På min till synes ändlösa färd runtom Europa har turen nu kommit till våra grannar i sydost. För min del förknippar jag Polen med två strömningar i extrem metall: mastig, överproducerad death metal med superdigitala trummor, och svartmetalldårar i riddarhjälm med mer än tveksam syn på mångkultur. Det blir lite av det förstnämnda, men inget av det sistnämnda. Men främst blir det... lite annat!
Vi börjar med LUX OCCULTA. De började som någon slags symfonisk BM på nittiotalet - förvånansvärt nog utan glida med i nazitrenden som smutsade ner så mycket av den polska scenen på den tiden - men nådde sin kreativa peak med någon slags jazz-hardcore-avantgardism på 2001 års "The Mother and the Enemy". Här hör vi Architecture från samma skiva. Enligt uppgift är enda albumet de producerat de senaste tjugo åren, 2014 års "Kolysanki", mer åt folkrockhållet, men den har jag inte kommit mig för att höra än.
Mer svart, fast nu i en helt annan nyans: CULTES DES GHOULES, som är fanbärare för en underströmning i genren som fokuserar på gamla tiders övertro, en mer folklig djävulsdyrkan och fruktan, med häxor och oknytt som lurar runt knuten och under prästkappan. Pagan fears ni vet. Andra band som verkar inom samma vaga strömning är t ex MALOKARPATAN och FUNEREAL PRESENCE. Att hitta enstaka låtar kortare än tio minuter med det här bandet är svårt - de tenderar att bygga låtar som ruttna häxstugor på åtminstone en vinylsida åt gången - men här får ni öppningsspåret Children of the Moon från senaste fullängdaren "Sinister, or Treading the Dark Paths" (2018). Det här är musik som inte ska spisas i korta snuttar, utan se det här som en lockton till att ta er an hela albumet.
Långt innan hundmat och kändiskult fanns en tid då BEHEMOTH stod för något även jag kunde sympatisera med - även efter de lämnade de svartvita necroskogarna och skapade en perfekt mix av MORBID ANGEL och IMMORTAL med ockulta förtecken. Storslaget mangel helt enkelt. Här är spåret The Alchemist's Dream från "Satanica", 1999. En toppenlåt på alla sätt förutom det där räliga breaket i mitten.
Nu kommer ett rekord för mina listor på den här bloggen: ett helt nytt släpp. Som jag dessutom hörde först nu. Den som inte fick nog av Cultes Des Ghoules och deras häxrock för en liten stund sedan får sitt lystmäte tillgodosett nu: SODALITY, vars andra album "Benediction pt 1" släpptes bara härom månaden på franska Norma Evangeli Diaboli. Samma sångare som i Cultes Des Ghoules, backad av snubben som är halva LUCIFYRE. Slö, rivig och riktigt elak black metal.
Till sist, lite riktigt gammalt: KAT. Polens äldsta metalband? Med ett par avbrott har de hållit igång ända sedan 1979, även om debuten kom först 1986, i både en engelsk och en polsk version. Från den engelska versionen hör vi avslutningsspåret 666! Kall, satanisk öststatsthrash när den är som bäst!
Devil, Satan, Satan! Nu tar vi helg!
/Andreas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar