"Down Below" av TRIBULATION
TRIBULATION har gått från klarhet till klarhet, och även om jag inte förbehållslöst har dyrkat bandet alla gånger, så har de alltid fascinerat med både sin musik och sin scenshow. Jag vet att "Down Below" kommer att dyka upp på väldigt många årsbästalistor, och det av en god anledning: låtskriveriet. Att "Down Below" verkligen inte är fylld av komplicerade låtar må vara hänt, men stämningen och känslan av avskalad mörkerdyrkan är så oerhört påtaglig på den här plattan.
Den här såg ni kanske komma? Ett favoritband för inte bara mig, utan även Susanne levererar den här österrikiska duon verkligt känslosam post-black metal. Jag skrev i min recension av plattan att Det finns en hel massa helt underbar musik på ”Arson”. I snart sagt varje låt så finns det partier som skickar ilningar genom kroppen, och jag tänker fler gånger än en på att jag är så glad, ja tacksam, för ett band som verkligen vågar släppa fram känslor på detta sätt – och som dessutom har hantverksskickligheten att göra det. Jag har återvänt till plattan ganska mycket under året, och det har varit ett kärt återseende varje gång.
"The Banished Heart" av OCEANS OF SLUMBER
Min kollega på WeRock, Fredrik Sandberg, skrev om "The Banished Heart" att här finns det onekligen väldigt mycket känslor, allt från nattsvart sorg, krypande desperation och gnagande ångest till bitterljuv längtan och skir romantik. Spännvidden på uttryck är precis som på föregångaren ”Winter”, en av 2016 års bästa plattor, monumental.
Och det är omöjligt att inte hålla med. För oss som älskar spretig musik där känslorna får fritt spelrum är OCEANS OF SLUMBER verkligen ett band att återbesöka ofta.
/Martin
Intressanta nomineringar blir spännande och se vilka band som kommer med på årsbästalistan.
SvaraRaderaEfter many "Sleepless Nights" och tunga grubblerier är äntligen min 2018 årsbästa lista klar.
(Vill du fördjupa, vältra och förlusta dig i banden på årsbästalistan? klicka på mitt namn)