Fredagslistan 2018, vecka 19: Portland del 2

Ohoy!　


Martin påbörjade ju det digra arbetet med att plöja igenom Portlands bördiga metalmylla och jag tänker fortsätta denna vecka. Eftersom ni redan nu är fullmatade med fakta om denna amerikanska stad kör vi listan direkt.

Först ut är eminenta KNELT ROTE som spelar en brötig grindcore med black metalinslag. Rötterna hos detta band finns att finna inom power electronics och det hörs i det smått aggressiva anslaget även om de på senare tid rört sig mot ett mer konventinellt metalsound.


Låten Usurpation kommer från bandets tredje fullängdare "Trespass" och är helt enkelt en låt man blir på gott humör av.

Band nummer två i listan heter BLOOD FREAK, ett band som grundades 2003 av Maniac Neil som för övrigt är den enda permanenta bandmedlemmen i skrivande stund. BLOOD FREAK hamnar även de inom grindskalan men drar åt det mer dödsiga hållet. Förra året kom albumet "Total Destruction of the Human Form" och från det har jag valt Convulsions. Det här är en svängig historia med sköna blastbeats och klassiska dödsmetallvrål. Inte illa.

Nu är det dags att fara till de mer kyliga jaktmarkerna, damma av ritualkåpan och säga hej till mannen som lystrar till namnet R. R har haft ett finger med i spelet både då det kommer till TRIUMVIR FOUL och ASH BORER, bland mycket annat, men projektet jag valt att ta med i dagens lista heter ADZALAAN.

Nu djävlar blir det tremolo! Hela "Into Vermilion Mirrors" är en uppvisning i atmosfärisk kall black metal när den är som mest lämpad för ringdans. Ni förstår ju själva storheten i detta.

Med låt fyra slår vi av på tempot. Dronebandet med det lite löjeväckande namnet TREES står nämligen för dörren och här går det inte direkt fort. Däremot finns det hos TREES en sorts ivrighet, som om musiken med viss möda hålls tillbaka, och det ger en nerv som ibland fattas hos band inom samma genre. Låten Cover Your Mouth från EPn "Sickness In" är en smutsig och fantastisk liten pärla som har en vokal insats som inte är av denna värld. Obligatorisk lyssning.

AGALLOCH är förmodligen ett av de mest välkända banden sprugna ur Portland och de får även nöjet att runda av dagens lista med ...And The Great Cold Death Of The Earth.


Det finns mycket bra att säga om de flesta av AGALLOCHs klassiskt melankoliska doom/folk-skivor men min favorit är och förblir "The Mantle" från 2002. Den är vacker, deprimerad, atmosfärisk och filmisk och har en förmåga att klistra sig fast på en likt den våta dimman som drar in över nejderna en ruggig oktobermorgon. Episkt.


Med detta önskar jag en fullt rimlig helg! På återseende.


/Susanne

Fredagslistan 2018, vecka 19: Portland del 2