fredag, januari 05, 2024

Fredagslistan 2024, vecka 1: Tre pärlor från 2023 som Martin höll på att missa!

 Gott folk!

FOMO - Fear Of Missing Out är ett begrepp som ofta leder till ökad psykisk ohälsa, stress av det negativa slaget och det är såklart så att detta kan vara ett reellt problem för en del. När det gäller böcker eller skivor kan stressen av att ständigt vilja upptäcka nytt också vara ett problem - men i takt med att utgivningen inom bägge dessa högst njutbara fält har skjutit i höjden så märker jag att det är allt lättare att koppla bort denna stress. Det kommer helt enkelt för mycket för att någon enskild människa ska hinna med att lyssna på all musik eller läsa allt som publiceras. 

Med detta sagt - årets första fredagslista är på ett tema med sena upptäckter för mig som jag blev medvetandegjord om sent i december, men som jag är väldigt glad över att jag fick tips om. 

Vi kör!

"Air Not Meant For Us" av FIRES IN THE DISTANCE. 

En sagolikt vacker skiva. Melodisk doom/döds som sannerligen sätter känslorna i svallning. Bandet kommer från delstaten Connecticut och ligger på creddiga Prosthetic Records. Jag läste om skivan på Angry Metal Guy, då en av deras ganska nya skribenter listade skivan på plats fyra i sin årsbästalista och verkligen inte höll igen med lovorden. Som den superlativsnörd jag är så var det ju svårt orimligt att inte kolla in skivan. Fast vid första genomlyssningen, såklart. Den majestätiska mäktigheten i varenda aspekt av skivan är så påtaglig. Låtarna, stämningen, produktionen som drar massivt åt low-endhållet. Går man igång på känslomässig metal så kommer man äta detta med sked. 



"Finitude" av STORTREGN

Blasfemiskt rytmisk är detta en av de roligaste och svängigaste skivorna inom den tekniska dödsmetallen jag någonsin har hört. Bandnamnet är lika konstigt som bra. Att lilla Schweiz har fått fram ett band av denna kalibern är bara att gratulera till, för behövs det en kontrapunkt till landets ostar, banker, Alper eller fonduer så har ni den här. 







"Hermalausaz" av ÁRSTÍÐIR LÍFSINS

Pagan Black Metal hör inte till det jag brukar söka mig till, men satan så bra detta är! Från Island/Tyskland levereras en mäktig EP med en speltid på 43 minuter. Jo, det kostar på att hålla det intressant, men detta är en skiva som jag har försjunkit i med nästan hypnotisk inlevelse. Varenda ton känns livsnödvändig och senaste gången jag upplevde något som kom i närheten var när jag lyssnade på ORMs senaste platta. Då fattar ni hur jävla bra detta är. 




Vi tar helg på det!
/Martin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar