fredag, maj 27, 2022

Fredagslistan 2022, vecka 21: Tvåmannaband!

 Gott folk!

Enmansband har ju sin givna plats här i fredagslisteland, men jag tycker att det är minst lika intressant med band som består av två personer. Det finns gott om dessa, och ofta otroligt bra dessutom så jag tyckte att det kunde vara dags att göra en lista på detta tema. 

Vi kör!

Denna finska duos återuppståndelse tror jag det är fler än jag som gläds åt. Jösses vilka smäktande melodiska dängor detta band är kapabla till, och det vill inte säga lite då det ju är Finland som är mästarland på detta flera gånger om. Event Horizon gör i alla fall inte mig besviken!

HOTH - nu tänker ni säkert Star Wars och "The Empire Strikes Back", eller hur? Jag gjorde det i alla fall, och helt fel ute är vi inte. Detta band från Seattle hade en tematik som handlade om Star Wars, men växlade snart över till tragiska hjältar och svart magi. Jag hoppas ni gillar långa intron, för A Blighted Hope har ett sådant, för att sedan braka loss i en inte helt föraktfull blandning av melodisk döds och black metal. Nydanande? Nä, men klart njutbart!





Ni såg det komma eller hur? Klart att jag inte kan undanhålla mig från en slev av ANAAL NATHRAKH, men det blir inte en låt från senaste given, med tanke på att jag har tagit alla chanser att lovprisa den, haha! Nä, det blir Hold Your Children Close And Hope For Oblivion från "The Whole Of The Law". Dave Hunt på sång - helvete vilken insats han gör inte bara på skivan i stort, men framför allt i den här låten. 

Från oroväckande sång, till ingen sång alls. FERMENTOR består av en trummis, Dylan Marks, och på gitarr Adam Wollach. Jag stötte på bandet vid tiden för "Continuance" som kom 2020 och föll stenhårt. Man kan tycka att det skulle bli alldeles fruktansvärt långtråkigt att lyssna på endast trummor och gitarr. Gosse vad jag fick äta upp den tanken! Variationen är helt fantastisk! Thunderboss har ös, tvåktakt, ett satans sväng och detta görs med glimten i ögat vilket jag alltid uppskattar. 





MANTAR! Denna tyska duo som jag stiftade bekantskap med via Robert på WeRock. Jag delar inte hans totaldyrkan, men jävligt bra är det oftast. Cross The Cross är en härligt pulserande låt som gör jobbet alldeles utmärkt. Det är tungt, skitigt och effektfullt. 

Vi tar helg på det!
/Martin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar