Jahapp, det blev Ozzy och Bill Ward i BLACK SABBATH igen. Två f.d. missbrukare varav en inte hållit sitt musicerande vid liv alls utöver vid de tidigare återföreningarna. KISS, någon?
Ändock - jag tar på mig positivet och hoppas att de kan åstadkomma något. Jag kan till och med komma på mig själv med att faktiskt se fram emot en spelning såtillvida de kör lite ovanligt material.
En sak är klar - skulle de köra ett arenagig i Birmingham så kommer jag med all sannolikhet att åka dit och se dem, Black Sabbath på hemmaplan borde trots allt vara ett säkert kort. Festivaler är alltid kompromissade vad gäller ljud och ljus (och väder) men en inomhusspelning i Birmingham skulle jag nästan kunna längta efter. Men bara nästan. Ett Black Sabbath med Ozzys gräsliga röst och Bill Wards spelande kommer, efter att ha sett ett dem tre gånger med DIO och Vinny Appice, att få svårt att övertyga mig.
Men jag hoppas. GUD vad jag hoppas.
/Alex
Martin Bensch, Susanne Johansson, Andreas Johansson, Oskar Svensson, Hjalmar Beronius och Oscar Klang skriver om musik som kräver hängivenhet: allt från den melodiösa metallen till den hårdaste grindcoren, så om du gillar pop är detta inte sidan för dig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Featured Post
Fredagslistan 2026, vecka 40: Året är fortfarande 2006 del 3
Den där tidsmaskinen är tydligen igång igen. Nådens år 2006 bodde jag i Malmö. Antingen på Värnhem eller Östra Sorgenfri jag minns inte ri...
Populära inlägg
-
Nominerad: "Heirs To Thievery" - MISERY INDEX. Politisk rensdöds när den är som bäst får man sig serverad från kvalitetsknäckande...
-
Gott folk! Har ni hängt med under veckan här på bloggen så kanske ni börjar bli lite matta av alla utflippade rymdrelaterade tips som har ...
-
Denna nostalgitripp tillägnas alla som minns videobandsmärket BASF. Jag var dryga sju år gammal och tv-tablån gjorde gällande att SVT skulle...
1 kommentar:
THIS the CARMEN METTETAL BLOG for EXPLOSIVES?
Skicka en kommentar