Gott folk!
Jag vet inte om ni följer en podcast som heter
Metalpodden? Det är en mycket bra podd i vilket fall, och den drivs av Tomasz och Erik. I förra veckans avsnitt - betitlat
"Tänk på döden" slog de an flera strängar hos mig. Bägge två går just nu igenom perioder med mycket död och tankar på döden och det mynnade ut i ett avsnitt lika brutalt som uppriktigt. Jag tycker att det är det bästa avsnittet hittills.
I vilket fall - döden är ju något som vi alla behöver förhålla oss till - och det kan vara mer eller mindre svårt och jobbigt. Jag tror att vi alla har gått igenom jobbiga perioder där musiken som vi normalt sett lyssnar på inte riktigt funkar. Jag funkar på det sättet i alla fall, att är det något som känns jobbigt så går jag kanske inte lika ofta och lyssnar på NASUM, DYING FETUS eller SLAYER, utan behöver musik som ger tröst och en känsla av trygghet. Det är detta som fredagslistan handlar om denna veckan.
Vi kör.
"Escape From The Shadow Garden" är MAGNUMs 18:e studioplatta, och den skiva då jag upptäckte bandet på allvar. Alex har ett långt förhållande till det här bandet och fyllde raskt på vilka skivor med bandet som är värda att kolla in. Här finns en stadga och ett kunnande som bara rutinen ger. Den här skivan är späckad med riktigt bra låtar som nästan samtliga andas ett yrkeskunnande och en fin stämning. Jag gillade redan från första lyssningen egentligen låten
Don't Fall Asleep som har en väldigt fin uppbyggnad och ruggigt bra refränger. Texten är också väldigt hjärtevärmande.
Jag slänger in lite EUROPE i mixen, och en låt från deras jubileum som de filmade på SRF 2013. Den här skivan/DVD:n är väl värd att kolla in om ni frågar mig. Det är ju svårt att "undvika" EUROPE egentligen. Deras historia är ju fylld av extrema toppar och väldans djupa dalar och detta fascinerar. Låtmässigt gillar jag verkligen inte allt bandet gjort, men att förneka att Joey Tempest är en låtskrivare av rang är ju bara dumt. Jag har valt
New Love In Town som ju är en ganska undanskymd pärla i bandets digra låtlista. Jag har alltid varit svag för låtar som börjar lugnt för att sedan kötta i. Den här låten gör detta på ett bra sätt. Att vi får pianospel gillar jag också - pianot är ett underskattat instrument tycker jag, och så några fina slingor från John Norum som höjer låten lite extra. Den här låten är så sjukt förtröstansgivande att det hade varit tjänstefel att inte ta med den, haha!
Vi höjer intensiteten några snäpp med DIA PSALMAs debut från 1994 - "Gryningstid". Den här plattan betydde så vansinnigt mycket för mig när den kom ut. Jag var i väldigt påverkbar ålder - var 17 år och gick på gymnasiet i Karlskrona - och den här skivan fick jag tips om via några klasskompisar som hade en bakgrund inom punken. Fram tills dess att jag hörde den här skivan hade jag mer eller mindre avfärdat punken som icke varande värd min uppmärksamhet.
Kalla Sinnen är fortfarande min favoritlåt på skivan, och det kan ju tyckas konstigt att jag har valt en låt som handlar om krig till en lista om tröst och trygghet. Men skivan som helhet är ett ankare till en tid som jag tyckte är väldigt viktig i mitt liv och "Gryningstid" är en i stort sett permanent del av mitt musikaliska DNA. Därför är den med. En parentes är att DIA PSALMA körde hela skivan 2011 på Getaway och det var
magiskt.
SOEN har sannerligen seglat upp som ett band som det är väldigt värt att hålla koll på. Jag misstänker att bandet alltid kommer få leva med att så fort Martin Lopez namn nämns så tänker de flesta på att han var med i OPETH tidigare, men SOEN är ett band som har så oerhört många förtjänster att de helt klart klarar av att karva sig en egen nisch i dagens metallvärld. "Tellurian" är bandets näst senaste skiva - senaste, "Lykaia", är också oerhört bra - och innehåller en magiskt vacker och sällsamt tröstande låt som heter
The Words. Jag har oftare fått gåshud än inte när jag lyssnar på den här låten som inte bara har en ypperlig uppbyggnad, men framför allt sång av Joel Eklöf som stundtals är helt otroligt bra.
Min kärlek till GHOST BRIGADE är stor, och att bandet är satt som "on-hold" gör faktiskt lite ont även om det står vilket band som helst fritt att göra precis som det tycker med sin verksamhet. Men musiken finns kvar. "Isolation Songs" var skivan som jag upptäckte bandet med, och den kommer alltid ha en speciell plats i hjärtat hos mig. Många finska band har en speciell vemodston i sin musik som jag finner fullständigt oemotståndlig och aldrig kommer få nog av. GHOST BRIGADE vräker på med rikligt av denna vara i
Into The Black Light som nog alltid kommer vara en låt som minst sagt gör jobbet när det gäller att sätta känslosträngarna i svajning.
Bonuslåt! Johodå :) Jag kunde inte låta bli att ta med
Frontiers från "Grey Heavens" av OMNIUM GATHERUM. Den här skivan är fullt ok, bandet har gjort bättre skivor, men just
Frontiers är så magiskt bra att det bara går att tokdigga. Mest är det refrängen som är så otroligt episk och himlasvävande att den känns rätt bra i magtrakten.
/Martin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar