torsdag, november 28, 2019

Årsbästalistan 2019 - de nominerade, omgång 4

"Eternal Forward Motion" av EMPLOYED TO SERVE

Ytterligare ett band som jag fångade upp via Close-Up Magazine. Med musik som påminner om THE DILLINGER ESCAPE PLAN så var det ju ett måste att kolla in. Och ni fattar ju att den här skivan är satans bra - desperat så! Inte bara känns musiken så desperat angelägen, ja i vissa aspekter rent livsnödvändig, det är en skiva som växer för varje gång jag lyssnar på den. Såklart dräper Justine Jones sång, och det är ofta den som gör att låtarna växlar upp till nästa nivå, men det är helheten som sannerligen imponerar här.


"Diorama Of Human Suffering" av BASTARD GRAVE

Dags att gräva ner sig i gravmyllan, och då finns det rikligt med skäl för varför jag tagit med denna uppvisning i d-taktsdöds som ett av Helsingborgs bästa band står för. BASTARD GRAVE är så oerhört respektingivande här, och det är underbart hur de har tagit en vänstersväng och gått åt en råare och skitigare produktion än på debuten.





"Divided By Darkness" av SPIRIT ADRIFT

Kanske lite av en no-brainer att den här skivan dyker upp här. Min kärlek till SPIRIT ADRIFT är tydligt manifesterad både här på bloggen, och på WeRock. "Divided By Darkness" är precis lika späckad med rifftung känslomumma till musik som bandets andra plattor. Jag hade strax innan skivan släpptes i stort sett enbart lyssnat på den, och inga andra skivor och hade stora svårigheter att släppa fram någon annan på ett bra tag även efter det att plattan kommit ut. Gott betyg? You bet.
"Samsara" av VENOM PRISON

En underbart arg, ja till brädden fylld med vrede faktiskt skiva! Jag älskade "Samsara" från första lyssningen just för dess kompromisslöshet och dess tyngd och ilska som jag tycker träffar mitt i prick. Det är grovt mangel hela vägen - no letup! - och Larissa Stupar svarar för en sådan helvetiskt bra sånginsats som perfekt matchar vreden i musiken.


"Fem" av PYRAMIDO

Naturlag: PYRAMIDO släpper nytt och blir nominerad till årsbästalistan. Ja, om det fanns något givet så är det detta. Desperat kärlek och skönhet i lika stor dos får vi på "Fem", inte bara bandets bästa skiva hittills, men också den vackraste som PYRAMIDO har snickrat ihop. "Fem" är en skiva att sjunka ner i och vistas i, och även om tonerna går i moll, så upplever jag skivan som oerhört trösterik och innerlig.



Detta var det sista inlägget av nomineringar - håll koll på WeRock strax efter nyår för att se vilka 10 plattor som mäktade med att ta sig in på min årsbästalista!

/Martin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar