Gott folk!
Äntligen fredag igen, och det har varit en ganska bra vecka, i alla fall på musikfronten. Det mesta jag lyssnat på har varit sådant jag recenserade på WeRock, men en hel del annat har också smugit sig in i mixen. Därför blir det en lista på just det temat.
Vi kör!
CONCLAVE är ett band som jag kollade in på vinst och förlust i den minst sagt digra inkorgen vad gäller promos. Jag kände dock ganska direkt att deras skiva "Dawn Of Days" som släpps idag var någonting som jag skulle trivas med. Det här bandets doomiga sludge sitter allt som oftast som hand i handske - precis rätt släpighet i trumliret, grymma riff och väldigt bra sång. Jag gillar att bandet har två sångare. Satan när de klämmer i bägge två - då rister takstolarna!
Jag har
väldigt svårt att slita mig från LIQUID TENSION EXPERIMENTs senaste skiva. Det har såklart att göra med min djupa kärlek till DREAM THEATERs tidigare del av karriären, innan LaBries röst gick åt helvete. Nu får vi en smältdegel av genialitet när Portnoy, Petrucci, Rudess och Levin skopar upp en skiva som briserar av spelglädje, skicklighet och ren eufori. Att de dessutom gör en "cover" (tolkning är väl mer riktigt) av Gershwins
Rhapsody In Blue gör ju att alla reglage går i taket.
OK, nu blir det nerdgasm. THE BEAST OF NOD har jag ju haft med innan, men jag märker att jag graviterar fram och tillbaka till deras senaste skiva "Multiversal". Att bandet har hittat på ett eget land, The land of Nod, för att så att säga sätta scenen för sina texter och musik finner jag så underbart nördigt att jag ger mig direkt. Bandets härliga tekniska och progressiva death metal är så till stora delar intagande att gillar man den här typen av musik, ja då kommer man att gå igång på alla sex cylindrar.
Kollega Robert på WeRock älskar HORNDAL och ta mig satan om han inte har fått in mig på bandet också. Ett band som blandar döds, sludge och punk kan slira åt alla håll och kanter, men HORNDAL styr upp det förträffligt. Textmässigt handlar alla låtar om urbant förfall, gamla bruksorter, minskad befolkning och vad detta för med sig. Det är helt fascinerande att följa med på det här bandets resa för den görs med sån helvetisk innerlighet att jag baxnar. Videon till
Horndals blodbad är lika enkel som hemsökande.
I lagom dos är amerikanska LÖR riktigt bra. Jag är inte helt inne på det tokhyllande som bandet får på exempelvis Angry Metal Guy, men något visst har det här bandet. Episk progressiv folk metal är genrebenämningen, och det kan man ju tycka en del om. När bandet går full folk då avviker jag, men i
Ruin så gillar jag vad bandet gör. Det är sannerligen episkt utav bara fan. Videon är härligt spretig och nördig vilket jag gillar alla dagar i veckan.
Och ja, igår var det varannan torsdag igen. Och då tankar ju AT THE MOVIES upp en ny låt vilket jag ju alltid ser fram emot. Det som var lite kul med just denna är att Chris Laney totalt har glömt vilken 90-tals film
I've been thinking about you är med i. Den kanske inte ens är med i nån. Vem fan bryr sig, undrar jag. Detta är beroendeframkallande och högeligen underhållande musik. Stämmorna som levereras här är ju helt fenomenala!
Vi tar helg på det!
/Martin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar