Göteborg och Malmö när det gäller VADER och nu när turen är kommen till ENTOMBED/AMON AMARTH kommer ni att kunna ta del av recensioner från Örebro, Köpenhamn och Malmö. Att Fredrik "Blasphemedia" Sandberg har gjort en intervju med AMON AMARTHs trummis Fredrik Andersson kommer innebära att fans av bandet kommer få sitt lystmäte över bandet någorlunda tillfredsställt.

Jag håller också på att recensera två plattor - EVERGREEN TERRACEs "Almost Home" och SACRED STEELs "Carnage Victory" och som det ser ut nu är ett band en trevlig ny bekantskap, medan ett verkligen inte är det, haha.

Mer skriverier

Inom en snar framtid kommer man att kunna läsa texter av mig på fantastiska Metal Covenant! Jag har under många år närt en djup kärlek för det engelska språket - och nu kommer jag få en möjlighet att kombinera denna känsla med metal, det kan ju knappast bli bättre, haha! Om man hellre vill läsa recensioner av mig på svenska kommer jag fortsätta att skriva för Werock också.

Att planera en samling

En av förmånerna med att jobba på ett folkbibliotek är den i det närmaste konstanta dialogen med användarna - vet inte hur många gånger som jag kommit ner till vår musikavdelning i olika ärenden som har slutat med ett utbyte av åsikter angående våra samlingar.

Jag har alltid strävat efter att ha en så bred samling av hårdrock/metalskivor som möjligt, men för ett tag sedan fick jag en lapp av en kollega som haft ett samtal med en användare. Personen ifråga tyckte att det fanns alldeles för mycket death metal i samlingen i förhållande till andra subgenres. Kunde detta verkligen stämma? Jo, så var det naturligtvis: death metal finns inlagt som ämnesord på 58 skivor av cirka 280 i våra samlingar. I mycket beror detta på två saker: dels att jag själv är gravt förtjust i just death metal vilket naturligtvis påverkar inköpen, så mycket måste jag erkänna, vilket leder in i anledning nummer 2: att death metal fortfarande bjuder på den maffigaste utvecklingen inom metalfamiljen. Hur många bra skivor har det inte kommit inom denna genre inom säg, det senaste decenniet? Band som DECAPITATED, NILE, BEHEMOTH är i min bok oantastliga exempel på band som har utvecklat genren.

Men, det ska såklart finnas annat än death metal i ett biblioteks samlingar. Sleaze är exempelvis en väldigt underrepresenterad genre hos oss, men nu kommer det att bli bättring på det: Kollega Lina, som verkligen har koll på denna genre, tycker att biblioteket borde ha vissa plattor för att tillgodose de låntagare "som har vett att uppskatta musik där byxan är tight och håret är brandfarligt" (vilket är en av de bästa sammanfattningarna av sleazegenren som jag läst, haha). Så hon gjorde en lista på 20 plattor till mig. Plus att den tidigare nämnda låntagaren tyckte att det fanns alldeles för lite JUDAS PRIEST och IRON MAIDEN på biblioteket.

Vad kommer detta då att leda till? Att jag har 30 plattor som jag vill skaffa in till biblioteket, vilket inte mina mer fiskalt inriktade kollegor (läs chefer) hoppar högt av glädje av om jag säger så!

Men, för att sammanfatta, det kommer bli lite mer fokus på andra subgenrer än death metal än innan, för tro inget annat än att jag tar dessa synpunkter på allvar.

Det finns alltid möjlighet om man vill påverka vilka skivor som köps in till Helsingborgs Bibliotek att lämna en kommentar på bloggen, alternativt slänga iväg ett mejl till martin.bensch@helsingborg.se

Close-Up Båten

Läser på Mattias Klings blogg att Göteborgs storheter Dark Tranquillity är bokade på Close-Up Båten.

Och då blir ju kryssningen som avseglar den 25 februari helt plötsligt så oerhört mycket mer intressant än när det bara var Tribulation som jag ville se av de första tre bokningarna. Cult of Luna har jag ingen relation till och Deathstars, ursäkta alla fans till bandet, måste vara ett av de sämsta banden på jordens yta.

Men när nu Stanne och manskap dessutom släpper nytt i nästan äcklig timing (22 februari släpps nya plattan) till dess att förtöjningarna lossas börjar jag allvarligt överväga att haka på. De spelningar jag sett bandet på tidigare har varit rena uppvisningarna i hur ett band ska bete sig på en scen. Stanne hör till eliten när det gäller frontmän - och hans grymma growl ligger på en sinnessjuk nivå. Plus att bandet har en låtkatalog som får det att vattnas i munnen.

Nytt på Werock

Oktober månad bjuder på en saftig laddning nyskrivna recensioner på Werock.

För egen del blev det tre recensioner - DARZAMATs "Solfernus' Path" som bjuder på rejält med stämningsfylld dödsmelankoli med starka sånginsatser och stora gester. Mycket lyssnarvärt.

MARIONETTE saftar på rejält med sin "Enemies" men finner ändå plats för bitvis otroligt snygga stämmor som emellanåt försätter mig i extas.

Tredje recensionen är en liten snäll sågning av ECHOES OF ETERNITYs lite mesiga "As Shadows Burn".

Kollegorna bjuder också på en hel massa mumma: IMMORTALs "All Shall Fall" behandlas av en av sitens riktiga black metalkonässörer - Shadows, "Endgame" av ett vad det verkar pånyttfött MEGADETH (i alla fall är plattan riktigt bra) har Jonas satt tänderna i - och den plattan som får högst betyg denna månad, "Veil Of Ignorance" av RAISED FIST har BiblioteKarin fått en skiva som verkar ha gjort starkt intryck på henne.

Rammstein kommt!

Att RAMMSTEIN kommer till Sverige i februari har varit svårt att missa - fabriksarbetarna från forna DDR lär, om de får chansen, tända eld på Malmö Arena.

För är det något band som gillar eld, nog är det RAMMSTEIN. Första, och hittills enda, gången jag såg bandet var på Roskilde 2002 och den föreställningen inbegrep allt från gitarrsolo med eld, sång med eld, sångare på eld. Det skulle vara lätt att avfärda sången Till Lindemann med manskap som ett gäng proletära pyromaner om de inte hade haft ett gäng rejäla låtar att bjuda på.

RAMMSTEINs musik är på något sätt både oerhört maskinell med en vansinnig tilltro till att tyngd framför hastighet alltid maler ner det presumtiva motståndet, samtidigt som bandet har en skön känsla för melodier och snyggt lagda stämmor. Lyssna bara till Sonne vars refräng fortfarande gör jobbet med att sända rysningar nedför ryggraden.

Holy mother!

Metromix: There's a rumor going around now about the four classic thrash bands (METALLICA, SLAYER, MEGADETH and ANTHRAX) touring together. How would you feel about being part of that?

Trujillo: I think it's great. We've had a few different conversations on the subject. I'm friends with (SLAYER's) Kerry King and had dinner with him a few months back, and it came up there. I think (MEGADETH's) Dave Mustaine is amazing. I've never had a problem with him personally. I think it'd be great if METALLICA shared the stage with his band. METALLICA's still great friends with (ANTHRAX's) Scott Ian. There's a lot of history there. I think it'd be great for metal. I don't think all four bands have played together at the same time.

Metromix: So there's truth to the rumor?

Trujillo: There is, but nothing's concrete. It's not a sealed deal. We're working on it.

Spontan reaktion: hur jävla fett hade inte detta varit? Som thrashfanatiker måste jag nog erkänna att bara tanken på att denna turné, hur orealistisk den än kan verka, blir verklighet orsakar kortslutning i skallen. Dessa 4 bands trackrecords talar naturligtvis för sig själva och vi pratar utan överdrift en fruktansvärd mängd vansinnigt bra musik som utan tvekan skulle anslå glädjefnatt hos vilken publik som helst.

Håll tummarna....

Skön prosa

Jag har länge gillat Mattias Klings sköna prosa som man kan ta del av både i Close-Up Magazine och Aftonbladet. Mattias träffsäkra och avvägda ordvrängerier i hyllningar såväl som sågningar tycker jag bör uppmärksammas lite extra, därav länken nedan som bjuder på en fullkomligt lysande sågning av TAKIDAs "The Darker Instinct".

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/recensioner/article5746282.ab



I övrigt kan jag berätta att på ingång till biblioteket är BLOODBATHs "Nightmares Made Flesh" vars omslag nog kan vara det blodigaste vi kan erbjudas i omslagsväg.

Taste of Chaos

IN FLAMES gör tre stora spelningar i Stockholm, Göteborg och Malmö, tillsammans med KILLSWITCH ENGAGE (klara sedan innan) och numera även tillsammans med DEAD BY APRIL och EVERY TIME I DIE under turnénamnet TASTE OF CHAOS.

DEAD BY APRIL kände jag åtminstone till sedan innan, vem har inte hört Losing You till förbannelse denna sommar, men EVERY TIME I DIE var okänt för mig. Sagt och gjort, en snabb sökning på Spotify - och jag mår helt plötsligt som bandets namn. Hur tänker arrangörerna? Tror knappast att de har som uppsåt att lura dit en hel massa metalcorekids för att sedan låta huvudakten köra över en intet ont anande publik. Måhända att jag är orättvis, men metalcore är en av dessa genrer som jag bara går och väntar på att folk ska avfärda som det luftslott genren har blivit - EVERY TIME I DIE gör inget som kan återupprätta genrens forna trovärdighet (den lilla den hade).

Taste of Chaos? Snarare en smak av tristess.

Ny månad och lite nya recensioner på Werock.

För egen del blev det tre stycken - ILLDISPOSED re-release av "1-800-Vindication" vilken inte höll hela vägen dessvärre, ETERNAL TEARS OF SORROWs "Children Of The Dark Waters" som bland annat bjuder på fint tangentspel, och BEHEMOTHs mästerverk "Evangelion" vilket jag trots att vi har en bit kvar av 2009 redan har utsett till årets platta. Och då spelar det ingen roll att AUGUST BURNS RED och VADER har kommit ut med "Constellations" och "Necropolis" om vilka Jonas Andersson och BiblioteKarin har skrivit.

Det kommer också att dyka upp en intervju på siten med BEHEMOTHs mastermind Nergal inom en inte alltför avlägsen framtid.

En stilla undran

Close-Up Magazine senaste nummer ståtar med en "stor Eddie Vedder-intervju", och jag kan för mitt liv inte begripa varför.

Det är alltid lite av en högtidsstund när ett nytt nummer av Skandinaviens ledande metal/hårdrockstidning dimper ner i brevlådan - alltid massor av metalmumma, plus att man alltid hittar info om minst ett band som man inte hade en aning om (denna gång ARKAEA). Men med senaste numret förstår jag inte riktigt hur redaktör Robban med skribentstab har filosoferat. PEARL JAM, ett bra band enligt många, och en combo som ovedersägligt har betytt mycket för grungen. Men är det hårdrock, är det metal? Nä, inte i mina öron i alla fall, alldeles oavsett hur mycket jag än gillar låtar som Rearviewmirror och Even Flow. Eddie Vedder är en sångare med en mäktig stämma - men han sjunger inte i ett hårdrocksband, och borde inte vara på omslaget till Close-Up Magazine.

Påpekande om Werock

Vi kraftsamlar på Werock inför hösten och det kommer således inte att komma upp några recensioner i augusti - däremot en hel massa i september.

Death Destruction

För egen del brukar jag ha svårt med s.k. supergrupper som redan etablerade musiker sätter ihop. Undantaget kan vara DEATH DESTRUCTION.

Med medlemmar från såväl HAMMERFALL som DEAD BY APRIL förväntar man sig inte den musiken som DD levererar på sin myspacesida. Det är inga snälla tongångar, vilket i alla fall jag hade förväntat mig. Nej, jag är inget större fan av vare sig HAMMERFALL eller DEAD BY APRIL, fast det trodde ni nog inte heller.

Vill man ha lite rens i lurarna så tycker jag definitivt att man ska kolla in detta band. Mer info om gruppen återfinns på Metal Archives.

Nytt på Werock

Om man vill veta hur METALLICA lät på en av sina konserter på Forum i Köpenhamn i sommar, rekommenderas ett besök på Werock.

Nya plattor

Följande plattor är beställda och kommer inom en (förhoppningsvis) snar framtid att finnas till utlån på Helsingborgs Stadsbibliotek:

AUGUST BURNS RED "Constellations"

TOTALT JÄVLA MÖRKER "Söndra & Härska"

BEHEMOTH "Evangelion"

AS YOU DROWN "Reflection"

AUGURY "Fragmentary Evidence"

BLOODBATH "Nightmares Made Flesh"

Lite retrolyssning

Sitter och anvjuter ett stycke klassisk metal på jobbet efter att ha införskaffat en platta som egentligen borde ha inköpts för väldigt länge sedan till biblioteket.

Kommer nog aldrig att glömma hur halsbrytande fort man tyckte att musiken gick när jag först hörde Whiplash - jag och mina kompisar trodde att skivan skulle spelas på 33 rpm, för inte kunde man väl spela så snabbt? Till vårt försvar kan jag ju berätta att vi var 12 år gamla.

Och visst är det en smula fantastiskt att skivan faktiskt står sig? Det finns inte en enda låt som jag tycker är dålig på METALLICAs förstlingsverk, men den låten jag i särklass tycker bäst om är Phantom Lord. För en pågående diskussion över vilka låtar som är bäst av METALLICA rekommenderas ett besök på Jonte Royals blogg.
Nu ska jag lyssna på Phantom Lord igen!

Skicka inköpsförslag

Musikgruppen på Helsingborgs Stadsbibliotek har inköpsmöte på onsdag (12/8) så om ni vill föreslå någon platta i den mer extrema skolan lämna en kommentar här på bloggen, alternativt mejla mig på adress martin.bensch@helsingborg.se senast imorgon kl. 16.00.

BEHEMOTHs "Evangelion" är självskriven :)

På gång

Sitter och recensionslyssnar i stora mängder inför kommande publiceringar på Werock.

Och, såklart, inget står sig mot "Evangelion" - det hade varit för mycket begärt av exempelvis
ILLDISPOSED vars platta "The Prestige" jag tidigare har skrivit om här. Denna gång blir det den kommande plattan "To Those Who Walk Behind Us" och re-releasen av "1-800-Vindication" som kommer att avhandlas. Och bitvis låter det riktigt bra!

Mer spretigt, men inte mindre intressant, är DARZAMATs "Solfernus Path" med fullkomligt överlastad gotisk metal med vissa inslag av black metal. Denna platta har ganska många beröringspunkter med ETERNAL TEARS OF SORROW (smaka på det namnet!) och deras "Children Of The Dark Waters" - trots finländarnas hemvist i melodisk dödsmetall.

Så det ser återigen ut som en sådan månad som kommer att andas och leva metal. Gött!