RanestRane - Italiensk magi!

I oktober i höstas såg jag STEVE ROTHERY BAND i Köpenhamn, och som vanligt var det ett förband med på turnén. Namnet på bandet var det lite underliga RANESTRANE som enligt uppgift betyder något med en groda. Jag är i de allra flesta fall oerhört allergisk mot förband men denna gången kändes lite halvrelevant av flera anledningar. Dels är både Steve Rothery och Steve Hogarth gäster på den senaste skivan "A Space Odyssey p. 1 - Monolith", dels spelar keyboardisten Riccardo Romano även keyboards i just Steve Rothery Band. När det sedan visade sig att bandet inte bara var precis hur jävla bra som helst utan även synnerligen trevliga så blev kvällen en sån där sällsynt kväll när både förband OCH huvudband är bra.

Märk därför min oförfalskade glädje när RanestRane annonserades som ett av banden på årets MARILLION Weekend i Port Zelande i mars. Återigen njöt jag av en strålande konsert, nu dessutom kanske ännu bättre än i oktober då jag lärt känna musiken betydligt mer. RanestRane har - hör och häpna - blivit ett band som jag följer med stort intresse, i höst släpps del två av deras rymdodyssé och enligt rykten jobbas det på en turné. Måtte den ta dem till Sverige och Danmark, de förtjänar verkligen en stor publik. Jag fick ju till och med Martin att lyssna och gilla dem, då kan inte osten vara helt ohyvlad.

Det finns en skandinavisk fansida för bandet, in och läs på RanestRane Fanweb Scandinavia!

Och njut av första låten från giget på Marillion Weekend. 20 minuter eufori!

/Alex